Jag tog examen 2016 och sedan dess har jag aktivt arbetat för att synliggöra och utveckla vägledarprofessionen, bland annat genom föreläsningar och debatter i det offentliga rummet.

För mig är det viktigt att mina kollegor har det bra på sina arbetsplatser, både att de mår bra och att de har en dräglig arbetsmiljö. Just arbetsmiljö och bra arbetsvillkor är något som alltid intresserat mig och för mig har det alltid varit självklart att vara medlem i facket.

För varje år som jag har varit verksam studie- och karriärvägledare har jag insett att det finns mycket att kämpa för – för att få en bra arbetsmiljö och skapa en förståelse för den kompetens som vägledare besitter. Ensam kan jag möjligtvis förändra och förbättra min egna arbetsmiljö, men jag vill förbättra arbetsmiljön och villkoren även för mina kollegor. Det kan jag inte göra själv. Här blir facket otroligt viktigt.

Att vilja förändra saker, helst allt på en gång och helst igår, har nog alltid varit min akilleshäl. Det är ju inte fysiskt möjligt, det kan ju vilken dödlig som helst se. ”Vill du förändra på riktigt, engagera dig fackligt” sa en god vän till mig när vi träffades efter jobbet en sommardag för en tid sedan. Det var något jag tog till mig och funderade på. Några veckor senare drog skolupproren genom Sverige som en virvelvind och jag engagerade mig mycket i vägledarnas ”SYVupproret”.

Det blev vår 2020. Jag började åter fundera på att engagera mig mer fackligt, pratade med kollegor och min familj. Under våren fick jag frågan om att kandidera till rollen som syv-representant i LR Järfälla. Det var då jag tog steget att börja engagera mig mer fackligt. Någon månad senare beslutade årsmötet att jag skulle få rollen och jag påbörjade mitt uppdrag. Det var ett spännande och givande arbete att sammankalla och samverka med kommunens vägledare, påverka och jobba för en ännu bättre arbetsmiljö.

Nu, nästan ett år senare, våren 2021, är det drygt tre månader sedan jag avslutade min anställning i Järfälla och började arbeta på Årstaskolan i Stockholms stad. Det har även blivit dags att styra in på nästa steg i den fackliga farleden.

Det var med glädje jag mottog frågan om jag kunde tänka mig att kandidera till en plats i styrelsen för den lokala syv-föreningen inom LR Stockholm. Svaret var självklart, ja. Ja, det kan jag tänka mig.

På årsmötet, som genomfördes måndagen 22 mars, blev jag invald i styrelsen. Jag ser på mitt nya uppdrag med ny energi och engagemang. Det ska bli väldigt intressant och lärorikt att få engagera mig än mer fackligt och få chansen att lyfta syv-frågor och påverka min och mina kollegors arbetsmiljö.

Kommentera

Det är ett nytt år och vi tar nya tag. Det blir ljusare för varje dag och vaccinet är på väg ut i samhället. Det är mycket som ser ut att ljusna, men vi lever fortfarande mitt i en pandemi. Speciella tider kräver speciella lösningar. I vår skulle årskurs 8 gått ut på prao, men det är såklart något vi måste tänka till kring. Tänka om och tänka nytt.

Redan under föregående år ställde vi om och tänkte nytt, men i år kan vi utveckla det vi skapade föregående läsår och termin. Parallellt med gymnasievalet så sitter jag och planerar för olika alternativ till prao och vi har landat i att vi ska genomföra olika teoretiska och digitala alternativ.

Jag är i början av planeringsstadiet, så just nu sitter jag med långa listor på övningar, aktiviteter och föreläsningar som potentiellt kan genomföras. Nästa steg är att utveckla aktiviteter och övningarna så de rimmar väl med läroplanen och det centrala innehållet. Alla aktiviteter och övningar ska ha en pedagogisk tanke för att skapa mervärde och meningsfullhet för eleverna.

Aktiviteter som kopplar till normkritik, arbetsmarknadskunskap, framtidskompetenser varvat med föreläsningar är givet. Allt för att stärka elevernas valkompetens. Den teoretiska delen av arbetsmarknadskunskap som jag nu kommer sitta och ta fram tillsammans med mina lärarkollegor är något som jag har sett att eleverna är i behov av, alldeles oavsett genomförandet av ”traditionell” prao eller inte. Det praktiska behöver varvas med teori. Den kombinationen är av största betydelse och är oslagbar. 

Mitt mål under den här våren är att skapa ett paket av teoretisk arbetsmarknadskunskap med en stor bank av aktiviteter och övningar, föreläsare, filmer och annat bra. Med hjälp av den banken kan vi på skolan sedan aktivt arbeta med den teoretiska delen av arbetsmarknadskunskapen i anslutning till ”traditionell” prao när det åter blir möjligt att genomföra det.

Det är speciella tider och det kräver speciella lösningar. 

