Jag är så tacksam för att ha kunnat ge mina elever en chans att få komma på studiebesök till de gymnasieskolor som har program som de vill veta mer om innan gymnasievalet. Vissa elever behöver få se med egna ögon hur det kan vara. Det räcker inte med att läsa sig till hur det är genom att besöka hemsidor eller prata med gymnasister och gymnasieskolpersonal på gymnasiemässor.

Öppet hus kan ibland upplevas som missvisande och kanske lite röriga, ”jippoaktiga” och ger inte alltid den info som blivande elever behöver. Gymnasiemässorna kan för en del elever upplevas som allt för skrämmande, kaotiska, för många människor och för stora lokaler för att de ska kunna erbjuda eleverna den info inför valet de behöver. Därför avstår en del elever att gå på dessa.

Jag har goda erfarenheter av att åka iväg till gymnasieskolor med enstaka elever eller små elevgrupper, ibland med övrig personal från IM, till exempel lärare eller elevassistenter. Då har vi kunnat dela upp eleverna så att eleverna kunnat se de program de själva är mest intresserade av. Ibland har vi åkt i skolans egen minibuss och ibland med kollektivtrafiken beroende på hur elevsammansättningen sett ut. Inte alla elever på IM klarar av att åka kollektivt på grund av sina funktionsvariationer.

Egenupplevd information behövs särskilt för elever med olika särskilda behov inom såväl IM (introduktionsprogrammet på gymnasiet, för obehöriga elever) som för nior. Det gäller särskilt elever inom FBK (grundskolans förberedelseklasser för nyanlända elever), gymnasieelever på språkintroduktion, NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) och andra funktionsvariationer. Det betyder mycket att se hur skollokalerna ser ut, hur man tar sig dit och att på förhand få träffa lärare och andra där innan man eventuellt ska börja där. Motivationsstyrda och relationskänsliga elever behöver detta.

Det är så tacksamt att kunna få lyfta luren eller skicka ett mail om att få komma och sen få ett snabbt svar med förslag på tider och datum då vi får komma. Det gör inte så mycket att det råkar vara lite lugnt och händelsefattigt på skolan när man kommer med vissa elever. Det kan vara nog så skrämmande och ansträngande att komma till en helt ny och okänd plats.

Tack snälla gymnasieskolor som öppnar era skolor för dessa besök. Dessa besök behöver inte vara långa, eleverna orkar inte ta in för mycket på en gång. Tycker ni att ni inte hann med det ni ville, erbjud istället ytterligare besök, kanske kan även vårdnadshavare eller deras lärare följa med nästa gång och inte syv.

I februari kommer jag att byta jobb och återvända till grundskolan, som jag längtar tillbaka till, och jag kommer snart att se tillbaka på min tid som syv på komvux och minnas det som varit bäst – samarbetet med ungdomscoacherna på kommunens aktivitetsansvar och med Arbetsförmedlingen. Min roll har främst varit att ha vägledningssamtal och skriva studieplaner för att unga vuxna först och främst ska slutföra sina avbrutna gymnasiestudier, men också söka yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen.

I Håbo kommun finns såväl KAA som DUA. KAA (Kommunens aktivitetsansvar) har en ungdomscoach som arbetar med ungdomar mellan 16 till 19 år som varken arbetar eller studerar. Dessa ungdomar är sådana som hoppat av grundskolan eller gymnasiet, har varit hemmasittare ett tag eller är på väg att hoppa av studierna. KAA:s uppgift är att med motiverande samtal och uppmuntran försöka förmå ungdomarna att i första hand slutföra sina avbrutna studier alternativ erbjuda dem praktik för att på så vis göra dem bättre rustade för att kunna få ett ”riktigt” jobb till exempel via Arbetsförmedlingen.

Kommunen har även en ungdomscoach som arbetar med unga vuxna mellan 20 och 24 år som varken arbetar eller studerar. Coachens funktion tillkom genom ett #jagmed-projekt inom DUA (Delegationen för unga nyanlända utan arbete). DUA:s uppgifter liknar de som KAA har och målgruppen liknar den ovan. DUA och Arbetsförmedlingen har ett nära samarbete för att fånga upp målgruppen och erbjuda de unga olika möjligheter, till exempel Utbildningskontrakt, praktik till jobb, studiestartsstöd med mera. De arbetar uppsökande och rekryterande för att få tag i unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Det finns också ett nära samarbete med Försäkringskassan för de unga vuxna som har rätt till Aktivitetsstöd för förlängda studier.

Håbo vuxenutbildning har tillsammans med KAA, DUA och AF lyckts få till några trainee-jobbplatser, utbildningskontrakt, studiestartstöd samt fått en hel del unga att börja plugga för att slutföra sina avbrutna studier. Jag har även träffat unga vuxna som varit inskrivna inom vården och psykiatrin och som har förmåga och motivation att slutföra sina avbrutna gymnasiestudier. Jag har även haft ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen där jag främst skrivit remisser för avgångselever på gymnasiet som har olika neuropsykiatriska diagnoser och som är föremål för de särskilda insatser som Arbetsförmedlingen för unga med funktionshinder har, till exempel stöd av SIUS-konsulent och lönebidragsarbete.

För att klara arbetet med att lägga upp studieplaner för vuxna elever inom komvux har jag har stor nytta av Skolverkets planeringverktyg så att examensplaneringen blir korrekt och har rätt kursinnehåll och poäng. Andra värdefulla stöd för slutbetygs- och examensplaneringar är Skolverkets omvandlingstabeller, särskilt om den vuxna har gamla betygsdokument, typ avgångsbetyg eller gamla slutbetyg samt UHR:s bedömningshandbok (gäller främst de som redan har gymnasieexamen och vill komplettera sina betyg eller har utländska betyg).

Det har varit en lärorik tid som har vidgat mina perspektiv på vägledning – att det finns många fler dörrar in än jag kände till tidigare. Att samarbeta och bilda ett mångprofessionellt nätverk är otroligt värdefullt och kraftfullt för att kunna ge stöd och hjälp till individer som behöver extra stöd för att kunna komma vidare i arbets- och studieliv.