Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

70 000 nyanlända barn och ungdomar kom till Sverige förra året. De nyanlända har stora skillnader i erfarenheter av skolan och i kunskap.

Det ställer stora krav på studie- och yrkesvägledare och lärare i svenska som andra språk, precis som de lärare som ska ta emot elever i ordinarie klasser. Eleverna visar extrema skillnader i skolbakgrund och kommer i alla åldrar, allt fler är äldre. Sammantaget blir det svårt att peka ut en enda väg som fungerar för alla.

– Fortbildning i all ära men det är lärarna som kan arbeta tillsammans och utveckla pedagogiken, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Vi har koncentrerat oss på att bara lära ut svenska och inte sett till att utveckla andra ämnen. De här barnen vill lära, och vi måste möta dem, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka utanför Stockholm och regeringens utredare om mottagandet av nyanlända.

Nihad Bunar menar att Skolverkets råd bör ges status som levande dokument med anvisningar och stöd.

– Men det ger inte så stora resultat med fortbildning när någon dimper ner från luften och pratar i två timmar, säger han.

– Om det är fortbildning som behövs är det ett krav att lärarna har tid. Fler lärare är en förutsättning för att de ska kunna göra sitt jobb. Ni måste ge lärarna förutsättningar att ta kunskaperna till sig, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Nihad Bunar ser också risken med den tidsbrist som redan råder i skolan.

– Bristen på snabba framgångar kan tvinga fram andra åtgärder.

– Vi behöver nationella riktlinjer. Vi har erfarna lärare som varit i jobbet länge och som vet vad som fungerar, men erfarenheterna måste tas om hand av huvudmännen, säger Åsa Fahlén.     

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo ser brister i kartläggningen av de nyanlända elevernas kunskaper som ett stort problem – ett där olikheterna mellan skolor och huvudmän är stora.

– Med brister i kartläggningen matchar vi inte mot rätt åtgärder, det är då elever riskerar att fastna i förberedelseklass. Utan samverkan mellan kompetenser på skolan kan det brista.

– Det krävs bättre språkutveckling och bättre arbetssätt inom svenska som andra språk. Metoderna som används inom svenska som andraspråk är bra för alla elever. Svenska språket är en nyckel till skolframgång, säger hon.

Lena Hallengren (S) är ordförande i utbildningsutskottet. Hon ser ansvarsfördelningen mellan kommunerna som en central fråga.

– I november får friskolorna möjlighet att kvotera in nyanlända elever, det är inte en möjlighet för kommunala skolor eftersom bostadssegregationen ser ut som den gör.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, vill dubbla lönen för lärare i utsatta områden och göra utbildning i svenska som andra språk obligatorisk inom lärarutbildningen.

– Det finns ingen central funktion som utvecklar goda exempel. Här måste det bli Skolverkets uppgift att jobba ännu mer. Vi har Nihad Bunar, och jag önskar att vi kunde klona honom.