Annons
Per Kornhall är oberoende skolexpert, författare och bloggar på skolvärlden.se

”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Publicerad 13 augusti 2019

Relaterat

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

I Sverige har vi en galopperande lärarbrist. Denna har några regeringar försökt bota genom illa genomtänkta lönereformer som har landat illa i lärarkåren och dessutom skapat en situation av ”hela havet stormar”. Lärare säger upp sig för att försöka få del av en löneutveckling som sker helt slumpmässigt. Och de som stannar på sitt jobb blir ekonomiskt bestraffade för att de gör det. 

Jag är själv nyss hemkommen från Chile där jag var för att studera skolreformer. När jag var där insåg jag att det är det enda land jag känner till med samma katastrofala brist på lärare som Sverige, men också att de hanterar det annorlunda jämfört med oss. 

Jag kommer snart tillbaka till detta men vill börja med den undangömda rapporten från OECD, skriven 1992, som i våras återupptäcktes av LO-ekonomen Mattias Samuelsson

I rapporten, som aldrig diariefördes i Sverige, varnade en grupp experter för de marknadsreformer som Bildtregeringen då var i full gång med att införa. De ställde bland annat frågan varför man ville göra så dramatiska förändringar i ett skolsystem som hela världen då såg upp till. Ett skolsystem med både de högsta resultaten och den mest likvärdiga kvaliteten av alla industrialiserade länder. Ett system som alltså inte bara var bra jämfört med alla system, utan ett av de bästa bland de bästa. 

”Medveten okunskap” om vad man gjorde verkade vara regeringens ”främsta verktyg”.

Men man undrade inte bara över att man ville göra förändringar i detta ytterst välfungerande system. Man var också i hög grad förvånad över hur man ville göra det. 

Man skrev att reformerna var ideologiskt drivna och att regeringen inte verkade veta varken hur de skulle genomföras eller vad de egentligen skulle leda till. 

Detta gällde till exempel hur stor man hade tänkt sig att friskolesektorn skulle tillåtas bli. Något som vi varken då eller nu har haft någon som helst diskussion om i Sverige. Hur många friskolor ska det finnas? När blir det problem för skolväsendet om de blir för många? Vad är rollen för en friskolesektor och för ett offentligt skolsystem? 

I Sverige har vi bara infört en rå marknadslogik där vi gett privata skolor fördelar. Till exempel att kommuner inte får bestämma över deras placering, utan det gör staten. I alla andra frågor är det kommunala självstyret heligt i Sverige – men inte när det gäller etableringar av vinstdrivna skolor. 

Systemet för skolpeng är också i allra högsta grad upplagt till de privata skolornas fördel, vilket de utnyttjar genom att gång på gång dra kommuner inför domstol när de känner sig förfördelade. Att de samtidigt bryter mot kommunal planering genom att flytta pengar från en kommun till en annan har vi inget regelverk emot. 

Ifrågasättandet av hur Sverige började bedriva skolpolitik på ideologisk grund och utan fakta eller medveten styrning är inte bara antydd i OECD:s rapport från 1992, tvärtom. Man skrev faktiskt att ”medveten okunskap” om vad man gjorde verkade vara regeringens ”främsta verktyg”.

Jag har aldrig läst en sådan sågning av en regerings sätt att utföra politik.

Santiago har en  lång tradition av väggmålningar. Rapporten kom precis när Sverige lämnade den internationellt sett oerhört framgångsrika nordiska modellen med en sammanhållen skola av hög genomgående kvalitet, för att i stället bli det enda land som förutom Pinochets Chile tog makarna Friedmans löst hopkastade tankar om en skolmarknad på allvar. 

När jag nu var i Chile förvånades de jag mötte storligen över att vi hade infört sådana reformer – vi hade ju ingen diktator att skylla på. En mycket intressant skillnad är dock att inte ens en diktator var så slarvig med sitt beslutsfattande som regeringen Bildt var. 

Det är korruption av ett slag som man som ung Tintin-läsare visste skulle finnas i Latinamerika men inte i Sverige. 

Jag träffade forskaren Mauricio Pino Yancovic som berättade för mig att det tog en kommission många år att förbereda Pinochets skolreformer. De heta diskussionerna och de många mötena med olika experter finns väl dokumenterade. 

I Sverige tillsattes i stället en ung oerfaren utredare som under några månader på departementet skrev ihop en proposition som snabbt klubbades i riskdagen. Ingen utredning, ingen konsekvensbeskrivning och nästan ingen debatt. En genomgripande reform av ett väl fungerande skolväsende skedde som på ett infall. 

Det blev inte bättre av att han och andra som arbetade med detta sedan tjänade mycket pengar på den lagtext de tagit fram. Det är korruption av ett slag som man som ung Tintin-läsare visste skulle finnas i Latinamerika men inte i Sverige. 

Det är oroande att se hur man i OECD-rapporten beskrev att reformerna skedde när Skolöverstyrelsen redan nedmonterats och innan Skolverket tagit form, Det vill säga att det fanns ingen expertmyndighet att använda. 

De undrar i rapporten generellt över den svenska konstruktionen med ett litet politiskt departement och stora fristående expertmyndigheter. Men i det här fallet fanns det alltså inte ens en myndighet att fråga. Man kan verkligen undra om Carl Bildt och hans gäng helt enkelt tog tillfället att göra en kupp när systemet ändå var i gungning?

Då, 1992, var Sverige alltså ett av de bästa länderna i världen vad gäller kvalitet och likvärdighet. Detta berodde framför allt på hög lärartäthet, undervisningskompetens och likvärdiga förhållanden på alla skolor. Det var faktiskt så att alla barn i Sverige då, nästan utan undantag, gick till välutrustade skolor med välutbildade lärare. 

Andelen utbildade lärare var i grundskolan 93 procent. Nu är vi nere på 70 procent och det kommer att bli värre, enligt alla beräkningar. 

Den grundläggande kvalitetsaspekten i svensk skola är alltså utsuddad. Ändå verkar inte polletten ramla ner i den svenska skoldebatten. Nu verkar det vara ordningsbetyg och att ha tråkigt i skolan som ska lösa problemen. Men det är inte där problemen finns. Problemet ligger i systemet som har skapat fallande resultat, ökad olikvärdighet, segregation och lärarbrist, vilket också OECD påpekade i sin rapport 2015 där man skrev att Sverige är i ”akut behov” av ”genomgripande skolreformer”.

I det här fallet valde de att inte vilja veta. Nu vet vi.

En sak som OECD:s experter problematiserade i rapporten 1992 handlade egentligen inte om Bildt-regeringens reformer utan om något som skedde under kommunaliseringen. Inte heller här är OECD:s experter nådiga, och det är effekterna på lärarkåren de är oroliga för. 

Lärarna själva var ju väldigt tveksamma och strejkade vilt mot kommunaliseringen. Och hela detta reformpaket fick svidande kritik i OECD:s rapport. De skrev att vad gällde effekterna av de nya läraravtalen och de nya förhållandena på arbetsmarknaden för lärare, verkade ”kultiverad osäkerhet vara den dominerande egenskapen i beslutsfattandet”. 

Läs det igen. Regeringens politik innebar enligt OECD alltså att man gjorde saker utan att veta vad man gjorde – medvetet – och därmed riskerade den goda kvaliteten i det svenska skolväsendet. Man brukar säga ”Förlåt dem för de visste inte vad de gjorde”, men i det här fallet valde de att inte vilja veta. Nu vet vi.

Carl Bildt.På ett annat ställe skrev OECD:s experter: ”Tvivla inte, regeringen menar allvar och skolan i Sverige kommer att skakas om ordentligt”. Och det har onekligen hänt. Vi har nu varit det land som sjunkit snabbast och mest konsekvent av alla länder i Pisa. Skillnaden mellan skolor och segregation baserat på skolval har ökat dramatiskt. 

Och, sist men inte minst, vi har en av västvärldens allvarligaste kriser vad gäller läraryrket. 

Som nämnts är nu 30 procent av de som undervisar i grundskolan obehöriga och man räknar med en brist på 80 000 lärare 2031. Men ändå verkar vi inte kunna lägga ihop två och två. 

Det är troligt att det är förändringarna i läraryrkets villkor som lett till detta. Och då är kanske inte slarvigt hoprafsade löneökningsreformer vägen ut? Björn Åstrand har till exempel skrivit en fantastiskt bra utredning om olika karriärvägar i läraryrket. Men det kan inte genomföras, för det finns inget system som kan ta hand om hans tankar. 

Vi har nämligen inte ett skolsystem i Sverige. Vi har tvåhundranittio, plus ett tusental privata. 

Få verkar vilja säga det som är uppenbart och självklart för alla andra runt om i världen – att man behöver ha ett centralt system för hur lärares löner ska utvecklas och hur deras arbetsvillkor ska se ut. Detta så att lärare kan fungera som en profession och inte bara som löneslavar som är beroende av en rektors godtycke för sin karriär och löneutveckling. 

I en annan rapport från 2011 skriver OECD just om detta. Betydelsen av att lärare själva ska kunna ha viss kontroll över sin karriär, och inte vara beroende av rektorers godtycke för sin utveckling och löneutveckling. 

Chile har precis som Sverige stora problem med lärarförsörjningen. Det är ingen slump.

Giorgio Jackson var en av ledarna för studentrevolten som ledde till reformer i Chile. Han är nu parlamentsledamot.

Jag nämnde tidigare att inte ens Pinochet genomförde reformer så kuppartat som Carl Bildt (eller för den delen som Göran Persson – så vi fördelar gracerna rättvist). 

I det latinamerikanska Chile arbetar man också numera mer respektfullt med lagstiftning än vad vi gör i Sverige. Efter att konsekvenserna av en skolmarknad blev uppenbara och ledde till kraftfulla elevprotester 2006, och sedan studentprotester 2011, bestämde man sig för att göra förändringar i skolsystemet: 

  • Skolor måste nu återinvestera uppkomna vinster.
  • Man ska inte längre få använda elevavgifter.
  • Man inför ett statligt skolsystem och man inför ett centralt skolvalssystem (av den sort som vår Skolkommission föreslog). 

Men man gör en sak till, och det handlar om lärarkåren.

Chile har precis som Sverige stora problem med lärarförsörjningen. Det är ingen slump. Lärare blev både här och där lämnade ensamma och tappade makt som yrkeskår. Detta var också avsikten i det chilenska systemet. Diktaturen ville, inspirerad av ekonomer från USA, montera ner de demokratiska strukturerna i landet och bryta folkrörelsernas och fackföreningarnas makt. 

Nu vill man försöka återupprätta läraryrket i Chile. Men till skillnad från Sverige, där vi först kastar ut pengar i två orättvisa och ogenomtänkta lönereformer och sedan tillsätter en utredning, så utredde man i Chile först och satte sedan in åtgärder, åtgärder som införs med en tioårig implementeringsplan. 

För att vara tydlig: Man utredde alltså först hur det var, sedan vad man ville uppnå och till sist hur det skulle gå till och det utifrån en rimlig och uppnåelig plan med tydliga mål. 

Att Sverige skulle göra så känns i dag helt verklighetsfrämmande. Hur har det blivit så?

Det finns alltså inte en budget som avgör hur många bra lärare det får finnas.

I korthet ser det chilenska systemet ut så här: 

För det första gav man alla lärare en ordentlig löneförhöjning. Ja, alla – det var ju yrket man ville lyfta. Hur skulle man annars göra det om inte alla fick en höjning…? 

Sedan införde man ett lönesystem som innehåller obligatoriska såväl som frivilliga karriärsteg samt en lönetrappa som beror på år. Alltså både belöningar (varannat år) för den som stannar i yrket, såväl som extra pengar för dem som vill genomgå processer för att uppnå högre stadier. 

En viktig egenskap som de tryckte på när jag var i Chile och pratade med ansvariga beslutsfattare och inspiratörer till systemet, var just att uppgraderingarna i systemet skedde när den enskilde läraren ville det. 

Det finns alltså inte en budget som avgör hur många bra lärare det får finnas. Detta sågs som en viktig egenskap i systemet eftersom det gav en lärare egenmakt över sin professionella situation.

Alionka Miranda från organisationen Elige Educar, som varit med och arbetat fram lärarreformen.Men hur kan staten ställa sådana krav i ett kommunaliserat och marknadiserat system? Det är ju den stora knäckfrågan i det svenska systemet. 

Jag har hört en svensk statssekreterare sucka djupt över hur svårt det är att göra förändringar i det svenska systemet på grund av de totalt utdelade ansvarsförhållandena. Det tyckte de var ett mindre problem i Chile. Det var ju staten som betalade. Deras skolpengssystem är nationellt. Och om skolorna ville ha pengar från staten var de naturligtvis tvungna att uppfylla statens krav. 

Ett av de kraven är nu att de på sikt ska ingå i lönesystemet. Man gör detta med lång framförhållning och efter en plan. Det är alltså inte att likt Björklund ”peka med hela handen och omedelbara förändringar” som gäller. 

I stället börjar det nu gälla i den lilla rest av det offentliga skolsystemet som finns kvar i Chile. De många friskolorna har tio år på sig att frivilligt anpassa sig och ansluta sig till systemet. Men – och det är ett viktigt men – man får alltså inte del av skolpengen som går till de högre lönerna – om man inte går in i systemet. 

I Chile ställer staten krav på motprestation om man vill ha del av skattemedel. I Sverige har utvecklingen på grund av vinstlobbyns verksamhet handlat mer om skolföretagens ”rätt” att tjäna pengar, vilket i Sverige tycks viktigare än demokratins rätt att kontrollera skatte-medels användning och effekterna i skolsystemet. 

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på.

Jag åkte till Chile för att studera varför de nu förändrar sitt system bort från en rå skolmarknad till ett mer kontrollerat system. 

Det jag inte var beredd på var att jag skulle imponeras och inse hur mycket vi har att lära av detta land som med så mycket större utmaningar än vad vi har, rent ekonomiskt, åtminstone försöker styra sitt skolsystem mer rationellt än vad vi gör. 

Våra barn är värda bättre än det sätt som svensk skolpolitik förts på. Det är dags för en förändring och en ny omskakning av skolväsendet i Sverige. 

Men den här gången i en rationell och förnuftig riktning. 

  • Fotnot: Den här artikeln är en opinionstext med författarens egna åsikter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket om nya sparkraven: ”Det känns orimligt”

Nedskärningar

Besparing på 35 miljoner både oroar och ifrågasätts. 

Annons
Annons

Personer aktiva på Skoltwitter stängdes av

Twitter

Utbildningsminister Anna Ekström vädjade att få dem tillbaka. 

Annons
Annons
Annons

LR: Skolverkets siffror kan dölja corona-effekter

Betyg

Fler niondeklassare än tidigare är behöriga till gymnasieskolan efter coronavåren. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén varnar för att det inte är hela bilden.

Annons
Granskning: lärarbristen

”Obehöriga lärare är billigare att anställa”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Bokmässan 2020

Följ Skolvärlden live på Bokmässan

Webb-tv

I fyra direktsända studioprogram bevakar Skolvärlden de viktigaste skolfrågorna och vägleder lärare bland intressanta seminarier på Bokmässans bildningshubb.

Svenskläraren: ”I dag vill fler unga skriva än tidigare”

Läsa och skriva

Elisabeth Engvall Younsi vänder på perspektivet att unga skriver sämre i dag.

Forskare: Unga skriver inte sämre

Svenska

Elevers bristande skrivförmåga har väckt het debatt. Men Karin Forsling tror inte att unga skriver mindre, eller sämre. 

Sara Bruun: Tvinga eller locka – vi måste se till att unga läser mer

Blogg

”Om vi inte lyckas inspirera, motivera eller locka unga till frivillig läsning, ja, då måste vi sätta ner foten och faktiskt tvinga dom”, skriver Sara Bruun.

Ledarskap

Lärarna om konsten att äga sitt klassrum

Ledarskap

Vill du utveckla ditt ledarskap? Då måste du utmana dig själv och börja prata om det med dina kollegor.

Expertens kroppsknep: Så rör du dig som en ledare

Ledarskap

John Steinberg ger sina bästa tips på hur du som lärare kan bli en bättre ledare genom kroppsspråket.

Granskning: Klasskillnader hamnar i skymundan

Studie

Trots skillnader i betyg och tillgång till utbildade lärare – klassernas samlade resultat inte i fokus. 

Studie- och yrkesvägledning

Så blir lärare och syv bättre på att samarbeta

Syv och lärare

Läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren David Spak vet vad som krävs för att nå ett lyckat samarbete över professionsgränserna.
 

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Arbetsmiljö

Lokalombudet: ”Nu slipper vi uppfinna hjulet flera gånger”.

Satsningen ska få fler att bli lärare: ”Inte ett så stort steg”

Lärarutbildning

Omställningsorganisationen TRR och Beredskapslyftet inleder samarbete för att locka fler att omskola sig till lärare.

Lärare fick fel lön – i tre år

Lön

Får 60 000 kronor efter registreringsmiss.

Kritiken mot FHM: Lärare kan vara ett riskyrke

Corona

"Läraren förtjänar att veta det mest troliga". 

Studie- och yrkesvägledning

”Vi vill öka samarbetet mellan skola och arbetsliv”

SYV

På Dalängskolan i Lidköping får eleverna sin lunch serverad med en framtidstanke.

Debatt: ”Kunskap och bildning – nej tyvärr!”

Debatt

”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ökad risk för utbrändhet bland socialt engagerade lärare

Forskning

Lärare som engagerar sig mer med elever och kollegor utöver själva undervisningen riskerar att bli utbrända i större utsträckning än lärare som är mindre engagerade. 

Rekordstor vikariebrist tär på lärarna i grundskolan

Arbetsmiljö

Kommunombudet: ”Det blir nödlösning på nödlösning”.

Debatt

”Ingen vinner på att lärare arbetar för mycket”

Debatt

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lön

Skolorna nobbar lärarpengar – för att undvika orättvisa

Stadsbidrag

Ulricehamn tackar nej till lönetillägg på 10 000 kronor i månaden åt fyra lärare.

”Skolans besparingskrav får förödande konsekvenser”

Debatt

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

Kommentera

1,6 skolmiljarder i budgeten – ”Viktigt att de går till rätt saker”

Budget

Regeringen lägger 1,6 miljarder kronor på skolan i budgeten för 2021.

Skolinspektionen

LR om förslaget: ”Ett plåster på en öppen fraktur”

Förslag

Lärarnas Riksförbund välkomnar hårdare tag mot oseriösa aktörer, men menar att grundproblemet är ett annat.

Förslag: Gör det lättare att stänga skolor

Nya regeländringar ska stoppa oseriösa skolaktörer, menar utbildningsminister Anna Ekström. 

Debatt

Astrid: ”Jag är inte som de andra”

Debatt

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Efter kritikstormen: Regeringen släpper på hemligstämplingen

Sekretess

Nytt förslag ska öppna Skolverkets register.

Skolverkets register hemligt i Sverige – men offentligt i EU

Sekretess

Skolverkets hemligstämplade register kan enkelt laddas hem via EU-kommissionens hemsida.

Idéburna friskolor: ”Uppgifterna ska självklart vara offentliga”

Offentlighetsprincip

Offentlighetsprincipen bör även omfatta friskolor. Det menar Håkan Wiclander som är ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).
 

Skyddsombudens larm: Elev till sjukhus och avbrutna lektioner

Arbetsmiljö

Den dåliga luften på en skola i Gällivare kräver snabba åtgärder, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Debatt

”Tidsbudgetera för bättre arbetsmiljö”

Debatt

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

Kommentera
Fackligt

LR inleder nytt samarbete med Skolledarförbundet

Lärarfacken

Men att samverkan skulle ske istället för den omtalade organiseringen med Lärarförbundet, tillbakavisas av LR:s ordförande.

Debatt

Skolverket: Nationella proven ska genomföras som planerat

Replik

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

Kommentera

”Det finns igen logik i att ställa in proven”

Debatt

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Kommentera
Läromedel

Lärare kan inte köpa läromedel: ”Dramatiskt olikvärdigt”

Rapport

Var femte lärare saknar nödvändiga läromedel.

Lärarförbundet röstar ja: ”Hoppas LR kommer tillbaka”

Lärarfacken

På onsdagen beslutade Lärarförbundets kongress att utreda nya sätt att organisera lärarkåren fackligt.

LR-kongressen 2020

LR: Ingen annan ska tala om för oss hur vi ska utreda

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbund tillsätter en alternativ utredning av lärarnas organisering – Eva Dekany-Ström: "Jätteviktigt att vi gör det här på vårt eget sätt."

Beslut: LR utreder lärarnas organisering

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbunds kongress röstade på måndagen ja till att utreda en ny organisering av lärarkåren.

Per Kornhall: ”Rätt hanterat kan det bli en nystart för lärarkollektivet”

Kongress

Per Kornhall om LR:s beslut att utreda en eventuell ny organisering av Sveriges lärare.

”Trappsystem ska ge lärare lön efter beprövad erfarenhet”

Kongress

Förslag på en ny lönemodell för att säkra lärares kompetensutveckling. Det blev resultatet av LR-kongressens beslut.

Så ska LR bli mer demokratiskt

Kongress

Tätare förbundsmöten, en ny mandatfördelning och en ny avtalsdelegation ska bidra till att ge fler medlemmar mer inflytande i förbundet.

Här är LR:s nya styrelse

Kongress

Fem nya ledamöter valdes in i Lärarnas Riksförbunds styrelse på söndagen.

Årets språkliga eldsjäl

Prisade modersmålsläraren: ”Inget jag förväntat mig”

Utmärkelse

Dina Geraki har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl.

NPF

NPF-krav på lärarutbildningen: Alla ska lära sig mer om adhd

NPF

Regeringen inför nya examensmål för lärarutbildningen.

Skyttes fem råd: Så ska lärare bättre förstå elever med NPF

NPF

Alexander Skytte vill hjälpa andra lärare att förstå NPF-elever bättre. 

Debatt

"Mindre undervisning och mer bedömning är en ekvation som inte går ihop"

Debatt

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kämpade för krav på legitimation – nu förlorar han själv jobbet

Behörighet

Sebüktay Kaan har kämpat för legitimationskrav på modersmålslärare. Nu förlorar han själv jobbet – medan icke-legitimerade lärare får ha kvar sina tjänster.

Sex och samlevnad

Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”

Sexualundervisningen

Beslutet om att alla blivande lärare ska utbildas i sexualkunskap kan leda till en mer jämlik skola, menar Annika Sjödahl. 

Utsatta områden

Läraren om gängkriminaliteten: Saknas resurser att hjälpa elever

Brott

"Det börjar redan i lågstadiet."

Nedskärningar i skolan

Läraren om skolans sparkrav: ”Vi bryter mot lagen och barnen far illa”

Nedskärningar

När Borlänge kommun sparar på skolan står elever utan särskilt stöd och stöd på modersmål – i strid med skollagen.

Lärare smittade: Så är corona-läget i skolorna

Corona

Sex anställda på en grundskola i Lund har smittats av corona.

Så ser svensklärarna på bristande skrivkunskaper

Svenska

Unga vuxna skriver för dåligt. Konsekvenserna är att de väljs bort i arbetslivet eller får svårt att klara högre studier, enligt en ny dokumentär från UR.

Ny bok: Tvålärarsystem behöver inte kosta mer

Tvålärarsystem

I tider av nedskärningar kan ett tvålärarsystem kännas som en utopi. Men Lotta Elmbro menar att metoden inte behöver kosta mer.
 

corona i undervisningen

Han låter eleverna skriva nya kapitel i corona-historien

Corona i undervisningen

Läraren Karl Liljas valde att ägna sista tiden av vårterminen till att samla in elevernas upplevelser av pandemin.

”Det är berättelser om corona som måste samlas in”

Corona

Eleverna Verina Attalla och Julia Isaksson är två av alla som har skrivit berättelser till Stadsmuseets insamling.

Debatt

”Den tidiga läsinlärningen – samhällets livlina?”

Debatt

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Kommentera
Arbetsmiljö

De har hittat en nyckel till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

”Arbetsmiljöarbete är så komplext – det är en färskvara”

Skolstart

SPSM: Så blir skolstarten bättre för elever med NPF

Skolstart 

SPSM:s Lennart Hansson vet vad som krävs för att elever med NPF ska få en lyckad terminsstart.

lärarexamen

Allt färre grundskolelärare har examen

Lärarexamen

”Tragiskt att ett av Sveriges viktigaste yrken inte är tillräckligt attraktivt”

Coronaviruset

Stora skillnader i hur skolor har rustat vid skolstarten

Arbetsmiljö

”Jag vet flera kollegor som känner samma oro som jag gör”

Lönegranskning

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

Friskolor

Skolvärldens siffror visar: Födelseland styr val av skolform

Friskolor

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning.

Debatt

Bättre psykisk hälsa i skolan med mental träning

Debatt

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

Kommentera
Terminsstart

Riskgruppsläraren: ”Jag vill jobba i klassrummet”

Corona

Läraren Eva Dahlberg Cramér slits mellan kärleken till att undervisa och rädslan för att drabbas av det virus som riskerar ta hennes liv.

vuxenutbildning

Lärare om nedläggningen: ”Det känns som ett hån”

Vuxenutbildning

Växjö väljer att lägga ner all vuxenutbildning i kommunal regi.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar vilka skolor som finns i Sverige

Beslut

Registret över vilka skolor som finns i Sverige – kommunala såväl som privata – hemligstämplas av Skolverket.

Skolverket om sekretessen: ”Hade inget alternativ”

Beslut

Skolverket uppger att man inte hade något annat val än att sluta publicera uppgifter om enskilda skolor.

Åsa Fahlén: ”Lagen behöver ändras”

Beslut

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så vill riksdagspartierna hantera skolstatistik i framtiden

Enkät

Politikerna i riksdagens utbildningsutskott vill göra det möjligt för Skolverket att även i framtiden publicera statistik om enskilda skolor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons