I fredags skulle jag prova ett, för mig, nytt digitalt verktyg: Plickers.com. Jag tyckte att jag hade förberett mig väl och att jag hade full koll på hur det funkade. Camilla Askebäck Diaz hade tipsat om Plickers på sin blogg och jag nappade.

Efter ungefär 20 minuter gapskrattade eleverna och sa att jag nog hade planerat den sämsta lektionen ever! Vad jag än gjorde blev det fel. Jag råkade visa alla rätta svar på stora skärmen, jag trodde jag skulle bocka av varje fråga efter varje elev, frågorna var felkonstruerade etc … Under glada tillrop konstaterade eleverna att det var fett nice att jag inte kan allt! Jag tror att det är viktigt att bjuda på det inför eleverna, framförallt när du jobbar med digitala verktyg. Allt kan verkligen gå åt skogen, men då gäller det att vara cool och ta det med en klackspark!

Vad kan du då använda Plickers till?  Jo, det är ett responsverktyg som endast kräver en surfplatta eller telefon för att fungera. Eleverna har tillgång till utskrivna kort och du har tillgång till gratisappen som finns både i App store och Playbutiken. På www.plickers.com skapar du ditt lärarkonto och de frågor du vill eleverna ska diskutera.

Mer exakt hur det går till kan du läsa om i Camillas blogg: Ett tips är att läsa instruktionerna noga och inte bara skumma texten och tänka: “äh det löser sig nog”!

Idag, däremot, hade jag förberett mig och hade verkligen full koll på läget.

Eleverna arbetade i par och skulle diskutera meningar med olika grammatiska svårigheter och motivera vilket alternativ som är rätt:  

Hur många får har du?
A- How many sheeps do you have?
B- How many sheep do you have?

Var är Markus böcker?
A- Where is Markus books?
B- Where are Marku’s books?
C- Where are Markus’s books?
D- Where are Markus’ books?

När eleverna var överens om vilket alternativ de ansåg var rätt höll de upp sitt svarskort. Korten är märkta med A, B, C, D och den bokstav som hör ihop med rätt alternativ håller eleven uppåt . Därefter scannar jag elevernas kort med min surfplatta alternativt telefon. Det går snabbt att scanna och appen läser av kortet på flera meters håll. Därefter valde vi funktionen Live View och kunde grafiskt ta del av vad de olika paren svarat och diskutera varför de svarat som de gjort. Frågorna och korten kan sparas och användas till andra klasser. Du kan också koppla enskilda elever till ett visst kort och ta del av vad just den eleven svarat. Uppgiften skapade en väldig elevaktivitet och alla var delaktiga.

Plickers tycker jag är ett suveränt verktyg för de skolor som inte är så välförsedda med surfplattor eller datorer. Ofta läser man om appar som verkar perfekta som responsverktyg, men det går inte att använda för oss som inte har utrustningen till eleverna. I det här fallet krävs ju endast att du som lärare har tillgång till en telefon/surfplatta och en dator. Det får vi väl ändå hoppas att det finns på alla skolor i Sverige 2014?

En annan favorit som jag och mina elever ofta använder oss av är Google Formulär. Jag är helt såld på Googles olika tjänster. Det är så enkelt och lätt att använda för både lärare och elever. Mina tysksjuor önskade idag att jag skulle lägga ut fler Formulär på bloggen inför lektionen på fredag! Vi arbetar även i denna grupp med olika grammatiska moment (det är ju så sjukt kul att man kan hålla på med det hela tiden!). Eleverna får ta del av instruktionsfilmer av ett visst moment och därefter svara på frågor i Google formulär. Det kan se ut så här. Genom att eleverna har svarat på frågorna i förväg kan jag se om de har förstått och om vi kan gå vidare eller om vi behöver träna mer. Elevernas svar hamnar i min Google Drive som ett kalkylark.

Nästa grej jag vill tipsa om är att lägga till appar och tillägg till din Google Drive via Chrome webstore. Det är alltså appar i datorn som du kopplar till ditt Google Drivekonto. Min absoluta favorit är Kaizena. Genom att högerklicka på ett Google Dokument och välja Kaizena kommer du rätt. Kaizena har den stora fördelen att du kan ge muntliga kommentarer till dina elevers texter. Du markerar ett ord, mening eller stycke och alternativen: lägg till röstinspelning, skriv kommentar och bifoga länk dyker upp. Om en elev tex gör upprepade misstag när det gäller ett visst moment kan du bifoga en länk till en instruktionsfilm. Jag brukar ge en sammanfattande formativ muntlig kommentar där jag försöker använda Two stars and a wish tänket. Mina elever tycker att det är mycket bra att kunna lyssna på mig, pausa och fixa med texten, fortsätta lyssna och jobba med texten. Jag upplever det särskilt bra för de elever som har svårigheter med att skriva. Det verkar som om de lättare tar till sig detta och är mer benägna att arbeta om sig text nu.

Om du vill lära dig hur man gör kan du ta del av en instruktionsfilm som jag har gjort . Jag visar steg för steg hur du gör för att arbeta med bland annat Kaizena.

Om du fortfarande känner dig osäker och inte vet hur du ska göra för att komma igång med och utveckla ditt arbete med digitala verktyg tänker jag dessutom om tipsa om en bok som går att förbeställa nu. Den kommer att finnas i lager från den 9/1. Digitala arbetssätt i klassrummet – att våga ta språnget heter den. Gissa vem som är författaren? Jo, det är ju jag! Jag har kastat ut Jante och tjoar högt: jag är stolt över min bok! Den kan man beställa här.

Förresten – här är en liten låt jag har gjort om Skolvärlden. Appen heter Smule – man pratar in ord och sen sköter den resten själv. Rätt kul tycker jag 🙂

Kommentera

Engelska på riktigt

Fantasy, vampyrer, blod och en hel del kärlek är innehållet i temat #dragonenglish som jag och mina engelsknior arbetar med nu.

I utvärderingarna i slutet av förra terminen fick eleverna rösta om vilka tema som skulle ingå under nians första del. Vi använde oss av Answergarden.ch, som är ett snabbt utvärderingsverktyg. Du skapar din fråga på sidan, visar den för dina elever och de skriver in sina svar. Du kan följa hur röstningen framskrider då förslagen som det röstas på blir större efterhand. När du håller muspekaren över ett av förslagen ser du hur många röster det fått.

I det här fallet blev det oavgjort mellan kärlek/relationer och fantasy!

Det var inte helt enkelt att hitta en bok som hade allt detta! Eleverna var tydliga med att Divergent och Hungerspelen inte gälldes. De gav mig utmaningen att hitta en bok som de inte läst eller hört om tidigare!

I facebookgruppen Författare på facebook ställde jag frågan om någon kände till en bok som hade alla dessa ingredienser och som dessutom var på engelska. Väldigt snart fick jag svar från en tjej att hon hade kompisar i USA som hade kompisar som är författare. Hon förde oss samman på Twitter. J.D Robinson, författare till Nocturnal Fate och Jessica D. Chermaie, författare till Secrets of the Truth, och jag inledde ett samarbete. J.D befinner sig i Norh Carolina, Jessica i Louisiana och vi är i lilla Vinslöv! Världen kopplas ihop med internet!

Eleverna startade terminen med att se Youtubeklipp där författarna pratat in presentationer om sig själva och sina böcker. Därefter läste vi gemensamt första kapitlet i deras böcker och skrev läsloggar till dessa. Elevernas tankar kring böckerna publicerar vi på vår klassblogg www.thecolourofthehumanheart.se. Eleverna tycker att det är riktigt coolt att författarna svarar och ger respons i bloggen. Det blir engelska på riktigt. De skriver för riktiga mottagare och i det här fallet till författarna som är väldigt nyfikna på vad mina elever tycker om deras texter.

Efter den gemensamma inledningen valde eleverna vilken bok de ville fortsätta läsa. Killarna formligen kastade sig över Nocturnal Fate och och tjejerna valde Secrets of the Truth.

Den första har, som jag bedömer det, ett svårare språk men är samtidigt mer spännande. Vampyrerna dyker upp redan i början. Den andra boken är enklare och har ett tydligt kärlekstema.

Författarna är båda lika engagerade i detta projekt. De är riktigt imponerade av att svenska elever läser deras böcker!

Digitala verktyg öppnar dörrar

Redan när jag gick på lärarhögskolan i Malmö på 90talet pratade min lärare, Bo Lundahl, om vikten av autentiskt material och att försöka göra engelskundervisningen så levande som möjligt. Jag brukar utgå från skönlitteratur i min undervisning och nu har jag lagt till användandet av olika digitala verktyg. Användandet av digitala verktyg öppnar dörrarna till en undervisning som inte hade varit möjlig för några år sedan.