Kommentera

Det har varit en annorlunda vår för många. Jag tänker såklart på corona-pandemin. Försöken att dämpa smittspridningen av covid-19 har minst sagt lamslagit delar av samhället. En konsekvens för många av landets grundskolor har varit att den traditionella praktiska arbetslivsorienteringen (prao) blivit inställd. 

Redan innan pandemin var ett faktum hade jag börjat utforma övningar och aktiviteter för att praktiskt kunna genomföra en teoretisk arbetsmarknadskunskap som komplement till den traditionella prao:n. När pandemin sedan slog till med full kraft handlade det dock kanske mer om substitut för den traditionella prao:n. 

Pandemin har utan tvekan sett till att skolorna har fått tänka om på många plan och det får man tycka och tänka vad man vill om såklart, men en sak jag ser som positiv mitt i pågående pandemi är att en del skolor har ställt om till teoretisk prao. Jag ser det som en jättechans att fortsätta arbeta och utveckla arbetet med teoretisk arbetsmarknadskunskap. 

De skolor som har ställt om och faktiskt genomfört teoretiska inslag av arbetsmarknadskunskap står inför, enligt mig, ett stort och relativt avgörande val. Att behålla de teoretiska inslagen som komplement, eller ta bort de teoretiska inslagen och återgå helt till den traditionella prao:n. 

Min skola genomförde under v.19 en teoretisk arbetsmarknadskunskap för årskurs 8. Den tre dagar långa teoretiska prao:n invigdes av barn- och ungdomsnämndens ordförande och fortsatte sedan med digitala studiebesök och föreläsningar från olika yrkesverksamma däribland en TV-journalist, en teknisk chef, en projektledare inom bygg och en marknadschef. Under de tre dagarna fick eleverna också se filmer, bland annat ”Världen förändras” från Svenskt Näringsliv och olika yrkesfilmer.

Eleverna fick också ta del av lektioner och föreläsningar om yrkeskunskap, bristyrken, framtidens arbetsmarknad och lektioner där de skulle utforska yrken. Normer och stereotyper kopplat till yrken fanns såklart också på schemat. 

Hade jag stått inför ett beslut att fortsätta med teoretisk arbetsmarknadskunskap eller helt återgå till den traditionella prao:n hade beslutet varit mycket enkelt. Självklart skulle jag behålla den teoretiska arbetsmarknadskunskapen. Skolor och huvudmän behöver arbeta mycket mer strukturerat och systematiskt med prao utifrån konceptet före, under och efter. 

Två-tre dagars teoretisk arbetsmarknadskunskap som inledning inför det praktiska momenten skulle vara ett ypperligt inslag av förarbete. Jag upplever själv att elever ofta är oförberedda och dåligt rustade inför en prao-period på en arbetsplats. Jag har försökt vända på det, men inte fått något riktigt gehör. En av konsekvenserna av corona-pandemin är att man har behövt ställa om praktiska inslag till teoretiska. Precis det som behövs, enligt mig.

Jag hoppas att de skolor som genomfört teoretisk prao under våren kommer att fortsätta med det som ett komplement till traditionell prao. Och jag hoppas att de skolor som inte genomfört teoretisk prao låter sig inspireras och inför det som komplement. För våra unga behöver rustas bättre inför en spännande, men ständigt föränderlig arbetsmarknad.

Kommentera

I veckan öppnade gymnasievalet för landets niondeklassare. Hösten har präglats av nervositet, betygshets och betygsstress. Vilken är den bästa skolan? Vilken skola kräver högst betyg för antagning? Oroliga elever har sökt vägledning hos mig. Vissa elever har sökt vägledning flera gånger i veckan. En del elever har jag behövt arbeta uppsökande mot. Vikten av en god och kvalitativ vägledning blir påtaglig, men nu ska vi inte prata om vikten av vägledning. För det verkar ändå inte nå fram till beslutsfattare.

Nu ska vi prata om att gymnasievalet inte handlar om att komma in på gymnasiet. Nåväl, det gör det ju till viss del såklart, men lika viktigt som det är att ha tillräckliga poäng till det gymnasieprogram och inriktning man vill gå, lika viktigt är det att man tar sig ut på andra sidan. Därför är det av största vikt att elever får hjälp och vägledning att göra ett gymnasieval som motsvarar deras mål och ambitioner samt matchar deras intressen, önskemål och förmågor i så stor utsträckning som möjligt.

Så många som en tredjedel av gymnasieeleverna tar inte examen, skriver både SCB och Lärarnas Riksförbund. 100 655 elever lämnade gymnasiet våren 2018. Av dessa fick endast 66 378 gymnasieexamen, skriver Lärarnas Riksförbund. 

Det innebär att 34 277 elever inte klarade sin gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ofta vägen in i arbetslivet. Utan en gymnasieexamen har man förlorat en viktig entrébiljett. Utan en gymnasieexamen saknar man ofta reella chanser att få ett jobb. Istället får många leva med oro över framtiden, utan gymnasieexamen, utan jobb. Det här ökar risken för socialt utanförskap och får enorma konsekvenser för samhället och åsamkar oerhört personligt lidande för individen.

Enligt SCB anger ungdomarna själva att skoltrötthet är den i särklass största anledningen till att de inte fullföljer gymnasiet. Därför är det viktigt att vi arbetar för att främja skolnärvaro och elevernas motivation och förebygga skoltrötthet, problematisk skolfrånvaro redan i grundskolan. 

Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram, utan att det även handlar om att orka ta sig igenom hela programmet och anskaffa sig en gymnasieexamen.

Skolavhopp kostar samhället många miljarder kronor årligen och det finns stora ekonomiska vinster i att öka genomströmningen i gymnasieskolan och förebygga skolavhopp. Skandias stiftelse, Idéer för livet, presenterar i en rapport en total samhällsförlust av 53 miljarder kronor per årskull till följd av avsaknaden av gymnasieutbildning. Mer om hur man gjort den beräkningen går att läsa i den länkade rapporten. 

Studie- och yrkesvägledare har en viktig stödjande roll i elevernas gymnasieval och vi kan både vägleda och informera eleverna så att valet till gymnasieskolan blir välinformerat genomtänkt och välgrundat. En vägledning av hög kvalitet kan förebygga avhopp från gymnasieskolan och jag är övertygad om att det leder till stora samhällsekonomiska vinster och en ökad livskvalité.

Kommentera

När ska beslutsfattare, huvudmän och chefer förstå vikten av ett tidigt, systematiskt och kontinuerligt arbete med skola-arbetsliv? Många studier visar på att ungas yrkesaspirationer begränsas av inte minst könsstereotyper och socioekonomisk bakgrund utan även av att barn redan i tidig ålder gör avgränsningar i sina yrkesambitioner. En ny rapport från OECD visar att barns yrkesaspirationer grundar sig i könsstereotyper. Utöver det står det även att läsa i rapporten att föräldrar är en stor påverkansfaktor för barnen i deras yrkesaspirationer.

I den internationella studien ”Drawing the future” uppger mindre än 1% av barnen som deltog att de hört talas om det jobb de drömmer om att arbeta med, genom en yrkesverksam som besökt skolan. Studien, som också kommer fram till att barn redan vid sju års ålder gör begränsningar i sina framtida yrkesval, visar tydligt på vikten av tidig studie- och yrkesvägledning. Vikten av att barn får möjlighet att träffa yrkesverksamma under sin skoltid, för att bredda deras handlingshorisonter, blir väsentlig. Unga personer behöver bekanta sig med och få mer information om fler yrken och branscher. Därför är det viktigt att man börjar arbetet med skola-arbetsliv redan i grundskolans lägre årskurser och att arbetet är kontinuerligt och systematiskt, vilket även Skolinspektionen trycker på.

Studien fastställer också att det är först under de senaste åren som beslutsfattare faktiskt tagit barns tidiga yrkesaspirationer och karriärföreställningar på allvar. Men det är inte direkt några nya slutsatser att barn redan i tidig ålder gör begränsningar i sina yrkesaspirationer och att barns uppfattningar om vissa yrken och karriärer kan cementeras i ung ålder. En vägledningsteori, som den amerikanska professorn i pedagogisk psykologi vid University of Delaware, Linda Gottfredson, står bakom visar på att barn vid 6-8 års ålder blir medvetna om arbetsroller och att de tilldelar dessa kön. Flertalet studier har under de senaste decennierna kommit fram liknande slutsatser.

Studierna har betonat att barns ambitioner ofta formas och begränsas av könsstereotyper, socioekonomisk bakgrund och framför allt vad och vilka yrken de känner till. Ny forskning visar också på att flickor vid sex års ålder börjar associera smarthet med män. Detta kan på sikt påverka ungas motivation och ansträngningar i skolan.

I skollagen står det väldigt tydligt att alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till vägledning (Skollag 2010:800 2 kap. 29 §). I läroplanen för grundskolan framhävs det också att skolan ska arbeta för att motverka att elevernas studie- och yrkesval begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund är det viktigt att vi börjar arbeta tidigt med skola-arbetsliv, med andra ord studie- och yrkesvägledning.

Hur många studier och rapporter ska det krävas innan beslutsfattare, huvudmän och chefer inser vikten av tidig vägledning och skapar förutsättningar och arenor för att detta ska bli genomförbart? Ett systematiskt och kontinuerligt skola-arbetslivsarbete som börjar redan i årskurs ett, för att säkerställa en verksamhet där både skollagen och de riktlinjer som finns i de nationella styrdokumenten kan följas.

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F-9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens. Han brinner också för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning och anser att det är ett viktigt inslag för en vägledning i framkant. Hans blogg berör framför allt kontinuerlig vägledning och IKT i vägledning.

Arkiv

Välj år/månad