Så fungerar kompensatorisk vägledning

Många människor upplever ett glapp mellan vad de är och vad de vill vara. Detta vill studie- och yrkesvägledare hjälpa till med. Studie- och yrkesvägledning ska rikta sig till alla.

Jag har i min yrkesroll ett lösningsfokuserat elevperspektiv och kan hjälpa eleven och ta hens sida om det skulle uppstå intressekonflikt. 

Jag skriver t ex bilagor som komplement till gymnasieansökan där elevens behov av fortsatt stöd även på gymnasiet uttrycks så att eleven får detta även där. Jag skriver remisser till Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade för gymnasieelever som har diagnoser som kan hindra dem att få jobb och där jobbet behöver anpassas.

Jag är en länk för elever när de ska till nästa utbildningssteg. Detta perspektiv i min roll blir ett tillskott till EHT. När EHT föreslår förslag på skolanpassningar som kan påverka elevens betyg så ska detta ha så liten inverkan som möjligt. Jag försöker att se till att det ska bli så, men om det gör det brukar jag fundera på och ger förslag på skolalternativ utanför skolan eller efter skolan. Jag har koll på studievägar och skolalternativ. Om eleven inte blir behörig till nästa skolnivå (grundskola-gymnasium, eller gymnasium-högre studier) på grund av beslut som fattas av EHT eller liknande på skolan kan jag upplysa om alternativen till exempel folkhögskola eller komvux där eleven kan komplettera. Jag kan också bidra med information om vad som krävs för att få jobb som eleven vill få efter skolan och om det kräver att eleven ska ha klarar skolan fullt ut eller inte.

Vägledning är en process som ska underlätta för individer och grupper i olika att välja utbildning, yrke eller karriär och bidra till en bättre livsplanering.
Kompensatorisk vägledning riktar sig till personer som behöver extra stöd och hindras av olika skäl till exempel sociala, personliga eller fysiska hinder. Hinder som behöver överbryggas med hjälp av bl a elevhälsan eller andra resurser (habilitering, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, vårdcentralen med mera).
Vägledarnas arbete handlar om att hjälpa till med:

att hitta information – ge överblick över många alternativ

att fatta beslut – mildra valångest, avväga, välja bort

att hjälpa till på vägen – ge avstämning, samtal och stöd

att skapa motivation – ge stöd att förstå sig själv

att bekräfta och ge professionell återkoppling

Vägledaren har kunskaper inom områden som berör mänskliga möten och relationer
Studie- och yrkesvägledning skiljer sig från coaching, undervisning och rådgivning genom att den inte ska styra den enskildes egna val. Vägledningen sker i fem steg:

1 Utred och klargör problemsituationen
2 Vidga perspektiven
3 Formulera mål och delmål
4 Upprätta handlingsplan och genomföra den
5 Utvärdera och följa upp

Anders Lovén förklarar skillnaden mellan vanlig vägledning och kompensatorisk vägledning med modellen nedan.

Hinder för vägledning kan vara sociala, personliga och eller fysiska hinder.

Sociala hinder som berör elever behöver undanröjas med hjälp av kurator och samarbete med hemmet.

Personliga hinder kan bland annat  bero på psykisk ohälsa, då behövs samarbete med elevhälsan.
Fysiska hinder som till exempel missbruk kräver också samarbete med elevhälsan.

På många skolor är studie- och yrkesvägledaren en naturlig medlem i elevhälsoteamet EHT som också brukar bestå av skolsköterska, skolkurator, rektor, specialpedagog och i förekommande fall också skolpsykolog och skolläkare.
Kurativa och hälsofrämjande insatser tillsammans med vägledning hjälper ofta till att hitta bästa möjliga lösningen. Skolverket är tydligt med att skolan och vägledningen ska ta hänsyn till eventuella hinder som kön, social bakgrund, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Vägledningen ska hjälpa eleven att hitta vägar för att komma över dessa hinder.