Fredagen den 19/9 valde jag och engelskgruppen att livesända lektionen via Google Hangout on air. Författarna bjöds in för att delta via internet och tackade ja direkt.

Hangout on air är som Skype, som ni nog känner till, med den skillnaden att du livesänder, kan bjuda in tittare och att sändningen sparas som ett Youtubeklipp. Om du vill prova kan du gå in via Google plus och startsidan. Där hittar du fliken HangOut.

Eleverna förberedde sig genom att i smågrupper skriva och sammanställa frågor till författarna om dels författarskap dels böckerna. Eleverna kunde sedan välja spår.

Det ena spåret var att ställa en styrd fråga och ta emot författarens svar. Det andra spåret var att ställa fria frågor och kunna bemöta författarens svar fritt. Eleverna tyckte att det kändes tryggt att veta vem som skulle göra vad. Författarna hade fått ta del av våra frågor i förväg via klassbloggen.

Ett gäng nervösa elever stod och stampade utanför dörren redan 20 minuter innan vi skulle börja. De organiserade sig hur de skulle sitta för att synas och höras bäst, men intressantast var nog ändå deras kommentarer till varandra om uppförande:

“ Av med din huva!”, “ Håll nu inte på och tramsa och fnissa – det är ju live för f-n”!

13.45 drog vi igång. Linus presenterade klassen och de ställde sina frågor.

Tanken var att det skulle blivit ett samtal kring frågorna, men eleverna var alldeles för nervösa. Det blev att de ställde sin fråga och författarna svarade och sedan fick vi gå vidare till nästa fråga.

Det vi lärde oss och ska ta med oss till nästa gång var att vi måste vara mer noggranna med ljudet. Några tittare har hört av sig och sagt att det emellanåt var svårt att höra vad eleverna sa. Några lärare har också hört av sig och tycker att det är uppåt väggarna knasigt att livesända sina lektioner. Det kan diskuteras, men för just mina elever blev det stort och hur bra som helst.

Syftet med lektionen var att eleverna skulle få träna framförallt sin muntliga förmåga, men också sin hörförståelse i en autentisk situation. Under fredagskvällen hörde en del föräldrar av sig. Några hade tittat på jobbet och några hade tittat i efterhand tillsammans med sina barn. Föräldrarna tyckte att det var häftigt att se sina barn i dessa situationer och var väldigt stolta!

Jag tycker att det är viktigt att mitt klassrum är öppet för alla. Det synliggör vad vi gör i skolan. Internet gör att jag kan öppna upp världen för mina elever och visa vad som finns utanför Vinslöv. Många av mina elever kommer aldrig längre än max till Danmark. Flera har aldrig varit i någon större stad som tex Malmö. Jag försöker vidga deras vyer och visa för dem att världen finns där ute för alla att upptäcka.

Efteråt var eleverna så nöjda och stolta att det inte finns ord för att beskriva det. Gladast av dem alla var Linus. I samtalet med författaren höjde han hennes Nocturnal Fate till skyarna. Han berättade att han i stort sett aldrig läser och när han läser hittar han aldrig någon bok han gillar. Denna bok sög tag i honom direkt och han har redan, långt före dem andra, läst ut den.

J.D blev så glad att hon direkt skänkte honom uppföljaren Darkest . Senare på  kvällen har Linus den i sin hand via epost!

Om du vill se hur Google HangOut on air fungerar kan du ta del av vår HangOut i sin helhet via min YouTubekanal – Sara Bruun eller titta på ett litet utdrag här

//Sara

Kommentera

Nyss hemkommen från semester tar jag del av debatten i social medier om försteläraren. Jag förvånas och upprörs över att lärare debatterar varandras arbetsuppgifter på en så otroligt låg nivå. Regelrätta personangrepp syns här och där och uttryck som “fjäskerilärartjänst” används. Många lärare som av olika anledningar inte är förstelärare benämner sig själva som: andrelärare, sämrelärare och sistelärare. Vissa förklarar det med att benämningarna används för att raljera över förstelärarreformen. Personligen tycker jag att användningen av sådana nedvärderande uttryck mest blir pinsamt. Jag funderar över varför man vill sänka sig till en sådan nivå? Hjälp mig gärna att förstå det!

Vilken var egentligen regeringens avsikt med förstelärarreformen och vilka kan egentligen bli förstelärare? På Skolverkets hemsida kan du läsa att syftet med reformen är:  

“Karriärtjänsterna förstelärare och lektor ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever.“

För att kunna bli förstelärare krävs att följande är uppfyllt:

Kvalifikationer för karriärtjänster
Av förordningen SFS 2013:70 framgår vilka krav som måste uppfyllas för att en lärare ska kunna utses till förstelärare eller lektor. Kraven utgör en miniminivå.

En förstelärare

  • är legitimerad lärare
  • kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet
  • har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
  • även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.” (skolverket.se)
  • Skolverket har utvärderat reformens första år och rapporten “Vem är försteläraren?” finns att hitta på Skolverkets hemsida. I den rapporten kan man läsa att när förstelärarreformen är fullt utbyggd kommer den att omsätta en och en halv miljard kronor och omfatta ungefär 17 000 förstelärartjänster. Under 2013 har drygt 3 000 karriärtjänster inrättats.”

Jag vet inte om det varit så i alla kommuner men i min egen och i övriga, som jag känner till, har alla som uppfyller ovanstående krav kunnat söka förstelärartjänsterna. Jag sökte förstelärartjänst inför läsåret 14/15 och fick jobbet. Jag har nedsättning i tjänst med 10 procent och förväntas handleda kollegor, utveckla min egen undervisning och driva skolutvecklingsfrågor. Jag har alltså ingen särskild inriktning på min tjänst. En hel del lärare är tex förstelärare i svenska eller matte och har preciserade uppdrag.

Detta gör att benämningen förstelärare inte betyder att vi alla arbetar med samma saker. Tvärtom. Ingen tjänst verkar vara den andra lik. Vissa har fått nedsättning i tjänst och förväntas driva olika frågor. Vissa ska bara fortsätta arbeta som de alltid gjort. Naturligtvis leder detta till kontroverser. Varför ska kollegan ha 5 000 kr mer i lön än vad du får när ni gör exakt samma jobb? Klart att detta är irriterande, men oavsett detta är det aldrig ok att hoppa på din kollega och tycka att: “det kan gott du göra. Du är ju fjäskerilärare” eller  “du bara delar och delar på internet. Du tror att du är så mycket bättre och vill bara synas”.
Dessa citat har jag tagit dels från grupper på Facebook dels från Twitter. Att kasta ur sig påhopp under anonyma twitteralias verkar bli mer och mer vanligt. Det är så enkelt att skriva dumheter när du inte behöver stå för det med ditt namn. Konflikten för mig själv blir att dessa lärare faktiskt undervisar våra barn. Vad hände med värdegrunden? Vad hände med nätetiken? Om jag beter mig så här själv i sociala medier – kan jag då gå in i klassrummet och undervisa om något annat och stå för det?  

Självklart ska en reform ges både ris och ros för att utvecklas. Alla och allting mår bra av kritik och det finns verkligen en hel del att kritisera och utveckla. Jag välkomnar en konstruktiv och öppen debatt om reformen. Det jag så skarpt vänder mig emot är debattläget och personangreppen. Det har blivit ett vi och dem tänk där den ena gruppen sluggar vilt omkring sig och den andre försvarar sig med näbbar och klor. Att på twitter jämföra förstelärarreformen med die Welle http://sv.wikipedia.org/wiki/Die_Welle) gör mig besviken och ledsen. Detta gynnar verkligen inte Skolsverige.

Kritisera mer än gärna reformen med sakliga inlägg, men ge blanka den i att hoppa på enskilda lärare. Det är inte den enskilde läraren som bestämt att den ska fortsätta arbeta som tidigare. Det är trots allt arbetsgivaren och i så fall denne som ska kritiseras. Var gärna kritisk och försök att förändra. Engagera dig fackligt eller varför inte politiskt och driv dina frågor öppet och under ditt eget namn.  

Till sist vill jag säga till er som twittrar anonymt: Det går inte att ta er på allvar. Om ni verkligen vill försöka förändra Skolsverige så stå rakryggat upp för era åsikter. Det är det minsta man kan begära.

/ Sara Bruun på Twitter @Sarabruun3

Kommentera

I januari hade jag ganska begränsade kunskaper om hur man kunde använda en iPad i undervisningen eller hur man bloggade. Jag hade aldrig använt Padlet eller publicerat på You Tube. Allt detta har ni i det utvidgade kollegiet hjälpt mig med.

Jag skaffade ett Twitterkonto och gick med i det digitala skollyftet – #digiskol. Jag satte upp mål för mig själv och min utveckling.

 Det digitala skollyftet vilar på tre ben:

1. Använda digitala verktyg för kommunikation, lärande och skapande. (Digitala färdigheter)

2. Lära av varandra i det utvidgade kollegiet. (Sharing is caring)

3. Använda sina färdigheter på ett sätt som gynnar utvecklingen av sin roll i skolan. (Skolutveckling)

Genom #digiskol träfffade jag Annika Sjödahl och Mia Smith på Twitter. De är språklärare i Enköping respektive Göteborg. Ganska omgående insåg vi att vi hade väldigt mycket gemensamt. Samma språksyn, samma värderingar och samma knasiga humor! Vi blev vänner på Facebook också.

Jag har aldrig träffat Annika, men Mia träffade jag när hon valdes till vice ordförande i Språklärarnas Riksförbund. Trots att vi inte träffas mer än över Facebook och Twitter har vi blivit nära vänner. Vi skriver med varandra i stort sett varje dag och stöttar varandra i olika sammanhang.  Annika hade redan startat Facebookgruppen Engelska 6–9, men gruppen växte fort och Annika insåg att hon behövde hjälp. I dag hjälps vi tre åt att administrera gruppen.

Genom att vi började diskutera våra mål i #digiskol kom vi gemensamt fram till att vi borde starta en textbank för bedömning i engelska och svenska. Sagt och gjort. Vi startade Textbanken. I textbanken lägger vi upp texter från olika årskurser och olika ämnen. I engelska finns det till exempel argumenterade text, noveller, legender, dystopier etc. Medlemmar i textbanken är i dag 188 stycken språklärare över hela landet.

Det är en otrolig styrka att kunna lägga ut texter där, påminna i Facebookgruppen och samma kväll konstatera att ett tiotal olika lärare har varit inne och diskuterat, kommenterat och bedömt mina texter.

Eleverna tillfrågas innan vi lägger upp texter och naturligtvis är texterna avidentifierade.

Mina elever blir väldigt stolta när jag meddelar hur andra lärare runt om i Sverige har bedömt deras uppsatser.

Textbanken är ett bevis på hur väl det utvidgade kollegiet kan användas. Det är inte bara till för att utbyta tips utan även för att stärka varandra och bidra till en likvärdig bedömning. Genom dessa bedömningsdiskussioner insåg vi att vi gör olika över landet när det gäller att sätta betygen D och B. Vi bestämde oss för att skriva till Skolverket för att kunna nå en samsyn. Dessa frågor och svar kan ni läsa om här: Vi kräver svarSkolverkets svar del 1Skolverketssvar del 2.

I dag består vår engelskgrupp på Facebook av ca 900 medlemmar. Det är en mycket aktiv grupp som stöttar, tipsar och kommenterar. Att delta i denna grupp har gett mig en otrolig fortbildning.

Någon i gruppen, minns inte vem, kom med idén att vi skulle starta en tipsbank. Då gjorde vi det!

Vi har en Google Drive med mappar för till exempel läsa, tala, realia, teman osv. Mapparna fylls på dagligen. Det är en guldgruva som jag hoppas att flera engelsklärare kommer vilja och hinna ta del av i sommar. Med dessa mappar behöver man aldrig mer titta åt läromedel om man inte vill. Välkomna att delta!

Det utvidgade kollegiet har gett mig en otrolig fortbildning. Utan alla er hade jag troligen inte varit där jag är idag. TACK!

// Sara Bruun

Kommentera

– Klart vi ska tävla!
– Men vaddå kommer vi ha en chans?
– Så kan vi väl inte tänka. Vi kör all in. We are going for gold. Är ni med på det?

Dialogen utspelade sig i januari när jag presenterade tävlingen www.webbstjärnan.se för mina elever i tyska årskurs åtta. Sedan vi tog beslutet att delta i tävlingen med vår blogg www.ticketnachhässleholm.se har elevernas arbetsinsats ökat markant.

Det är mycket roligt och inspirerande att få se och uppleva den entusiasm eleverna visar. Jag tror dock att det i detta fall inte enbart handlar om att vi har varit med i en tävling. Det handlar också om att gruppen och jag tillsammans har lagt om vårt arbetssätt. Vi arbetar enligt modellen det flippade klassrummet. Vad är då det? Jag menar att det är en modell som frigör min tid som lärare. Jag behöver inte längre stå framme vid tavlan för att ha en genomgång om perfekt i tyskan. Den spelar jag in i förväg och låter eleverna tittat på i sina telefoner eller var de nu väljer att göra det. Men är då flippat klassrum bara att låta eleverna titta på you tubeklipp hemma och sedan fortsätter vi att arbeta? Nej, det är nog den största missuppfattningen som råder just nu. Flippat klassrum handlar om att du vänder på begreppen. Jag tänker att jag flippar det jag behöver till just den lektionen. Jag flippar det som frigör min tid. Om det sedan är att aktivera elevernas förförståelse genom att låta dem diskutera en rubrik eller en bild och ge sina svar i förväg i tex www.padlet.com eller en flippfilm på You Tube. Det avgör jag beroende på vilken uppgift jag planerat att genomföra utifrån det centrala innehållet i Lgr 11. Utifrån det väljer jag hur flippen ska se ut.

Det absolut viktigaste är dock att du har tänkt igenom varför du vill arbeta med det flippade klassrummet och hur du i så fall ska förändra ditt sätt att undervisa. Den tankeprocessen tar tid. Låt det ta tid!

 Det som är en utmaning för mig och många andra språklärare är att få eleverna att fortsätta läsa moderna språk. Eleverna har en tendens att hoppa av sitt språkval då de tycker det tar för mycket tid. De tycker det är svårt och jobbigt att lära sig ett språk. Det är det. Det kräver att man kavlar upp ärmarna och är beredd att hugga i. “Det är bara att fnatta på” som min farfar skulle ha sagt.

Jag brukar säga till mina elever att “det inte regnar in ord i och fraser i huvudet”. Man måste lägga ner tid och kämpa.

 Mina elever ser det som ett lyft att vi har börjat arbeta utan läromedel och att vi använder flippat klassrum. Självklart behöver det inte vara just flippat klassrum som tilltalar dig och dina elever.

 Det som varit det bästa med tävlingen Webbstjärnan är ändå supporten. Jag som är helt ny och grön på detta med digitala verktyg i klassrummet har haft en otrolig hjälp av supporten. Jag och eleverna har lärt oss att blogga, publicera på you tube, bädda in klipp. Vi har lärt oss nya ord som widget och gadget! Utan supporten hade vi inte rott detta i land.

 Eleverna har lagt ner sin själ i tävlingen och vi hamnade bland de 100 bästa lagen av 3 200 lag i Sverige. Eleverna väljer helst formuleringen “ vi blev bland de 12 bästa lagen i årskurs åtta”!

 När vi fick reda på att vi inte gått till final blev de först väldigt besvikna. Men sen hände något jag inte upplevt tidigare i denna grupp. De visade upp en kämparvilja som jag så länge efterlyst:

– Vad ska vi göra för att vinna nästa år?

– Vi brukar ju få feedback för att få veta vad vi kan göra bättre. Varför får vi inte det?

– Vi vinner nästa år!

– Vi skriver ett brev till juryn och kräver ett svar.

 

Sagt och gjort. De satte sig ner och skrev ihop ett brev till juryn. Det var otroligt härligt att se hela gruppen förenade mot ett och samma mål:

“Vi ska vinna nästa år”

 

// Sara Bruun

 

Kommentera
bruun_betong
Sara Bruun

Sara Bruun har arbetat som språklärare i engelska och tyska i nästan 25 år.
Hennes språkblogg, Bruuns klassrum, har snabbt blivit en inspirationskälla för många. Engagerande och motiverande lektioner skapar lugna och trygga klassrum är hennes språklärarmotto. Sara är författare till två böcker om språkundervisning och är även en uppskattad föreläsare. Sommaren 2021 var Sara sommarvärd i radions P1. I Skolvärlden skriver Sara främst debattartiklar, men ger även läsaren en inblick i en lärares vardag.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm