Vägledning om vägledning

All studie- och yrkesvägledning ska utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov. Studie- och yrkesvägledningen har en kompensatorisk funktion och ska hjälpa eleven att undanröja hinder (kön, kulturell och social bakgrund, funktonallitet).

Ett vägledningssamtal med mig ska ge eleven svar på funderingar som eleven bär på och handla uteslutande om eleven och elevens funderingar. Jag utgår från den femstegmodell som var aktuell då jag gick utbildning, modellen har Gunnel Lindh utvecklat från The Skilled Helper (Egan). Steg 1 Identifiera och klargör problemet, steg 2 Undersöker alternativen, steg 3 Vidgar perspektiv steg 4 Sätter upp mål och delmål och till sist steg 5 Genomför planen och följer upp.  Detta görs tillsammans med eleven.

Samtalet är inte ett vanligt vardagssamtal utan följer en struktur och har ett tydligt syfte och målsättning och därför kan det kallas för ett professionellt samtal. Ofta kommer eleven själv på svaret på sina funderingar bara eleven får hjälp att sortera i tankarna. Detta händer när samtalet följer de element som ingår i samtalsteknik: Speglingar, tolkningar, sammanfattningar, följdfrågor. Samtalet är elevcentrerat och har helt och hållet fokus på elevens behov och möjligheter.

Innehållet i samtalen kan variera det kan handla om olika behov som eleven/individen har t ex  få information eller hjälp att fatta beslut, hjälp på vägen, skapa motivation, hjälp att förstå sig själv, att få reflektera och att få bekräftelse.

Vägledningssamtalet är oftast enskilt och sker oftast på mitt arbetsrum där vi kan tala ostört och där eleven kan känna sig trygg med att det vi pratar om inte lämnar rummet. Detta betyder inte att all vägledningsverksamhet är på individnivå utan ofta har vägledningen föregåtts av grupp/klassvis information om utbildningsvägar till olika yrken.

Jag tycker att det är skillnad på vägledning och information. Vägledning är en process där elever/individen vill få ordning på tankarna för att kunna fatta beslut medan information är en enklare process där eleven/individen bara behöver svar på en eller ett par frågor som hen undrar över.

Jag tycker inte att det jag gör (vägledning och information) är undervisning i den bemärkelse som lärare undervisar. I bästa fall undervisar jag i valkompetens när jag vägleder. Detta kräver att vägledningen också utvecklas till process där eleven upprepade gånger samtalar om sina funderingar. Detta sker inte så ofta, beroende på att jag på senaste tiden haft splittrade tjänster med lite tid på varje skola.

Studie- och yrkesvägledning

Enligt Allmänna råd – Arbete med studie-och yrkesvägledning som Skolverket gav ut 2013 bör det finnas en plan för hur verksamheten ska bedrivas på skolan. Dessa punkter som Skolverket använder i modellen på s 13 ska beskriva verksamheten, se nedan:

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses genom att eleven utifrån sina förutsättningar ska kunna bli medveten om sig själv och de olika valalternativen (utbildningar och yrken) – relationen dessa emellan, lära sig fatta beslut och genomföra sina beslut.

Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse handlar om själva vägledningssamtalet mellan vägledare och vägledningssökande/elev. I vid bemärkelse kan det handla om informationsgenomgång i en klass, broschyrställ utanför studie- och yrkesvägledarens kontor, utbildningsvalsdiskussion som lärare och elev har under ett utvecklingssamtal mm.

Undervisning

Det är viktigt att eleverna får kunskaper, egna erfarenheter och möten med yrkesverksamma personer och med arbetslivet. Detta är en del av den studie- och yrkesvägledning som är i vid bemärkelse och som är hela skolans ansvar. Bra exempel på detta är yrkesverksamma som inbjuds till skolan för att berätta om sina yrken. Eleverna bör också uppmuntras att söka sommarjobb.

Vägledning

Vägledningssamtalet ska bland annat kunna ringa in elevens intressen och hjälpa dem att balansera sina förutsättningar och kvalifikationskrav till kommande utbildningsalternativ. Alla elever ska erbjudas vägledningssamtal inför övergången till studie- och eller arbetslivet inför och efter gymnasiet.

Information

Det ska finnas aktuell, tillförlitlig och tillgänglig information om kommande studie- och yrkesalternativ. Eleverna ska hjälpas i källkritisk granskning av information. På skolan ska det finnas fysiska platser för tryckt information t ex broschyrställ, anslagstavla etc. Studie- och yrkesvägledningen ska ha en aktuell och informativ sida på skolans hemsida. Studie- och yrkesvägledaren ska hålla skolans personal uppdaterad om kvalifikationskrav för gymnasiala och eftergymnasiala studier. Informationen ska vara opartisk, aktuell och tillförlitlig.

Vägledningsteori och vägledningsmodeller

Jag försöker bedriva studie- och yrkesvägledning på det sätt som beskrivs i skollagen, läroplanerna och förordningarna. Detta gäller även i hög grad Sveriges Vägledarförenings Etiska riktlinjer och tankarna bakom vägledningsteorier och vägledningsmodeller som vi studie- och yrkesvägledare läst under vår utbildning.

För är intresserade av vägledningsteorier och vägledningsmodeller finns nyutgiven litteratur på svenska av Leif Andergren som skrivit tre böcker i ämnet: Samtala (2014), Vägleda (2015) och Vägledarens val (2016) . Ytterligare intressanta böcker är Karriärvägledning – en forsningsöversikt (2015) av Anders Lovén och Att bana väg för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (2010) av Ulf Gruffman, Jaakko Honkanen, Lena Lidström, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl.