Det här inlägget ska försöka knyta ihop begreppet generell studie- och yrkesvägledning med förslag på teman att blogga om som jag fick av mina studie- och yrkesvägledarkollegor. 

Förslagen handlade om alltifrån uppdraget kring prao, hur man gör ett väl underbyggt studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning som ett ämne och förutsättningar att kunna bedriva studie- och yrkesvägledning.

Här behöver jag också flika in att studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig enligt våra egna etiska riktlinjer och det statliga uppdraget – det ska inte bero på var i landet du som elev bor eller går i skolan. Du ska kunna få den adekvata studie- och yrkesvägledning du har rätt till på samma villkor som alla andra elever i din åldersgrupp.

Låt mig börja med vad regelverken ”Allmänna råd och skollag” säger om vad studie- och yrkesvägledning är:

Studie- och yrkesvägledning kan enligt Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) beskrivas i både vid (generell) och snäv (individuell) bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom.

Studie- och yrkesvägledning enligt Skollagen (SFS nr: 2010:800):

Tillgång

29 § Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

Behörighet

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Hur ska arbetet med praon fördelas mellan skolans personal?  Enligt Skolverkets råd för prao är det upp till skolans huvudman att bestämma hur verksamheten ska organiseras på den enskilda skolan. Praon är däremot en angelägenhet inte bara för studie- och yrkesvägledningen, utan också för lärarna. En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt under sin prao är att den integreras i undervisningen och att syfte och mål för praoverksamheten är tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats. Såväl planering av, som erfarenheter från praon, bör integreras i olika ämnen i grundskolan med utgångspunkt i vad lärare och rektorer lokalt anser vara lämpligast.

Sammanfattningsvis:

Om generell studie- och yrkesvägledning ska leda till valkompetenta elever som kan fatta välgrundade studie- och yrkesvalsbeslut som bygger på att de utvecklat god självkännedom och god omvärldskunskap, så behöver de utveckla valkompetens. Valkompetens bygger på att eleverna fått egna yrkeserfarenheter genom t ex prao, studiebesök och undervisning om arbetslivet.

Eleverna har rätt att få vägledning av professionella studie- och yrkesväglednare med adekvat kompetens d v s studie- och yrkesvägledarprogrammet (180hp) som ges av lärosätena Malmö universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet

Skolverket säger att ansvaret för organiseringen av prao ligger hos skolhuvudmannen och att den i praktiken ska skötas av såväl lärare som studie- och yrkesvägledare på skolan och vara en integrerad del av undervisningen.

Hur ser detta ut i praktiken då?

Uppdraget kring Prao

Prao organiseras väldigt olika i olika kommuner och regioner. En del har välorganiserad praosamordning där det finns en person med utvecklade relationer till lokala näringslivet och där det finns en bank av praoplatser för eleverna. Andra kommuner/skolhuvudmän har inte alls någon utvecklad organisation kring detta utan låter skolorna själva organisera det så gott de kan och där eleverna uppmanas att själva skaffa sina egna praoplatser för att det inte finns några praoplatser som skolan har samlat i en platsbank. I detta avseende kan man inte påstå att prao är likvärdig i hela landet. 

Prao blev obligatorisk 2018 och har ännu inte utvärderats. Det ska bli spännande att få ta del av en framtida kvalitetsredovisning av prao så småningom.

 Hur gör man ett väl underbyggt studie- och yrkesval

Jag tycker att Skolverkets allmänna råd och våra etiska riktlinjer sammanfattar detta väl.

 Att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska:

  • bli medveten om sig själv
  • bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken
  • bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen
  • lära sig att fatta beslut
  • lära sig att genomföra sina beslut

Vägledare främjar individers medvetna och övervägda studie- och yrkesval. Vägledare sätter individen i centrum och står fri från särintressen. Frihet och självbestämmande, fria val och egna beslut är en värdighetsprincip som handlar om att både respektera och stärka individen.

För att detta ska funka i praktiken behöver eleverna få tillräcklig information om valalternativen, t ex att årskursnioelever får en allsidig och bred gymnasieinformation klassvis av studie- och yrkesvägledare på skolan och sedan får möjligheter att besöka gymnasiemässa och göra besök på gymnasieskolor på deras öppet hus. 

Sist men inte minst att de får möjligheter att reflektera kring sina gymnasieval individuellt genom vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren och få klart för sig om de egna förutsättningarna matchar utbildningsalternativen.

Studie- och yrkesvägledning som ett ämne

SOU2019:04 Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle vill se att studie- och yrkesvägledning som ett sorts ämne som de kallar Framtidsval och som består av tre delar: Val och framtidsplanering, Arbetsliv och samhälle och Utbildningsvägar och yrken.

Framtidsval inför i grundskolan ska innehålla tre specifika delar:

Val och framtidsplanering

  • Karriärkompetens
  • Motivation
  • Studieteknik
  • Samband mellan arbetslivets krav och förutsättningar.

Arbetsliv och samhälle

  • Villkor för arbetsmarknadens utformning
  • Arbetsmarknadens parter
  • Arbetsrätt och arbetsmiljölagstiftning
  • Hur går det till på en arbetsplats?
  • Hur söker man arbete?
  • Entreprenörskap och företagande.

Utbildningsvägar och yrken

  • Information om olika utbildningsvägar och former av utbildningar
  • Yrken på en framtida arbetsmarknad
  • Prognoser samt tillgång och efterfrågan.

(80 h/år. Åk 7: 27 h. Åk 8: 27 h. Åk 9: 27 h)

Redan nu utför många studie- och yrkesvägledare klassvis information om innehållet som Framtidsval innehåller, framför allt i årskurs åtta och nio inför prao och gymnasieval och det finns studie- och yrkesvägledare som fått lektionspass i skolschemat och kan fylla dessa med intressant innehåll som höjer elevernas valkompetens. Medan andra studie- och yrkesvägledare får slåss för att få komma till klasser för att ge infomration om t ex gymnasiet.

Det råder delade meningar bland studie – och yrkesvägledare själva och bland andra på skolorna om vi ska ha ett eget ämne eller inte.

Förutsättningar att kunna bedriva studie- och yrkesvägledning

Enligt Svenska Vägledarföreningens etiska riktlinjer ska vägledningen på individnivå bygga på:

  • Vägledares bemötande av individer grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer.
  • Vägledare hanterar uppgifter om personliga förhållanden med respekt för individens integritet.
  • Vägledare har kunskap om och följer gällande lagstiftning för tystnadsplikt och sekretess.
  • Vägledare är tydlig med förutsättningarna för mötet och om sin egen kompetens, samt anpassar vägledningsinsatserna efter den sökandes behov och situation.
  • Vägledare strävar efter att ge relevant, tydlig och objektiv information.

I praktiken innebär detta att elever ska kunna känna sig trygga med sin studie- och yrkesvägledare, som kan erbjuda plats för samtal enskilt och skyddat från insyn, som håller på tystandsplikten, som ser till att elevens behov tillgodoses och att eleverna få uppdaterad och korrekt information. Detta förutsätter att det finns ett arbetsrum för studie- och yrkesvägledaren på skolan där samtal kan ske ostördt och där studie- och yrkesvägledaren lugnt och tryggt kan förbereda, genomföra och utvärdera sitt arbete samt att studie- och yrkesvägledaren ges möjligheter till egen fortbildning.

Sist men inte minst

Sammanfattningsvis innebär arbetet med studie- och yrkesvägledning på generell nivå att studie- och yrkesvägledaren behöver vara en välintegrerad del av hela skolan och samarbeta med lärare för att till exempel få till prao på bra sätt för eleverna, ges goda förutsättningar att möta elever inte bara enskilt på sitt arbetsrum utan även klassvis.

Valkompetenta elever fattar färre felval till gymnasiet och studier efter gymnasiet och klarar studierna bättre. Elever som klarar utbildningsmål är ofta mer motiverade och mår generellt sett bättre. Detta är inte bara en vinst för skola utan för samhället. Därför kan en välfungerande studie- och yrkesvägledning på skolan även vara ekonomiskt motiverad och behöver vara organiserad så att alla elever på skolan ges tillräcklig och likvärdig studie- och yrkesvägledning.

Kommentera
lotta_lindstrom3
Lotta Lindström

Jobbar som studie- och yrkesvägledare sedan 1994. När Lotta var ute på skolorna som vikarie som upptäckte hon att det var i skolans värld hon ville jobba och sökte jag in på studie- och yrkesvägledarutbildningen 1991. Lotta har mest arbetat på grundskolor men också på gymnasiet och komvux.

”Alla skolstadierna är lika spännande och intressanta och väcker frågor som jag vill skriva om. Jag vill att alla elever ska ha rätt att få lyckas”.

Arkiv

Välj år/månad

  • 2022

  • Hela året
  • juni

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm