Annons
Per Kornhall är oberoende skolexpert, författare och bloggar på skolvärlden.se

”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Publicerad 13 augusti 2019

Relaterat

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

I Sverige har vi en galopperande lärarbrist. Denna har några regeringar försökt bota genom illa genomtänkta lönereformer som har landat illa i lärarkåren och dessutom skapat en situation av ”hela havet stormar”. Lärare säger upp sig för att försöka få del av en löneutveckling som sker helt slumpmässigt. Och de som stannar på sitt jobb blir ekonomiskt bestraffade för att de gör det. 

Jag är själv nyss hemkommen från Chile där jag var för att studera skolreformer. När jag var där insåg jag att det är det enda land jag känner till med samma katastrofala brist på lärare som Sverige, men också att de hanterar det annorlunda jämfört med oss. 

Jag kommer snart tillbaka till detta men vill börja med den undangömda rapporten från OECD, skriven 1992, som i våras återupptäcktes av LO-ekonomen Mattias Samuelsson

I rapporten, som aldrig diariefördes i Sverige, varnade en grupp experter för de marknadsreformer som Bildtregeringen då var i full gång med att införa. De ställde bland annat frågan varför man ville göra så dramatiska förändringar i ett skolsystem som hela världen då såg upp till. Ett skolsystem med både de högsta resultaten och den mest likvärdiga kvaliteten av alla industrialiserade länder. Ett system som alltså inte bara var bra jämfört med alla system, utan ett av de bästa bland de bästa. 

”Medveten okunskap” om vad man gjorde verkade vara regeringens ”främsta verktyg”.

Men man undrade inte bara över att man ville göra förändringar i detta ytterst välfungerande system. Man var också i hög grad förvånad över hur man ville göra det. 

Man skrev att reformerna var ideologiskt drivna och att regeringen inte verkade veta varken hur de skulle genomföras eller vad de egentligen skulle leda till. 

Detta gällde till exempel hur stor man hade tänkt sig att friskolesektorn skulle tillåtas bli. Något som vi varken då eller nu har haft någon som helst diskussion om i Sverige. Hur många friskolor ska det finnas? När blir det problem för skolväsendet om de blir för många? Vad är rollen för en friskolesektor och för ett offentligt skolsystem? 

I Sverige har vi bara infört en rå marknadslogik där vi gett privata skolor fördelar. Till exempel att kommuner inte får bestämma över deras placering, utan det gör staten. I alla andra frågor är det kommunala självstyret heligt i Sverige – men inte när det gäller etableringar av vinstdrivna skolor. 

Systemet för skolpeng är också i allra högsta grad upplagt till de privata skolornas fördel, vilket de utnyttjar genom att gång på gång dra kommuner inför domstol när de känner sig förfördelade. Att de samtidigt bryter mot kommunal planering genom att flytta pengar från en kommun till en annan har vi inget regelverk emot. 

Ifrågasättandet av hur Sverige började bedriva skolpolitik på ideologisk grund och utan fakta eller medveten styrning är inte bara antydd i OECD:s rapport från 1992, tvärtom. Man skrev faktiskt att ”medveten okunskap” om vad man gjorde verkade vara regeringens ”främsta verktyg”.

Jag har aldrig läst en sådan sågning av en regerings sätt att utföra politik.

Santiago har en  lång tradition av väggmålningar. Rapporten kom precis när Sverige lämnade den internationellt sett oerhört framgångsrika nordiska modellen med en sammanhållen skola av hög genomgående kvalitet, för att i stället bli det enda land som förutom Pinochets Chile tog makarna Friedmans löst hopkastade tankar om en skolmarknad på allvar. 

När jag nu var i Chile förvånades de jag mötte storligen över att vi hade infört sådana reformer – vi hade ju ingen diktator att skylla på. En mycket intressant skillnad är dock att inte ens en diktator var så slarvig med sitt beslutsfattande som regeringen Bildt var. 

Det är korruption av ett slag som man som ung Tintin-läsare visste skulle finnas i Latinamerika men inte i Sverige. 

Jag träffade forskaren Mauricio Pino Yancovic som berättade för mig att det tog en kommission många år att förbereda Pinochets skolreformer. De heta diskussionerna och de många mötena med olika experter finns väl dokumenterade. 

I Sverige tillsattes i stället en ung oerfaren utredare som under några månader på departementet skrev ihop en proposition som snabbt klubbades i riskdagen. Ingen utredning, ingen konsekvensbeskrivning och nästan ingen debatt. En genomgripande reform av ett väl fungerande skolväsende skedde som på ett infall. 

Det blev inte bättre av att han och andra som arbetade med detta sedan tjänade mycket pengar på den lagtext de tagit fram. Det är korruption av ett slag som man som ung Tintin-läsare visste skulle finnas i Latinamerika men inte i Sverige. 

Det är oroande att se hur man i OECD-rapporten beskrev att reformerna skedde när Skolöverstyrelsen redan nedmonterats och innan Skolverket tagit form, Det vill säga att det fanns ingen expertmyndighet att använda. 

De undrar i rapporten generellt över den svenska konstruktionen med ett litet politiskt departement och stora fristående expertmyndigheter. Men i det här fallet fanns det alltså inte ens en myndighet att fråga. Man kan verkligen undra om Carl Bildt och hans gäng helt enkelt tog tillfället att göra en kupp när systemet ändå var i gungning?

Då, 1992, var Sverige alltså ett av de bästa länderna i världen vad gäller kvalitet och likvärdighet. Detta berodde framför allt på hög lärartäthet, undervisningskompetens och likvärdiga förhållanden på alla skolor. Det var faktiskt så att alla barn i Sverige då, nästan utan undantag, gick till välutrustade skolor med välutbildade lärare. 

Andelen utbildade lärare var i grundskolan 93 procent. Nu är vi nere på 70 procent och det kommer att bli värre, enligt alla beräkningar. 

Den grundläggande kvalitetsaspekten i svensk skola är alltså utsuddad. Ändå verkar inte polletten ramla ner i den svenska skoldebatten. Nu verkar det vara ordningsbetyg och att ha tråkigt i skolan som ska lösa problemen. Men det är inte där problemen finns. Problemet ligger i systemet som har skapat fallande resultat, ökad olikvärdighet, segregation och lärarbrist, vilket också OECD påpekade i sin rapport 2015 där man skrev att Sverige är i ”akut behov” av ”genomgripande skolreformer”.

I det här fallet valde de att inte vilja veta. Nu vet vi.

En sak som OECD:s experter problematiserade i rapporten 1992 handlade egentligen inte om Bildt-regeringens reformer utan om något som skedde under kommunaliseringen. Inte heller här är OECD:s experter nådiga, och det är effekterna på lärarkåren de är oroliga för. 

Lärarna själva var ju väldigt tveksamma och strejkade vilt mot kommunaliseringen. Och hela detta reformpaket fick svidande kritik i OECD:s rapport. De skrev att vad gällde effekterna av de nya läraravtalen och de nya förhållandena på arbetsmarknaden för lärare, verkade ”kultiverad osäkerhet vara den dominerande egenskapen i beslutsfattandet”. 

Läs det igen. Regeringens politik innebar enligt OECD alltså att man gjorde saker utan att veta vad man gjorde – medvetet – och därmed riskerade den goda kvaliteten i det svenska skolväsendet. Man brukar säga ”Förlåt dem för de visste inte vad de gjorde”, men i det här fallet valde de att inte vilja veta. Nu vet vi.

Carl Bildt.På ett annat ställe skrev OECD:s experter: ”Tvivla inte, regeringen menar allvar och skolan i Sverige kommer att skakas om ordentligt”. Och det har onekligen hänt. Vi har nu varit det land som sjunkit snabbast och mest konsekvent av alla länder i Pisa. Skillnaden mellan skolor och segregation baserat på skolval har ökat dramatiskt. 

Och, sist men inte minst, vi har en av västvärldens allvarligaste kriser vad gäller läraryrket. 

Som nämnts är nu 30 procent av de som undervisar i grundskolan obehöriga och man räknar med en brist på 80 000 lärare 2031. Men ändå verkar vi inte kunna lägga ihop två och två. 

Det är troligt att det är förändringarna i läraryrkets villkor som lett till detta. Och då är kanske inte slarvigt hoprafsade löneökningsreformer vägen ut? Björn Åstrand har till exempel skrivit en fantastiskt bra utredning om olika karriärvägar i läraryrket. Men det kan inte genomföras, för det finns inget system som kan ta hand om hans tankar. 

Vi har nämligen inte ett skolsystem i Sverige. Vi har tvåhundranittio, plus ett tusental privata. 

Få verkar vilja säga det som är uppenbart och självklart för alla andra runt om i världen – att man behöver ha ett centralt system för hur lärares löner ska utvecklas och hur deras arbetsvillkor ska se ut. Detta så att lärare kan fungera som en profession och inte bara som löneslavar som är beroende av en rektors godtycke för sin karriär och löneutveckling. 

I en annan rapport från 2011 skriver OECD just om detta. Betydelsen av att lärare själva ska kunna ha viss kontroll över sin karriär, och inte vara beroende av rektorers godtycke för sin utveckling och löneutveckling. 

Chile har precis som Sverige stora problem med lärarförsörjningen. Det är ingen slump.

Giorgio Jackson var en av ledarna för studentrevolten som ledde till reformer i Chile. Han är nu parlamentsledamot.

Jag nämnde tidigare att inte ens Pinochet genomförde reformer så kuppartat som Carl Bildt (eller för den delen som Göran Persson – så vi fördelar gracerna rättvist). 

I det latinamerikanska Chile arbetar man också numera mer respektfullt med lagstiftning än vad vi gör i Sverige. Efter att konsekvenserna av en skolmarknad blev uppenbara och ledde till kraftfulla elevprotester 2006, och sedan studentprotester 2011, bestämde man sig för att göra förändringar i skolsystemet: 

  • Skolor måste nu återinvestera uppkomna vinster.
  • Man ska inte längre få använda elevavgifter.
  • Man inför ett statligt skolsystem och man inför ett centralt skolvalssystem (av den sort som vår Skolkommission föreslog). 

Men man gör en sak till, och det handlar om lärarkåren.

Chile har precis som Sverige stora problem med lärarförsörjningen. Det är ingen slump. Lärare blev både här och där lämnade ensamma och tappade makt som yrkeskår. Detta var också avsikten i det chilenska systemet. Diktaturen ville, inspirerad av ekonomer från USA, montera ner de demokratiska strukturerna i landet och bryta folkrörelsernas och fackföreningarnas makt. 

Nu vill man försöka återupprätta läraryrket i Chile. Men till skillnad från Sverige, där vi först kastar ut pengar i två orättvisa och ogenomtänkta lönereformer och sedan tillsätter en utredning, så utredde man i Chile först och satte sedan in åtgärder, åtgärder som införs med en tioårig implementeringsplan. 

För att vara tydlig: Man utredde alltså först hur det var, sedan vad man ville uppnå och till sist hur det skulle gå till och det utifrån en rimlig och uppnåelig plan med tydliga mål. 

Att Sverige skulle göra så känns i dag helt verklighetsfrämmande. Hur har det blivit så?

Det finns alltså inte en budget som avgör hur många bra lärare det får finnas.

I korthet ser det chilenska systemet ut så här: 

För det första gav man alla lärare en ordentlig löneförhöjning. Ja, alla – det var ju yrket man ville lyfta. Hur skulle man annars göra det om inte alla fick en höjning…? 

Sedan införde man ett lönesystem som innehåller obligatoriska såväl som frivilliga karriärsteg samt en lönetrappa som beror på år. Alltså både belöningar (varannat år) för den som stannar i yrket, såväl som extra pengar för dem som vill genomgå processer för att uppnå högre stadier. 

En viktig egenskap som de tryckte på när jag var i Chile och pratade med ansvariga beslutsfattare och inspiratörer till systemet, var just att uppgraderingarna i systemet skedde när den enskilde läraren ville det. 

Det finns alltså inte en budget som avgör hur många bra lärare det får finnas. Detta sågs som en viktig egenskap i systemet eftersom det gav en lärare egenmakt över sin professionella situation.

Alionka Miranda från organisationen Elige Educar, som varit med och arbetat fram lärarreformen.Men hur kan staten ställa sådana krav i ett kommunaliserat och marknadiserat system? Det är ju den stora knäckfrågan i det svenska systemet. 

Jag har hört en svensk statssekreterare sucka djupt över hur svårt det är att göra förändringar i det svenska systemet på grund av de totalt utdelade ansvarsförhållandena. Det tyckte de var ett mindre problem i Chile. Det var ju staten som betalade. Deras skolpengssystem är nationellt. Och om skolorna ville ha pengar från staten var de naturligtvis tvungna att uppfylla statens krav. 

Ett av de kraven är nu att de på sikt ska ingå i lönesystemet. Man gör detta med lång framförhållning och efter en plan. Det är alltså inte att likt Björklund ”peka med hela handen och omedelbara förändringar” som gäller. 

I stället börjar det nu gälla i den lilla rest av det offentliga skolsystemet som finns kvar i Chile. De många friskolorna har tio år på sig att frivilligt anpassa sig och ansluta sig till systemet. Men – och det är ett viktigt men – man får alltså inte del av skolpengen som går till de högre lönerna – om man inte går in i systemet. 

I Chile ställer staten krav på motprestation om man vill ha del av skattemedel. I Sverige har utvecklingen på grund av vinstlobbyns verksamhet handlat mer om skolföretagens ”rätt” att tjäna pengar, vilket i Sverige tycks viktigare än demokratins rätt att kontrollera skatte-medels användning och effekterna i skolsystemet. 

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på.

Jag åkte till Chile för att studera varför de nu förändrar sitt system bort från en rå skolmarknad till ett mer kontrollerat system. 

Det jag inte var beredd på var att jag skulle imponeras och inse hur mycket vi har att lära av detta land som med så mycket större utmaningar än vad vi har, rent ekonomiskt, åtminstone försöker styra sitt skolsystem mer rationellt än vad vi gör. 

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på. Det är dags för en förändring och en ny omskakning av skolväsendet i Sverige. 

Men den här gången i en rationell och förnuftig riktning. 

  • Fotnot: Den här artikeln är en opinionstext med författarens egna åsikter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbefogenheter

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Annons
Annons

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Annons
Annons

”Det finns en rädsla för att ingripa”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Annons

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Barn- och elevombudet

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000.

Sex och samlevnad

6 tips till lärare: Så pratar du om sex och relationer i skolan

Undervisning

Många lärare upplever en stor osäkerhet kring sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling är stort. Därför lanserar RFSU en digital metodbank för lärare som vill bli bättre på att prata om kropp och sexualitet.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Kommunbudget

Skola för 425 elever ska rymma 580 – pengar saknas till lokaler

Kommunbudget

Om ett par år planeras antalet elever på kommunala Färsingaskolan vida överstiga vad skolan klarar av. Men politikerna vill inte budgetera för att bygga om.

Arbetsmiljö

Sex av tio gymnasielärare har övervägt att lämna yrket

Undervisningstid

Tung arbetsbörda, sömnsvårigheter och funderingar på att lämna yrket. Det är bilden som målas upp av en majoritet av gymnasielärarna i en ny undersökning.

Särskolan

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Undervisning

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

”Betyg är inget straff”

Debatt

”Betyg måste sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde”, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

Kommentera
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons