hakan_wiclander_0

Håkan Wiclander, ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).

Offentlighetsprincip

Idéburna friskolor: ”Uppgifterna ska självklart vara offentliga”

Offentlighetsprincipen bör även omfatta friskolor. Det menar Håkan Wiclander som är ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).
– Det är en självklarhet. Skolan ägs av svenska folket.

Efter beslut av statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB) och en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som bland annat innebär att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter, bestämde Skolverket för en tid sedan att uppgifter om enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknande inte längre ska vara offentliga. Det gäller för såväl privata som offentliga skolor. Samma sak gäller för registret över vilka skolor det finns i Sverige.

– Skolan ägs av svenska folket. Dessutom utövas det myndighetsutövning inom den. Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga. Att så inte längre är fallet, för att vi har släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet, är vansinnigt, säger Håkan Wiclander.

Sveriges idéburna friskolor menar att offentlighetsprincipen bör utökas till att även gälla privata skolor som är offentligt finansierade.

– Det kan då uppstå en del merkostnader för skolorna, framför allt för de skolor som är lite mindre. Vi skulle därför vilja att en öronmärkt del av skolpengen gick till detta, så att man inte behöver ta av de medel som ska gå till eleverna och undervisningen. 

Hur stort problem eller kostnad skulle det bli i realiteten?

– Det skulle nog uppstå en extra kostnad, framför allt i början. Men detta är i realiteten inget större problem. Offentlighetsprincipen gör att man måste ha ordning på sina handlingar, men det måste man ha även idag.

Vintern 2018 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet som gick ut på att offentlighetsprincipen, som ju redan gäller för bland annat kommunala skolor, ska utökas till att gälla fristående skolor.

Lagrådet svarade med att flagga för att det kan finnas en konflikt mellan insyn å ena sidan och regler för aktiebolag å andra sidan, något som inte minst arbetsgivareorganisationen Almega – som många friskolor tillhör – argumenterat starkt för.

Enligt Almega passar offentlighetsprincipen helt enkelt inte för vinstdrivande företag – som många, men inte alla friskolor är – eftersom ”konkurrensen kan komma att snedvridas, öppenheten kan komma att missbrukas och kostnaderna blir höga”.

Almega hävdar också att det finns en ”överhängande risk för att friskolor kommer att begära ut information av varandra i konkurrensstörande syfte, och att organisationer som på ideell grund är mycket kritiska mot friskolor kommer att begära ut stora mängder information i syfte att störa friskolornas verksamhet”. 

Det finns också en risk för en form av ”informationskrig där företag, myndigheter, media, individer och organisationer lägger stor energi på att begära ut information av varandra”.

Dessutom kan börsnoterade huvudmän till friskolor, enligt Almega, tvingas släppa ifrån sig marknadsstörande insiderinformation. Tankarna på att låta offentlighetsprincipen gälla noterade friskolor står därför i strid med börsens regelverk.

Några år tidigare, i maj 2013 presenterade samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartier en överenskommelse som bland annat gick ut på att offentlighetsprincipen även skulle omfatta friskolor. Om så hade varit fallet idag, hade frågan om att sekretessbelägga uppgifter om elevresultat, andel behöriga lärare, vilka skolor det finns i Sverige och deras adresser aldrig kommit upp.

Efter kritik från Almega ändrade dock Centerpartiet sig. I partiledardebatten den 12 juni 2019 sade centerledaren Annie Lööf bland annat:

– En kvarvarande rest från den förra mandatperiodens hetsjakt mot fristående skolor är förslaget att friskolorna ska tvingas redovisa sin ekonomi som en offentlig handling till allmänheten.

– Att införa en offentlighetsprincip för en typ av företag som jobbat med offentliga medel riskerar att fler företag kommer att drabbas. Det är ett angrepp på den fria företagsamheten och ett sätt en smygväg att undergräva det privata näringslivet.

Sedan dess har i realiteten inget skett med förslaget som enligt företrädare för utbildningsdepartementet fortfarande ”bereds i regeringskansliet”.

Håkan Wiclander vid Sveriges idéburna friskolor berättar att Skolverket har frågat skolaktörerna om nya sätt att samla in statistik och mäta det som händer i skolan.

– Det har bland annat förts fram förslag om att genomföra återkommande attitydundersökningar bland elever, lärare och andra intressenter i skolan. Men det är vi negativa till. Attitydundersökningar innebär ett kundperspektiv och är en smittoeffekt av marknadiseringen av skolan. Vi vill istället att man från Skolverkets sida satsar på att ta fram fler objektiva statistikuppgifter, förutom de som offentliggjordes innan sekretessbeslutet kom.

Exempel på nya statistikuppgifter är, enligt Håkan Wiclander, personalomsättningen inom respektive skola, personalens anställningstid, personalens fortbildningsmöjligheter, hur stor del av skolpengen som går till förvaltningen (styrning) och skolornas ansökningar om särskilt stöd till elever och i vilken utsträckning dessa godkänds eller avslås.

Om data-insamlingen kräver resurser från skolorna menar ISR att skolorna ska ges öronmärkta resurser till det.

Kommentera