Jag har jobbat som studie- och yrkesvägledare i snart 22 år, mest på grundskolor men även på gymnasiet och med vuxna. Oftast har jag varit ensam syv på skolan, det är så det brukar vara på grundskolorna och även på mindre gymnasieskolor också.

Jag ser mig som spindel i nätet som ska hjälpa och stötta elever i deras studie- och yrkesval och för att klara av detta behöver jag nätverka med många på och utanför skolan.

Studie- och yrkesval som eleverna gör

Inför gymnasievalet hålls det gymnasiemässor under senare delen av höstterminen och det är också då som gymnasieskolorna börjar med sina ”öppet hus”. Gymnasievalet sker i januari/februari inför hösten då gymnasiestudierna ska börja. Första preliminära antagningsbeskedet ges i april och i april/maj kan eleverna göra omval om de vill/behöver göra detta, under sommaren får de slutligt antagningsbesked.  Niorna i grundskolan som ska välja till gymnasiet behöver få en massa information om alla de alternativ som finns för dem att välja mellan. Detta innebär konkret att jag ett år före valet är ute i klassen redan då de går i åttan och berättar om hur valet i nian kommer gå till och hur gymnasiet är uppbyggt och fungerar.

Det är en likande process som jag gör för eleverna på gymnasieskolans introduktionsprogram, IM, som också ska bli behöriga och kunna söka till nationella program på gymnasiet. IM-elever är alla obehöriga till nationella program på gymnasiet men har olika anledningar till att gå på IM och behöver individuellt stöd och hjälp att klara sina studier. Somliga är nyanlända och går på språkintroduktion för att lära sig svenska från grunden (på samma sätt som grundskolelever får gå i förberedelseklass eller vuxna på sfi).

Elever som går på gymnasiet behöver veta vilka val de ska göra medan de går där, till exempel individuella val och fördjupningsval som kan få betydelse för bland annat särskild behörighet till högskolestudier. Många känner sig vilsna och vet inte riktigt vad de vill göra efter gymnasiet och de vill få massor av information om vilka deras valmöjligheter är.  Det är lite liknade förutsättningar för de vuxna som söker upp mig för vägledning som för gymnasieeleverna.

Studie- och yrkesvägledning och information

Inför elevernas studie- och yrkesval erbjuds alla att få prata enskilt med mig om sina valfunderingar, detta innebär med andra ord att de får vägledning. Deras funderingar kan ibland vara okomplicerade och de vill kanske bara få bolla sina idéer och få bekräftelse på att de tänkt rätt och ibland mer komplicerade och oroliga för att det som de vill kanske känns svårt att nå och det kan finnas hinder i vägen. Vägledningen sker på mitt arbetsrum där jag kan prata ostört med eleven och ibland även hens föräldrar. Viktigt är att eleven känner förtroende och att vi är överens om tystnadsplikten.

Inför vägledningen är det bra om eleverna fått ta del av så mycket information som möjligt så att vi kan prata om alla alternativen som står till buds. Jag är ute i klasserna och har genomgångar, ofta tar dessa hela lektionen så jag får välja ämnens/kursers lektionstillfällen med omsorg (vill inte gärna ”stjäla” labbtimmar eller andra timmar som blir svåra att kompensera i efterskott). Jag brukar använda powerpointpresentationer eller skriva på tavlan och delar sedan ofta ut minneslappar eller kataloger i slutet av genomgången.

Andra informationskällor är mer elevaktiva, till exempel besök på utbildningsmässor, studiebesök, öppet hus-besök och elevers egna sökningar på nätet. Jag uppmuntrar elever att själva vara så aktiva de kan i sökandet efter relevant information för studie- och yrkesvalen.

Det finns elever som kanske inte klarar av att självständigt söka relevant information eller komma sig för att göra ansökningar helt på egen hand, utan kan behöva extra stöd och hjälp av olika skäl. Där får jag lägga ner lite mer tid och engagemang för att hjälpa till att hitta möjliga vägar framåt och koppla ihop rätt stödpersoner som kan också kan hjälp till. Ett bra exempel är Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade dit jag skriver remisser för avgångselever med diagnoser, eller bilagor för nior med diagnoser som jag skickar till Gymnasieantagningen.

För att verksamheten med studie- och yrkesvägledning ska funka på skolan behöver det finnas ett särskilt rum för detta och det behöver också finnas tid avsatt för detta. På de skolor som inte har heltidsanställda studie- och yrkesvägledare behöver elever, lärare och annan personal veta vilka tider/veckodagar som syven finns på skolan och kan ta emot elever. Jag rekommenderar regelbundna rutiner för att arbetet med detta ska flyta på och funka som bäst. Studie- och yrkesvägledare bör också kostas på regelbunden fortbildning eftersom hela utbildningsväsendet och arbetsmarknaden står i ständig förändring liksom synen på vad som är viktigast inom väglednings-/utbildningsteorin. Detta för att syv ska kunna erbjuda aktuell och adekvat stöd och hjälp för eleverna.

Mitt nätverk

För att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt behöver jag nätverka med andra för att de ska få all hjälp de kan behöver. Jag sitter inte inne med all nödvändig information om vad som är bäst för eleverna utan behöver samarbeta med andra för att det ska bli så bra för eleven som det kan bli.

Mitt nätverk består av:

  • Elever och deras föräldrar
  • Skolledning
  • EHT
  • Lärare
  • Skolexpedition med flera
  • Studie- och yrkesvägledarnätverk
  • Nätverk med andra till exempel Arbetsförmedlingen, Ungdomscoach, Försäkringskassan

Föräldrar känner sina barn bäst och deras barn kan ibland känna stort stöd i att föräldrarna är med vid stora valbeslut. Somliga beslut kräver också skolledningens godkännande, därför behöver jag samarbeta med dem också. 

Jag sitter med i EHT, elevhälsoteamet, som ofta består av skolsköterska, skolkurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och skolledare och som ofta har veckovisa möten med genomgångar över elever som på olika sätt behöver extra stöd och hjälp att klara skolarbetet. 

Jag behöver ofta kolla med lärarna om vad som är möjligt för eleverna utifrån elevernas kunskapsnivåer, detta känner ju lärarna bäst till. Jag behöver också komma överens med lärarna om vilka timmar som jag kan få till mitt förfogande för klassvis information och andra studie- och yrkesorienterande verksamheter.

Annan skolpersonal som de på expeditionen, vaktmästarna med flera behöver jag också samarbeta med om jag till exempel ska ha stor information i aulan, under till exempel kvällstid eller besökare som ska ha bokbord i entrén eller för att få vissa betygutskrifter.

Jag behöver också nätverka med omvärlden andra syvare, Arbetsförmedlingen med flera för att eleverna ska få den hjälp även efter det att de gått klart skolan. Jag behöver träffa mina studie- och yrkesvägledarkollegor regelbundet för att bland annat hålla mig uppdaterad och för att få kollegialt stöd.

Starka och mångprofessionella nätverk är inte bara bäst för eleverna utan även för yrkesrepresentanterna själva också. Precis som spindelnät som ser så sköra ut men är så starka. Nätverk stärker! 

Kommentera

Jag kommer att sakna det kreativa och enkla slutbetyget när det går i graven 1 januari 2017.  Det räcker med att uppnå den totala poängen varav 600 poäng måste vara kärnämnen. Att planera för ett slutbetyg är inte särskilt krångligt.

Ett examensbevis å andra sidan kräver noggrann planering och här ska det ingå exakt rätt mängd ämnen efter en särskild struktur: Gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen, inriktningkurser, programfördjupning, individuellt val och ett gymnasiearbete. Att planera detta kräver ett väldigt pillande och vägledningen riskerar att få stryka på foten för administration.

På Komvux har jag inte samma möjlighet som på grundskola och gymnasium att förbereda det individuella vägledningssamtalet valet genom att besöka klasserna och informera om studievägar efter 9:an eller efter 3:an. På Komvux möter jag inte samma homogena grupp som på grundskolan eller på gymnasiet. De jag möter här har väldigt olika utbildningsbakgrund och olika syften och behov med sina studier. Något jag verkligen saknar är pedagogiska och praktiska utbildningskataloger på Komvux, typ gymnasiekatalogerna som jag och eleverna har glädje av på grundskolan eller högskolekataloger som jag och eleverna på gymnasiet har användning av.

De vuxna jag möter har ofta ett enormt informationsbehov eftersom det saknas pedagogisk information om utbildningssystemet som är lätt att tillgodogöra sig. Det finns de som inte tror sig vara behöriga när de har gamla avgångsbetyg och äldre slutbetyg eftersom information om detta ofta saknas då högskolor, YH, UHR m fl inriktar sig på info för unga nybakade studenter.

En 25-åring med ett fullständigt slutbetyg som har 900 poäng IG vill komplettera sitt betyg på Komvux och jag känner hur min hjärna går på högtryck. Kommer hon att hinna få ett slutbetyg före 1 januari 2017 eller måste vi börja planera för ett examensbevis? Eller har hon jobbat någonting sedan hon slutade skolan så vi kan planera ”reell kompetens”? Ska vi istället sikta in oss på folkhögskola? Det är så olika förutsättningar för de olika alternativen och jag som studie- och yrkesvägledare på Komvux känner mig ibland maktlös.

Med risk för att bli tjatig så skulle jag vilja se att det fanns en specialisering för studie- och yrkesvägledare på Komvux så man fick chansen att få vara expert på detta krångliga område.

Kommentera
lotta_lindstrom3
Lotta Lindström

Jobbar som studie- och yrkesvägledare sedan 1994. Det var när jag var ute på skolorna som vikarie som jag upptäckte att det var nog i skolans värld jag ville jobba och därför sökte jag in på studie- och yrkesvägledarutbildningen 1991 och blev klar 1994. Jag har inte ångrat mig än fast det gått 21 år sedan dess. Jag har mest arbetat på grundskolor men också på gymnasiet och komvux. Alla skolstadierna är lika spännande och intressanta och väcker frågor som jag vill skriva om. Jag vill att alla elever ska ha rätt att få lyckas! 

Arkiv

Välj år/månad