Skolverkets sekretess kan äventyra nationella proven

Den 19 augusti fattade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson det formella beslut som innebär att myndigheten från den 1 september inte längre publicerar betyg, lärarbehörighet och vilka skolor som finns i Sverige.

Åtstramningen får allvarliga konsekvenser för myndigheter, huvudmän, skolor och elever. Den riskerar dessutom att äventyra de nationella proven och Sveriges deltagande i den globala kunskapsmätningen Pisa, varnar Skolverket. 

– Statistiken är helt nödvändig för att några av de bärande principerna i skolsystemet ska kunna säkras, säger generaldirektör Peter Fredriksson till TT.

På fredagen lämnade Skolverket över flera förslag på potentiella lösningar till regeringen. 

– Den enklaste lösningen är ju att friskolor, precis som kommunala skolor, omfattas av offentlighetsprincipen. Är man inte beredd att jobba med det finns det andra lösningar, säger Fredriksson, till TT.

Myndighetens huvudförslag är att en sekretessbrytande bestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen, så att de uppgifter Skolverket behöver undantas från bestämmelserna. 

– Vi är väl medvetna om att om att ändringar i lagen är en komplicerad och tidskrävande process. Vad vi kan hoppas på är att hanteringen ändå sker skyndsamt och att de konsekvenser som vi lyfter fram i vår redovisning stannar på pappret. Ytterst är det nu politikerna som får göra en bedömning av vad som är den mest framkomliga vägen mot en lösning, säger Peter Fredriksson i ett pressmeddelade från Skolverket, där han beskriver den nuvarande situationen som långsiktigt ohållbar.

– Därför är det viktigt att uppgifter om alla förskolor och skolor åter blir tillgängliga så fort som möjligt. Den situation som uppstått riskerar annars att få stora konsekvenser för skolvalet, resursfördelningen till skolor och möjligheten att stödja elever utifrån behov och förutsättningar, säger Peter Fredriksson.

Bakgrunden till Skolverkets åtstramning är ett beslut av Statistiska centralbyrån (SCB) och en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som innebär att bland annat om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut. Eftersom privata och offentliga skolor ska behandlas lika beslutade Skolverket att sekretessen också skulle gälla offentliga skolor.

Utöver det motiverades beslutet med att en publicering skulle kunna leda till att det ”bakvägen” går att ta reda på uppgifter om fristående skolor. Ett argument som inte håller, enligt Jonas Vlachos som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och utredningssekreterare i den i våras publicerade statliga ”Utredningen om en likvärdig skola”.

– Om man bara publicerar uppgifter för kommunala skolor i en kommun kan man inte baklänges räkna fram motsvarande uppgifter för eventuella friskolor i samma kommun. Det är helt enkelt omöjligt och något som jag mejlat ansvarig på Skolverket om. Men trots att det är logiskt omöjligt, så för man fram det argumentet, sa han i en tidigare intervju med Skolvärlden.

Därtill har också forskare, lärare och utbildningsminister Anna Ekström (S) kritiserat åtstramningen.