studie_hogstadiet

Vi hävdar att den ökade smittan beror på att högstadielärare arbetar på en öppen skola, säger forskaren Helena Svaleryd.

| Foto: Shutterstock.com
Corona

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Högstadielärare löpte i våras dubbelt så stor risk att smittas av coronviruset, jämfört med gymnasielärare som undervisade på distans. De placerade sig dessutom​ i toppskiktet bland de värst drabbade yrkesgrupperna, enligt en ny studie.  
– Det här visar att lärarnas oro har varit befogad, säger Sara Svanlund, andre vice ordförande för LR.

De värst drabbade yrkesgrupperna

Nedan listas de tio yrkesgrupper med flest andel positiva tester för covid-19.Siffrorna visar antal smittade per 1 000 personer inom yrkesgrupperna.

  • Taxiförare och liknande: 9,03
  • Utbildningschefer: 8,85
  • Anställda inom trossamfund: 8,6
  • Poliser: 8,08
  • Maskinoperatörer, arbetare inom kemi och farmaceutiska produkter: 6,9
  • Socialarbetare och liknande: 6,69
  • Högstadielärare: 5,83
  • Trafiklärare: 5,8
  • Restaurangägare: 5,64
  • Frisörer, stylister och liknande: 5,53

Källa: School closures and SARS-CoV-2. Evidence from Sweden’s partial school closure. Läs hela studien här.

Frågan om högstadiet bör ges samma möjlighet som gymnasieskolorna med fjärr- och distansundervisning är hett debatterad. 

Folkhälsomyndighetens rapporter visar att grundskolelärare i våras inte smittats mer än andra yrkesgrupper. En ny studie gjord av nationalekonomer vid Uppsala universitet och Stockholms universitet ger dock en annan bild av smittan bland lärare.

Studien undersöker effekten av att hålla högstadiet öppet under våren på smittspridningen bland föräldrar och lärare. Den bygger på dataunderlag från Statistiska centralbyrån och har gjorts genom att olika yrkesgrupper jämförts med personuppgifter om vilka som bland annat testade positivt för covid-19.

 – Med hjälp av lärarregistret identifierade vi alla lärare som jobbar på högstadiet och gymnasiet i Sverige. Till lärarna kopplade vi information om var de bor, ålder, kön och familjekaraktäristiska egenskaper och lade även till information från Folkhälsomyndighetens databas SmiNet med information om alla bekräftade fall av COVID-19, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Hon är en av tre forskare bakom studien, vars resultat visar att högstadielärarna i dubbelt så stor utsträckning som gymnasielärarna smittades av coronaviruset under våren.

Helena Svavleryd.
Helena Svavleryd.

– Vi hävdar att den ökade smittan beror på att högstadielärare arbetar på en öppen skola. Om spridningen sker i kollektivtrafiken eller på skolan från andra vuxna eller elever kan vi inte skilja på, men eftersom vi vet att mycket av spridningen sker på arbetsplatser generellt så kan det mycket väl vara så att en del av smittspridningen sker mellan lärare, säger Helena Svaleryd.

Utöver att det är dubbelt så stor risk att smittas av coronaviruset för en högstadielärare som för en gymnasielärare visar studien, som Svenska Dagbladet tidigare har rapporterat om, att högstadielärare hamnade på plats sju av de sammanlagt 124 olika yrkesgrupperna sett till hur stor andel som bekräftades vara smittade.

– För att få perspektiv på storleken på effekten bestämde vi oss för att titta på den genomsnittlig smittnivå i olika yrken. Vi kunde då konstatera att smittspridningen bland gymnasielärare är relativt låg i jämförelse med många yrken, medan högstadielärare ligger avsevärt mycket högre, säger Helena Svaleryd.

Hon påpekar att vårdpersonal inte har räknats med i den aktuella undersökningen, som däremot visar att taxiförare, poliser och socialarbetare drabbades i ännu högre utsträckning jämfört med högstadielärarna.

– Det är svårt att säga exakt vad som beror på yrket, men man kan se att de yrken som ligger högre än lärare är också yrken där man träffar folk.  

Att högstadielärare placerar sig i toppskiktet bland de värst drabbade yrkesgrupperna skiljer sig från Folkhälsomyndighetens analyser som har visat att grundskolelärare inte smittats mer än andra. Helena Svaleryd menar att de olika resultaten grundar sig i två saker.  

Dels har Folkhälsomyndigheten bara räknat med yrken med ett visst antal covid-19-fall vilket ”i princip betyder att man jämför läraryrket med yrken som har en relativt hög smittspridning”. Dels har myndigheten inte analyserat skillnaden mellan låg-, mellan och högstadielärare.

– De tittar på hela gruppen grundskolelärare medan vi jämför högstadielärare med gymnasielärare för vi anser att dessa grupper är jämförbara. De undervisar ofta flera olika klasser och arbetar i större lärargrupper än till exempel lågstadielärare, säger hon.

Genom en hypotetisk uträkning har forskarna till studien även kommit fram till att stängda högstadieskolor skulle ha resulterat i 148 färre bekräftade covid-19-fall bland högstadielärarna och deras partners, samt närmare 500 smittofall bland föräldrarna. Beräkningen visar på sammantaget 6,5 färre dödsfall i dessa grupper med stängda högstadiet.

Folkhälsomyndighetens motivering till att hålla grundskolorna öppna under pandemin har bland annat varit att barn och ungdomar inte är drivande i smittspridningen i samhället. Den slutsatsen får stöd av studien.

– Vår studie ger inget stöd till att grundskolorna borde ha stängt samtidigt som gymnasieskolorna. Eftersom effekten på föräldrarna är begränsad tror vi inte att en stängning av högstadiet, så som situationen var i våras, hade haft någon större effekt på smittspridningen, säger Helena Svaleryd.

Sara Svanlund.
Sara Svanlund.

Sara Svanlund, andre vice ordförande för Lärarnas Riksförbund, håller dock med om att högstadielärare är en utsatt yrkesgrupp.

– Att anpassa arbetsmiljön har varit en stor utmaning i skolan och många lärare har vittnat om att de inte har möjlighet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd, säger hon.

Även om julledigheten innebar en paus från skolans lokaler var många lärare oroliga över att det inte var tillräckligt för att minska smittspridningen. Den 7 januari meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att även högstadiet får inleda vårterminen på distans, om det krävs för att minska trängsel. 

Sara Svanlund beskriver beskedet som positivt eftersom det ger högstadieskolorna möjlighet att anpassa sig och bedriva undervisning både digitalt och i klassrummen.

– Det allra bäst hade såklart varit om alla skolor kunde bedriva undervisning i klassrummen men så ser inte läget ut i dag. Vi hävdar därför att det fortsatt är väldigt viktigt att huvudmännen genomför riskbedömningar där de utvärdera lokaler, ser över schemaläggningen och kontrollerar ventilationen. Först därefter kan man ta beslut om skolan ska närundervisa eller arbeta på distans, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm