Näringslivet: Alla elever måste få syv

Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att 65 procent av gymnasielärarna funderar på att sluta eftersom de är missnöjda med lön, arbetsmiljö och bristen på fortbildning och uppskattning. Samtidigt anser bara 5 procent av de tillfrågade föräldrarna i undersökningen att gymnasieskolan är bra.

– Ni är ju överens om ett statligt ingripande, och det är bråttom. Lärarna börjar märka att lönerna höjs, men de märker inga skillnader i arbetsmiljön, säger Åsa Fahlén med adress till gymnasieminster Aida Hadzialic (S) och riksdagsledamot Mikael Svensson, (M) under LR:s seminarium ”Hur skapar vi en gymnasieskola för alla?”.

Stärkt studie- och yrkesvägledning är ett av recepten för att matcha rätt elev med rätt utbildning – och minska avhoppen från gymnasiet.

I dag spretar kvalitet och tillgång. Antal elever som en studie-och yrkesvägledare har ansvar för kan variera mellan 60 och 600 och det saknas riktlinjer för hur mycket tid varje elev har rätt till.

– Praon är inte obligatorisk längre och studie och yrkesvägledning rationaliseras bort. Varje elev borde ha garanterad prao och antalet studie- och yrkesvägledare borde vara reglerat, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren.

– Här behövs större reformer, som vi är på gång med. Men det är också upp till arbetsgivarna att förklara varför deras branscher är så fantastiskt bra. Skola och arbetsmarknad måste docka in i varandra, säger Aida Hadzialic.

Men det handlar också om att stärka yrkesutbildningen, när eleverna väl väljer:

– Alla lärare ska ha behörighet, säger Åsa Fahlén.

Från Västsvenska handelskammaren intygar Johan Trouvé att deras medlemmar skriker efter arbetskraft.

– Jag vill attrahera lärare till yrkesutbildningarna, och öka lärarnas kunskap om den miljö eleverna kommer ut – de flesta hamnar i det privata näringslivet. Jag skulle också vilja göra det möjligt att växla mellan en roll i näringslivet och lärarrollen. Och vi måste satsa där det råder brist – vi har för många nagelskulptörer och hästskötare, säger han.

Marcus Strömberg, vd för utbildningsföretaget Academedia;

– Föräldrarna ser till att eleverna kommer in på fel program, de väljer samhällsvetenskapliga och tekniska program när yrkesprogrammen inte är högskoleförberedande. Vi behöver se över programstrukturen, industriprogrammen är inte attraktiva och vi behöver it-program.

– Jag är inte förvånad över resultaten i undersökningen. Men nu är det dags att det händer något, säger Katarina Treville, utredare på Lärarnas Riksförbund.
Tre medel mot den spretiga likvärdigheten och dåliga resultat återkommer i skoldebatten i Almedalen: ämnesbetyg, ökad statlig styrning av finansieringen av skolan och avlastning av lärarna. Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och riksdagsledamot Mikael Svensson, (M) är överens om alla tre.

– Jag tror att vi måste öka det statliga styrandet. Vi har 290 olika förutsättningar och friskolor på det och sen är vi förvånade över att det blir problem med jämlikheten, säger Aida Hadzialic, som också lovar fortsatt fokus på avlastning av lärarna, bland annat genom lärarassistenter.

– Det viktiga är bara att lärarna inte behöver undervisa mer. Många avhopp idag beror på att elever inte blir sedda och inte får den tid de behöver idag, säger Åsa Fahlén.