Studie- och yrkesvägledare är lite tillspetsat experter på vägarna till drömyrket via utbildningssystemet och är lyhörda samtalstekniker med CMS-kompetens (Career Management Skills) eller valkompetens. Till studie- och yrkesvägledare kommer man för att man behöver vägledning vid nästa brytpunkt till exempel för att veta vad som krävs för nästa steg i utbildningsstegen och hur vägarna vidare ser ut när man nyss avslutat ett utbildningssteg eller t ex behöver byta jobb eller överhuvudtagen få ett jobb eller behöver utbilda sig, både som barn/ungdom och som vuxen.

Brytpunkterna för individer ser olika ut, det kan vara ofrivilliga brytpunkter som till exempel att utbildningen snart är slut (9an, studenten eller examen) eller att anställningen snart är slut eller att man på grund av sjukdom eller annat skäl måste avsluta det man håller på med – studier eller jobb. Brytpunkten kan också vara frivillig, att man vill byta riktning med sina studier eller i sitt yrkesliv. I vilket fall som helst kan det vara skönt att ha en professionell samtalspartner att tala med när man står inför en brytpunkt i livet, som kan erbjuda stöd och information om vägar vidare.

Utbildningen till studie- och yrkesvägledare ges i Umeå universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola och omfattar 180 hp och ger både en kandidatexamen och en yrkesexamen. Övergripande upplägg för alla tre lärosäten är att år ett handlar om studie- och yrkesvägledaningens grunder: Teori och metodik, beteendevetenskapliga grunder (främst psykologi och socialpsykologi) och en översikt över arbetsmarknad och utbildningssystemet.  År två ägnas åt karriärutveckling, utbildningspolitik, samhällsvetenskap (elementära grunder i bl a nationalekonomi, ekonomisk historia) här ingår också en undervisningspraktik. År tre fördjupas kunskaper inom karriärutveckling, insatser för människor som behöver särskilt stöd, vägledningspraktik och examinationsarbete.

För studie- och yrkesvägledare som vill fördjupa sig inom vägledning finns även n masterutbildning på Stockholms universitet som heter Karriärutveckling och vägledning på 120 hp. Det har skrivits ett antal avhandlingar inom området till exempel Vägledning – i vems intresse? av Göran Nilsson Umeå universitet (2005), Kvalet inför valet.. av Anders Lovén Malmö högskola (2000), Utbildningssegregation och självsortering..av Anna Sandell Malmö högskola (2007), Att välja studie- och yrkesväg…av Carl  Åsemar Umeå universitet (1985), Studie- och yrkesorientering i AMS .. av Jan Malmberg Umeå universitet (2003), SYO-kulturer i skolan av Lennart Henrysson (1994), Att skapa framtid…av Åsa Sandelin Stockholms universitet (2015).

Vägledningen är tvärvetenskapligt område som lånat modeller och teorier från bl a pedagogik, psykologi, sociologi och samhällsvetenskap. Teorier som många av oss känner oss hemma i är socialkonstruktivistiska vägledningsteorier som bygger på tankar av bland andra Vance Peave och Norman Amundson, kanadensiska vägledningsforskare som ofta besökt Sverige genom åren och blivit populära bland många av oss svenska vägledare. De menar att vi ständigt omformas och formas av omständigheter och möten i livet. Våra karriärval och våra karriärbanor är därför inte alltid särskilt raka. När jag gick utbildningen var Gunnel Lindhs femstegsmodell som var aktuell och det var utifrån den som vi höll oss då vi lärde oss att ha vägledningssamtal.

Femstegmodellen i Vägledningsboken Gunnel Lindh (1988) är eklektisk och hämtar enligt Gunnel Lindh sina huvuddrag från bl a Gerard Egan (The Skilled Helper) och Vance Peavy (Practical Counseling) och påminner om en traditionell beslutsmodell. Den är systematisk och kumulativ där stegen bygger på varandra.

När många liksom jag som nybakad studie- och yrkesvägledare kom ut till verkligheten och skulle börja jobba inom främst skolvärlden men även på Arbetsförmedlingen eller andra arbetsgivare möts man av krav och förväntningar som utbildningen inte alltid förberedde oss på. Det gäller främst administrativa uppgifter för praktik, studieplaner och inskrivning.

Målet i många av vägledningssamtalen är att utveckla individernas (elever, klienter som söker upp oss) valkompetens. Valkompetens är förmågan att kunna se sambandet mellan självkännedom och valalternativen (utbildning, yrken), att kunna fatta beslut och genomföra besluten (välja utbildning, söka jobb). Vägledningen vill hjälpa individen att utveckla sin självständighet och kunna ta ansvar för sin egen utveckling.

Blev du nyfiken på yrket och vill läsa mer om detta? Rekommenderar jag dig att läsa mer om vägledningsteorier och vägledningsmodeller som finns i nyutgiven litteratur på svenska av Leif Andergren som givit ut tre böcker i ämnet: Samtala (2014), Vägleda (2015) och Vägledarens val (2016) . Ytterligare intressanta böcker är Karriärvägledning – en forsningsöversikt (2015) av Anders Lovén och Att bana väg för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (2010) av Ulf Gruffman, Jaakko Honkanen, Lena Lidström, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl.

Kommentera

Skolan har precis kommit igång efter sommarlovet och detta med en ordentlig rivstart må jag säga.

Hur har din sommarledighet sett ut? Hoppas du haft det skönt. Min semester var precis så avkopplande som en semester kan vara. Det är kanske inte alla lärare som vet att vi studie- och yrkesvägledare inte har sommarlov utan en helt vanlig tjänstemannasemester på 4–5 veckor. Är man medelålders har man ofta runt 30-33 semesterdagar/år lite beroende på vilken arbetsgivare man har – privat eller offentlig, detta kan göra att förmånerna kan variera.  Man brukar sällan ta ut alla dagar på sommaren utan vill gärna också spara några dagar till julhelger och andra tillfällen på året då man vill vara ledig.

När jag kom tillbaka från semestern var det nästa bara jag, någon vaktmästare och en och annan skoladministratör och skolledare på plats veckorna innan lärarna och eleverna började. Dessa veckor är nödvändiga för att kunna få tid och att i lugn och ro kunna förbereda inför nästkommande läsår.

Som sagt, rivstart var namnet för årets skolstart. Jag jobbar på en gymnasieskola med bland annat ansvar för elever på IM introduktionsprogrammet och komvux. Gymnasieantagningen släpper antagningen ungefär samtidigt som skolorna börjar för att då ska skolorna själva anta elever som vill börja hos dem. Det är nästan alltid rörigt kring skolstart särskild på gymnasieskolorna. Elever har förhoppningar om att komma in på de skolor de inte kommit in på och vill därför byta. Det är främst studie- och yrkesvägledarna som då får hjälpa eleverna med att kontakta de skolor de vill komma in på för att ställa dem i köer eller för att se om eleverna kan få byta program på de skolor de kommit in på. Det blir många telefonsamtal och många mail hit och dit.

Lärarna vill gärna att skolstartskarusellen lugnar ner sig så fort det bara går, så att eleverna och lärarna äntligen kan få lite studiero. Detta är särskilt viktigt i nybörjarklasserna: 1or på nationella program och de nya eleverna på IM. Detta ökar trycket på oss studie- och yrkesvägledare att hjälpa dem att få till denna ordning så fort det bara går.

Skolstarten är en av årets tillfälliga toppar när det är hög arbetsbelastning för studie- och yrkesvägledare, både de som jobbar på gymnasiet men även för dem som är på grundskolona. Till de andra topparna hör valet till gymnasiet i januari/februari och omvalet till gymnasiet i april/maj. I mars/april får gymnasiestudie- och yrkesvägledare många samtal med avgångselever som vill vidare till högre studier då sista ansökningsdag till högskolas hösttermin är 15 april.

Jag har noterat följande i min kalender: Gymnasiemässa i mitten av oktober, Vägledarkonferensen i slutet av oktober, SACOs studentmässa i mitten av november, gymnasievalet i januari/februari, omvalet till gymnasiet i april/maj och snart tillkommer datum för öppet hus på såväl gymnasieskolor som andra utbildningsanordnare som jag och mina studie- och yrkesvägledarkollegor kan tipsa våra elever om.

Jag har fönster på min dörr så att man kan titta i och se vad jag gör vilket förstås strider mot att jag ska kunna leva upp till tystnadsplikten (eftersom jag anser att den även inkluderar möjligheten till att få komma till mig helt osett av andra). När jag inte är ute bland eleverna eller har inbokade samtal sitter jag ofta vid datorn och tillverkar eget informationsmaterial: Powerpointpresentationer och informationslappar inför klassvisa informationer om gymnasiet, sommarjobb mm. Annat som sker vid datorn är att kolla elevernas studieplaner, att dessa stämmer och att kvittera gymnasievalskvittenserna. Det är ganska mycket administration som studie- och yrkesvägledare håller på med och som vi inte riktigt är utbildade för. Vår utbildning har en lång och betydelsefull praktikperiod för att få träning och övning i vägledningssamtal.  Samtalet är enligt oss kärnan i det vi ska göra, både individuella samtal och samtal i grupp. Tyvärr är det ofta detta som får stryka på foten då vår omgivning tycker att vi ska syssla med annat.

Årets utmaningar för mig är att få bedriva en vägledning som är inkluderande och normkritisk och har ett äkta elevfokus.

Ha det gott!

// Lotta Lindström

Kommentera
lotta_lindstrom3
Lotta Lindström

Jobbar som studie- och yrkesvägledare sedan 1994. Det var när jag var ute på skolorna som vikarie som jag upptäckte att det var nog i skolans värld jag ville jobba och därför sökte jag in på studie- och yrkesvägledarutbildningen 1991 och blev klar 1994. Jag har inte ångrat mig än fast det gått 21 år sedan dess. Jag har mest arbetat på grundskolor men också på gymnasiet och komvux. Alla skolstadierna är lika spännande och intressanta och väcker frågor som jag vill skriva om. Jag vill att alla elever ska ha rätt att få lyckas! 

Arkiv

Välj år/månad