Annons

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Terminsstart är planeringstider. Våren är full med helgdagar, lovdagar och andra särskilda dagar som uppmärksammas i tidningar, sociala medier och reklamkampanjer – ibland även i skolan. Det här väcker alltid tankar hos mig.

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

När min pappa var sju år så dog min farfar i en cykelolycka. Pappa har berättat att han som sjuåring tog det hårdast när han på sin första skoldag var tvungen att vara hemma eftersom det var sorg i familjen. Allt efter tiden gick fick pappa såklart gå i skolan och uppleva det han längtat efter. Han har inte berättat så mycket om sorgen efter sin far men har han ofta återkommit till en historia direkt kopplad till det.

Den första terminen på hans första år fortlöpte. Det blev november och fars dag. Alla barnen i klassen förväntades göra ett kort som uppmärksammade far på hans särskilda dag. Således även min pappa. Ambitiös och ansvarstagande som jag inbillar mig att han var redan då så tog han sig an övningen. Han satt där, sju år gammal, och ritade sitt farsdagskort till en pappa som inte längre fanns.

Det är som ni förstår många år sedan min pappa gick i skolan och jag skulle hoppas att historier som dessa inte längre behövde berättas. Men faktum är att sedan jag själv blev mamma och barnen började på förskolan och skola så har små kort dykt upp ämnade till mig vid mors dag och i anslutning till internationella kvinnodagen. Funderingar kring hur vi föräldrar tycker att barnen ska uppmärksammas på sina födelsedagar har kommit i veckobrev.

Historien om min pappa blir så aktuell. Bara förra året var det en kollega som tänkte uppmärksamma mors dag och frågade mig om jag hade några idéer. 

Jag vill inte vara den som säger nej och pratar omkull en kollega med en idé men jag kunde inte låta bli denna gång. Jag berättade historien om min pappas första termin i skolan. Tanken att uppmärksamma mors dag lades snabbt ner.

Vet jag att alla barn har en far som de vill uppmärksamma? Hur vet jag, även om de har en mamma, att det faktiskt är en snäll mamma? Hur vet jag när det är dags för födelsedagar att barnet som fyller år verkligen vill firas eller att det ens är en dag som de vill bli ihågkomna på?

Sen kommer de dagar som inte är direkt uppmärksammade i läroplanen – Alla hjärtans dag och Halloween. 

Den tidigare får mig bara att tänka på alla de som kanske så gärna vill ha den där rosen eller kortet men inte får den. Kring Halloween så är det en dag som blir direkt problematisk för vissa barn att delta i undervisningen på grund av sin trosuppfattning. 

Att ha elever i gruppen som lever med en övertygelse eller är uppväxta i en tradition som är en klar minoritet i samhället utmanar mitt normkritiska förhållningssätt ordentligt.

Är jag så inkluderande i min undervisning som jag önskar?

Jag tänker särskilt på när jag senast undervisade i religion och jag visste att det i gruppen fanns ett par elever med en trosuppfattning som ofta inte tillåter studier av andra religioner. Det blir då oerhört viktigt för mig hur jag lägger orden och förbereder mina uppgifter så att även de kan delta på samma villkor som de andra.

Jag uppmärksammar numera bara särskilda dagar som är direkt relaterade till läroplanen. Tidigt på läsåret kommer dagen som alltid ger mig ett leende på läpparna: Geologins dag är en personlig favorit som kan börja förberedas redan på vårterminen. Falukorv, röda stugor och mineraler. Härliga tider, lättsamma tider.

Sedan kommer FN-dagen och Nobeldagen som båda är som skolans egna nationaldagar. De mänskliga rättigheterna och kunskap står i fokus. Veckorna innan och veckorna efter får gärna fyllas med aktuell information och kunskap som rör de ständigt aktuella ämnena.

Mellan FN-dagen och Nobeldagen kommer World aids day. Den uppmärksammar jag när jag undervisar i årskurs 8 och 9. Det är en dag som verkligen ger perspektiv för eleverna i samtal om demokrati, utveckling, samhälle och framtid. Sådana orättvisor, sådan sorg och det sker just nu på så otroligt många ställen runt om i världen.

Dagar att uppmärksammas slutar redan, i mitt klassrum, i januari när Förintelsens minnesdag kommer. Varje år uppmärksammar jag denna dag på olika sätt. Dagen då fångarna i Auschwitz befriades 1945. Varje år blir effekten hos eleverna densamma, något som det pratas om under lektion och efter lektion i många veckor.

Dagar att lättsamt fira går ner till noll. Dagar att uppmärksamma med de mänskliga rättigheterna och läroplanen i fokus – där finns det mer att hämta. Då kan jag även med lätthet referera till läroplanen och skapa förståelse och legitimitet för vad jag gör. Det är mitt uppdrag.

Reagera på inlägget: