Annons
Per Kornhall är oberoende skolexpert, författare och bloggar på skolvärlden.se

”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Publicerad 13 augusti 2019

Relaterat

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

I Sverige har vi en galopperande lärarbrist. Denna har några regeringar försökt bota genom illa genomtänkta lönereformer som har landat illa i lärarkåren och dessutom skapat en situation av ”hela havet stormar”. Lärare säger upp sig för att försöka få del av en löneutveckling som sker helt slumpmässigt. Och de som stannar på sitt jobb blir ekonomiskt bestraffade för att de gör det. 

Jag är själv nyss hemkommen från Chile där jag var för att studera skolreformer. När jag var där insåg jag att det är det enda land jag känner till med samma katastrofala brist på lärare som Sverige, men också att de hanterar det annorlunda jämfört med oss. 

Jag kommer snart tillbaka till detta men vill börja med den undangömda rapporten från OECD, skriven 1992, som i våras återupptäcktes av LO-ekonomen Mattias Samuelsson

I rapporten, som aldrig diariefördes i Sverige, varnade en grupp experter för de marknadsreformer som Bildtregeringen då var i full gång med att införa. De ställde bland annat frågan varför man ville göra så dramatiska förändringar i ett skolsystem som hela världen då såg upp till. Ett skolsystem med både de högsta resultaten och den mest likvärdiga kvaliteten av alla industrialiserade länder. Ett system som alltså inte bara var bra jämfört med alla system, utan ett av de bästa bland de bästa. 

”Medveten okunskap” om vad man gjorde verkade vara regeringens ”främsta verktyg”.

Men man undrade inte bara över att man ville göra förändringar i detta ytterst välfungerande system. Man var också i hög grad förvånad över hur man ville göra det. 

Man skrev att reformerna var ideologiskt drivna och att regeringen inte verkade veta varken hur de skulle genomföras eller vad de egentligen skulle leda till. 

Detta gällde till exempel hur stor man hade tänkt sig att friskolesektorn skulle tillåtas bli. Något som vi varken då eller nu har haft någon som helst diskussion om i Sverige. Hur många friskolor ska det finnas? När blir det problem för skolväsendet om de blir för många? Vad är rollen för en friskolesektor och för ett offentligt skolsystem? 

I Sverige har vi bara infört en rå marknadslogik där vi gett privata skolor fördelar. Till exempel att kommuner inte får bestämma över deras placering, utan det gör staten. I alla andra frågor är det kommunala självstyret heligt i Sverige – men inte när det gäller etableringar av vinstdrivna skolor. 

Systemet för skolpeng är också i allra högsta grad upplagt till de privata skolornas fördel, vilket de utnyttjar genom att gång på gång dra kommuner inför domstol när de känner sig förfördelade. Att de samtidigt bryter mot kommunal planering genom att flytta pengar från en kommun till en annan har vi inget regelverk emot. 

Ifrågasättandet av hur Sverige började bedriva skolpolitik på ideologisk grund och utan fakta eller medveten styrning är inte bara antydd i OECD:s rapport från 1992, tvärtom. Man skrev faktiskt att ”medveten okunskap” om vad man gjorde verkade vara regeringens ”främsta verktyg”.

Jag har aldrig läst en sådan sågning av en regerings sätt att utföra politik.

Santiago har en  lång tradition av väggmålningar. Rapporten kom precis när Sverige lämnade den internationellt sett oerhört framgångsrika nordiska modellen med en sammanhållen skola av hög genomgående kvalitet, för att i stället bli det enda land som förutom Pinochets Chile tog makarna Friedmans löst hopkastade tankar om en skolmarknad på allvar. 

När jag nu var i Chile förvånades de jag mötte storligen över att vi hade infört sådana reformer – vi hade ju ingen diktator att skylla på. En mycket intressant skillnad är dock att inte ens en diktator var så slarvig med sitt beslutsfattande som regeringen Bildt var. 

Det är korruption av ett slag som man som ung Tintin-läsare visste skulle finnas i Latinamerika men inte i Sverige. 

Jag träffade forskaren Mauricio Pino Yancovic som berättade för mig att det tog en kommission många år att förbereda Pinochets skolreformer. De heta diskussionerna och de många mötena med olika experter finns väl dokumenterade. 

I Sverige tillsattes i stället en ung oerfaren utredare som under några månader på departementet skrev ihop en proposition som snabbt klubbades i riskdagen. Ingen utredning, ingen konsekvensbeskrivning och nästan ingen debatt. En genomgripande reform av ett väl fungerande skolväsende skedde som på ett infall. 

Det blev inte bättre av att han och andra som arbetade med detta sedan tjänade mycket pengar på den lagtext de tagit fram. Det är korruption av ett slag som man som ung Tintin-läsare visste skulle finnas i Latinamerika men inte i Sverige. 

Det är oroande att se hur man i OECD-rapporten beskrev att reformerna skedde när Skolöverstyrelsen redan nedmonterats och innan Skolverket tagit form, Det vill säga att det fanns ingen expertmyndighet att använda. 

De undrar i rapporten generellt över den svenska konstruktionen med ett litet politiskt departement och stora fristående expertmyndigheter. Men i det här fallet fanns det alltså inte ens en myndighet att fråga. Man kan verkligen undra om Carl Bildt och hans gäng helt enkelt tog tillfället att göra en kupp när systemet ändå var i gungning?

Då, 1992, var Sverige alltså ett av de bästa länderna i världen vad gäller kvalitet och likvärdighet. Detta berodde framför allt på hög lärartäthet, undervisningskompetens och likvärdiga förhållanden på alla skolor. Det var faktiskt så att alla barn i Sverige då, nästan utan undantag, gick till välutrustade skolor med välutbildade lärare. 

Andelen utbildade lärare var i grundskolan 93 procent. Nu är vi nere på 70 procent och det kommer att bli värre, enligt alla beräkningar. 

Den grundläggande kvalitetsaspekten i svensk skola är alltså utsuddad. Ändå verkar inte polletten ramla ner i den svenska skoldebatten. Nu verkar det vara ordningsbetyg och att ha tråkigt i skolan som ska lösa problemen. Men det är inte där problemen finns. Problemet ligger i systemet som har skapat fallande resultat, ökad olikvärdighet, segregation och lärarbrist, vilket också OECD påpekade i sin rapport 2015 där man skrev att Sverige är i ”akut behov” av ”genomgripande skolreformer”.

I det här fallet valde de att inte vilja veta. Nu vet vi.

En sak som OECD:s experter problematiserade i rapporten 1992 handlade egentligen inte om Bildt-regeringens reformer utan om något som skedde under kommunaliseringen. Inte heller här är OECD:s experter nådiga, och det är effekterna på lärarkåren de är oroliga för. 

Lärarna själva var ju väldigt tveksamma och strejkade vilt mot kommunaliseringen. Och hela detta reformpaket fick svidande kritik i OECD:s rapport. De skrev att vad gällde effekterna av de nya läraravtalen och de nya förhållandena på arbetsmarknaden för lärare, verkade ”kultiverad osäkerhet vara den dominerande egenskapen i beslutsfattandet”. 

Läs det igen. Regeringens politik innebar enligt OECD alltså att man gjorde saker utan att veta vad man gjorde – medvetet – och därmed riskerade den goda kvaliteten i det svenska skolväsendet. Man brukar säga ”Förlåt dem för de visste inte vad de gjorde”, men i det här fallet valde de att inte vilja veta. Nu vet vi.

Carl Bildt.På ett annat ställe skrev OECD:s experter: ”Tvivla inte, regeringen menar allvar och skolan i Sverige kommer att skakas om ordentligt”. Och det har onekligen hänt. Vi har nu varit det land som sjunkit snabbast och mest konsekvent av alla länder i Pisa. Skillnaden mellan skolor och segregation baserat på skolval har ökat dramatiskt. 

Och, sist men inte minst, vi har en av västvärldens allvarligaste kriser vad gäller läraryrket. 

Som nämnts är nu 30 procent av de som undervisar i grundskolan obehöriga och man räknar med en brist på 80 000 lärare 2031. Men ändå verkar vi inte kunna lägga ihop två och två. 

Det är troligt att det är förändringarna i läraryrkets villkor som lett till detta. Och då är kanske inte slarvigt hoprafsade löneökningsreformer vägen ut? Björn Åstrand har till exempel skrivit en fantastiskt bra utredning om olika karriärvägar i läraryrket. Men det kan inte genomföras, för det finns inget system som kan ta hand om hans tankar. 

Vi har nämligen inte ett skolsystem i Sverige. Vi har tvåhundranittio, plus ett tusental privata. 

Få verkar vilja säga det som är uppenbart och självklart för alla andra runt om i världen – att man behöver ha ett centralt system för hur lärares löner ska utvecklas och hur deras arbetsvillkor ska se ut. Detta så att lärare kan fungera som en profession och inte bara som löneslavar som är beroende av en rektors godtycke för sin karriär och löneutveckling. 

I en annan rapport från 2011 skriver OECD just om detta. Betydelsen av att lärare själva ska kunna ha viss kontroll över sin karriär, och inte vara beroende av rektorers godtycke för sin utveckling och löneutveckling. 

Chile har precis som Sverige stora problem med lärarförsörjningen. Det är ingen slump.

Giorgio Jackson var en av ledarna för studentrevolten som ledde till reformer i Chile. Han är nu parlamentsledamot.

Jag nämnde tidigare att inte ens Pinochet genomförde reformer så kuppartat som Carl Bildt (eller för den delen som Göran Persson – så vi fördelar gracerna rättvist). 

I det latinamerikanska Chile arbetar man också numera mer respektfullt med lagstiftning än vad vi gör i Sverige. Efter att konsekvenserna av en skolmarknad blev uppenbara och ledde till kraftfulla elevprotester 2006, och sedan studentprotester 2011, bestämde man sig för att göra förändringar i skolsystemet: 

  • Skolor måste nu återinvestera uppkomna vinster.
  • Man ska inte längre få använda elevavgifter.
  • Man inför ett statligt skolsystem och man inför ett centralt skolvalssystem (av den sort som vår Skolkommission föreslog). 

Men man gör en sak till, och det handlar om lärarkåren.

Chile har precis som Sverige stora problem med lärarförsörjningen. Det är ingen slump. Lärare blev både här och där lämnade ensamma och tappade makt som yrkeskår. Detta var också avsikten i det chilenska systemet. Diktaturen ville, inspirerad av ekonomer från USA, montera ner de demokratiska strukturerna i landet och bryta folkrörelsernas och fackföreningarnas makt. 

Nu vill man försöka återupprätta läraryrket i Chile. Men till skillnad från Sverige, där vi först kastar ut pengar i två orättvisa och ogenomtänkta lönereformer och sedan tillsätter en utredning, så utredde man i Chile först och satte sedan in åtgärder, åtgärder som införs med en tioårig implementeringsplan. 

För att vara tydlig: Man utredde alltså först hur det var, sedan vad man ville uppnå och till sist hur det skulle gå till och det utifrån en rimlig och uppnåelig plan med tydliga mål. 

Att Sverige skulle göra så känns i dag helt verklighetsfrämmande. Hur har det blivit så?

Det finns alltså inte en budget som avgör hur många bra lärare det får finnas.

I korthet ser det chilenska systemet ut så här: 

För det första gav man alla lärare en ordentlig löneförhöjning. Ja, alla – det var ju yrket man ville lyfta. Hur skulle man annars göra det om inte alla fick en höjning…? 

Sedan införde man ett lönesystem som innehåller obligatoriska såväl som frivilliga karriärsteg samt en lönetrappa som beror på år. Alltså både belöningar (varannat år) för den som stannar i yrket, såväl som extra pengar för dem som vill genomgå processer för att uppnå högre stadier. 

En viktig egenskap som de tryckte på när jag var i Chile och pratade med ansvariga beslutsfattare och inspiratörer till systemet, var just att uppgraderingarna i systemet skedde när den enskilde läraren ville det. 

Det finns alltså inte en budget som avgör hur många bra lärare det får finnas. Detta sågs som en viktig egenskap i systemet eftersom det gav en lärare egenmakt över sin professionella situation.

Alionka Miranda från organisationen Elige Educar, som varit med och arbetat fram lärarreformen.Men hur kan staten ställa sådana krav i ett kommunaliserat och marknadiserat system? Det är ju den stora knäckfrågan i det svenska systemet. 

Jag har hört en svensk statssekreterare sucka djupt över hur svårt det är att göra förändringar i det svenska systemet på grund av de totalt utdelade ansvarsförhållandena. Det tyckte de var ett mindre problem i Chile. Det var ju staten som betalade. Deras skolpengssystem är nationellt. Och om skolorna ville ha pengar från staten var de naturligtvis tvungna att uppfylla statens krav. 

Ett av de kraven är nu att de på sikt ska ingå i lönesystemet. Man gör detta med lång framförhållning och efter en plan. Det är alltså inte att likt Björklund ”peka med hela handen och omedelbara förändringar” som gäller. 

I stället börjar det nu gälla i den lilla rest av det offentliga skolsystemet som finns kvar i Chile. De många friskolorna har tio år på sig att frivilligt anpassa sig och ansluta sig till systemet. Men – och det är ett viktigt men – man får alltså inte del av skolpengen som går till de högre lönerna – om man inte går in i systemet. 

I Chile ställer staten krav på motprestation om man vill ha del av skattemedel. I Sverige har utvecklingen på grund av vinstlobbyns verksamhet handlat mer om skolföretagens ”rätt” att tjäna pengar, vilket i Sverige tycks viktigare än demokratins rätt att kontrollera skatte-medels användning och effekterna i skolsystemet. 

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på.

Jag åkte till Chile för att studera varför de nu förändrar sitt system bort från en rå skolmarknad till ett mer kontrollerat system. 

Det jag inte var beredd på var att jag skulle imponeras och inse hur mycket vi har att lära av detta land som med så mycket större utmaningar än vad vi har, rent ekonomiskt, åtminstone försöker styra sitt skolsystem mer rationellt än vad vi gör. 

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på. Det är dags för en förändring och en ny omskakning av skolväsendet i Sverige. 

Men den här gången i en rationell och förnuftig riktning. 

  • Fotnot: Den här artikeln är en opinionstext med författarens egna åsikter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan:

Annons
Annons

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Annons

Här testar lärarna flextid: "Det är precis den riktningen vi vill gå"

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Var tredje elevassistent försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons
Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons