Vägledare är experter på brytpunkter

Studie- och yrkesvägledare är lite tillspetsat experter på vägarna till drömyrket via utbildningssystemet och är lyhörda samtalstekniker med CMS-kompetens (Career Management Skills) eller valkompetens. Till studie- och yrkesvägledare kommer man för att man behöver vägledning vid nästa brytpunkt till exempel för att veta vad som krävs för nästa steg i utbildningsstegen och hur vägarna vidare ser ut när man nyss avslutat ett utbildningssteg eller t ex behöver byta jobb eller överhuvudtagen få ett jobb eller behöver utbilda sig, både som barn/ungdom och som vuxen.

Brytpunkterna för individer ser olika ut, det kan vara ofrivilliga brytpunkter som till exempel att utbildningen snart är slut (9an, studenten eller examen) eller att anställningen snart är slut eller att man på grund av sjukdom eller annat skäl måste avsluta det man håller på med – studier eller jobb. Brytpunkten kan också vara frivillig, att man vill byta riktning med sina studier eller i sitt yrkesliv. I vilket fall som helst kan det vara skönt att ha en professionell samtalspartner att tala med när man står inför en brytpunkt i livet, som kan erbjuda stöd och information om vägar vidare.

Utbildningen till studie- och yrkesvägledare ges i Umeå universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola och omfattar 180 hp och ger både en kandidatexamen och en yrkesexamen. Övergripande upplägg för alla tre lärosäten är att år ett handlar om studie- och yrkesvägledaningens grunder: Teori och metodik, beteendevetenskapliga grunder (främst psykologi och socialpsykologi) och en översikt över arbetsmarknad och utbildningssystemet.  År två ägnas åt karriärutveckling, utbildningspolitik, samhällsvetenskap (elementära grunder i bl a nationalekonomi, ekonomisk historia) här ingår också en undervisningspraktik. År tre fördjupas kunskaper inom karriärutveckling, insatser för människor som behöver särskilt stöd, vägledningspraktik och examinationsarbete.

För studie- och yrkesvägledare som vill fördjupa sig inom vägledning finns även n masterutbildning på Stockholms universitet som heter Karriärutveckling och vägledning på 120 hp. Det har skrivits ett antal avhandlingar inom området till exempel Vägledning – i vems intresse? av Göran Nilsson Umeå universitet (2005), Kvalet inför valet.. av Anders Lovén Malmö högskola (2000), Utbildningssegregation och självsortering..av Anna Sandell Malmö högskola (2007), Att välja studie- och yrkesväg…av Carl  Åsemar Umeå universitet (1985), Studie- och yrkesorientering i AMS .. av Jan Malmberg Umeå universitet (2003), SYO-kulturer i skolan av Lennart Henrysson (1994), Att skapa framtid…av Åsa Sandelin Stockholms universitet (2015).

Vägledningen är tvärvetenskapligt område som lånat modeller och teorier från bl a pedagogik, psykologi, sociologi och samhällsvetenskap. Teorier som många av oss känner oss hemma i är socialkonstruktivistiska vägledningsteorier som bygger på tankar av bland andra Vance Peave och Norman Amundson, kanadensiska vägledningsforskare som ofta besökt Sverige genom åren och blivit populära bland många av oss svenska vägledare. De menar att vi ständigt omformas och formas av omständigheter och möten i livet. Våra karriärval och våra karriärbanor är därför inte alltid särskilt raka. När jag gick utbildningen var Gunnel Lindhs femstegsmodell som var aktuell och det var utifrån den som vi höll oss då vi lärde oss att ha vägledningssamtal.

Femstegmodellen i Vägledningsboken Gunnel Lindh (1988) är eklektisk och hämtar enligt Gunnel Lindh sina huvuddrag från bl a Gerard Egan (The Skilled Helper) och Vance Peavy (Practical Counseling) och påminner om en traditionell beslutsmodell. Den är systematisk och kumulativ där stegen bygger på varandra.

När många liksom jag som nybakad studie- och yrkesvägledare kom ut till verkligheten och skulle börja jobba inom främst skolvärlden men även på Arbetsförmedlingen eller andra arbetsgivare möts man av krav och förväntningar som utbildningen inte alltid förberedde oss på. Det gäller främst administrativa uppgifter för praktik, studieplaner och inskrivning.

Målet i många av vägledningssamtalen är att utveckla individernas (elever, klienter som söker upp oss) valkompetens. Valkompetens är förmågan att kunna se sambandet mellan självkännedom och valalternativen (utbildning, yrken), att kunna fatta beslut och genomföra besluten (välja utbildning, söka jobb). Vägledningen vill hjälpa individen att utveckla sin självständighet och kunna ta ansvar för sin egen utveckling.

Blev du nyfiken på yrket och vill läsa mer om detta? Rekommenderar jag dig att läsa mer om vägledningsteorier och vägledningsmodeller som finns i nyutgiven litteratur på svenska av Leif Andergren som givit ut tre böcker i ämnet: Samtala (2014), Vägleda (2015) och Vägledarens val (2016) . Ytterligare intressanta böcker är Karriärvägledning – en forsningsöversikt (2015) av Anders Lovén och Att bana väg för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (2010) av Ulf Gruffman, Jaakko Honkanen, Lena Lidström, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl.