Många av oss står inför utmaningen att ta emot elever från Ukraina och funderar på hur vi ska göra för att kunna göra oss förstådda över huvud taget? Att kommunicera med en person där man inte alls förstår varandras språk är en rejäl utmaning.

Det är nu digitala verktyg kommer in i bilden och verkligen kan göra skillnad.

När du bara vill prata och kunna göra det snabbt och enkelt är appen ”Say Hi” min favorit.

Appen ”Say hi”.

Den är gratis och fungerar på både iPhone, Ipad och Android. ”Say Hi” har stöd för 101 olika språk och ukrainska är ett av dem.

Du behöver inte kunna skriva för att använda ”Say Hi”, vilket gör att den även fungerar fint för de yngre barnen. Klicka på ikonen för mikrofon och välj de språk du vill använda. Du kan också ställa in om rösten ska vara manlig eller kvinnlig och hur snabbt personen ska tala.

För att få ditt tal översatt klickar du på mikrofonen och appen översätter automatiskt det du sagt och spelar upp ljudet. När du har talat in din text ser du det du sagt i skrift och om du kan läsa kan du se att appen har tolkat ditt tal rätt.

 

”Google översätt” har faktiskt lite oförtjänt dåligt rykte, i alla fall bland oss språklärare. Jag tycker att tjänsten blir bättre och bättre och menar att du faktiskt behöver lära dig använda dess funktioner.

Visste du att ”Google översätt” till exempel kan översätta tryckt text i böcker genom att du bara riktar appens kamera mot boken? Och visste du att den även översätter hela webbsidor? Naturligtvis blir det mer eller mindre bra beroende på vilka språk du arbetar med, men ändå!

Så här kan du göra i klassrummet: 

  • Ta ditt läromedel i tex historia.
  • Slå upp den sida ni ska arbeta med.
  • Öppna appen Google översätt
  • Ställ in de språk du vill arbeta med
  • Klicka på kameraikonen och rikta kameran mot den sida ni arbetar med.
  • Klicka på snabböversätt.
  • Appen översätter nu sidan och eleven kan läsa texten på sitt språk.

Tänk på att hålla appen stilla annars fungerar det inte.

Om du har en webbsida som du vill översätta surfar du till Google Translate , klickar på ikonen webbplatser och klistrar in den webbsida du vill översätta. Därefter väljer du språk och sidan översätts automatiskt.

Nedan ser du ett exempel jag gjort från SO-rummet.se till ukrainska. Hur bra det är översatt kan jag inte avgöra då jag inte kan någon ukrainska alls.

I Pearltrees har jag samlat alla frisläppta läromedel och webbsidor som är bra för att lära sig svenska och kunna gå i skolan i Sverige. Pearltrees är gratis och en sida du kan använda för att spara och kategorisera webbsidor. En virtuell pärm kan man säga.

Ladda hem tillägget Pearltrees via Chrome Webstore. När du hamnar på en sida du vill spara som denna blogg tex klickar du på ikonen för tillägget högst upp till höger på din skärm och lägger till sidan Lärresurser Ukrainska via Pearltrees i ditt virtuella bibliotek.

Det finns fler men dessa är enkla och gratis

Det finns naturligtvis flera andra program och appar du kan använda i din undervisning av nyanlända elever, men jag har valt de som är enklast och gratis!

Kom ihåg att Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2  är obligatoriskt att använda i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Materialet ska användas för att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige.

Bra råd och diskussioner i Facebook-gruppen

Ett råd är att gå med i Facebookgruppen ”Svenska som andraspråk” , som drivs av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Där hittar du många bra råd och diskussioner som kan vara till hjälp när du ska undervisa nyanlända och elever som läser svenska som andraspråk.

I Sverige har vi alla olika erfarenhet av att ta emot och undervisa nyanlända. Vissa kommuner har tagit emot väldigt få nyanlända och har ringa erfarenhet medan andra har tagit emot många och har lärt sig mycket.

Vi måste samarbeta, dela med oss av våra erfarenheter och hjälpa varandra.

Lycka till!

Kommentera

I en debattartikel i Skolvärlden den 16/2 menar Sara Bundzik, specialpedagog, att ”Lärare kan bortse från kunskapskrav vid betygssättning. Lärare kan alltså sätta godkänt betyg även om eleven inte har uppnått kunskapskraven.”

Detta är ett direkt sakfel och stämmer inte.

Viktigt att veta om undantagsbestämmelsen, ”pysparagrafen” i folkmun, är att undantagsbestämmelsen inte är till för att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg.

Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft möjlighet att nå ett visst betyg,

Bestämmelsen är bara aktuell vid betygsättning och man får enbart bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Det understryks också i bestämmelsen att det ska handla om ett direkt hinder, det ska alltså vara omöjligt för eleven att nå kravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Skolverket menar också att tanken är att bestämmelsen ska användas restriktivt.

”Tre saker läraren behöver ta ställning till”

Lärare får bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av kunskapskraven. Eleven ska alltså ha fått så mycket stöd som eleven anses behöva för att paragrafen ska kunna användas, plus att funktionsnedsättningen måste vara bestående. 

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behö­ver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas.

  • Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
  • Om de delar av kunskapskraven där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av kunskapskraven.
  • Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av kunskapskraven som eleven har svårt att nå.

Om extra undervisning eller undervisning på ett annat sätt antas hjälpa eleven kan ”pysparagrafen” inte användas. Paragrafen ska alltså inte ses som en genväg för att kunna ge en elev ett betyg. Läraren kan bara bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Läraren har ingen möjlighet att anpassa bort hela förmågor som att läsa eller skriva. (skolverket.se)

Här kan du som vill läsa mer om hur undantagsbestämmelsen ska fungera.

Här har jag skrivit en text om undantagsbestämmelsen i praktiken (klicka på bilden):

Kommentera
bruun_betong
Sara Bruun

Sara Bruun har arbetat som språklärare i engelska och tyska i nästan 25 år.
Hennes språkblogg, Bruuns klassrum, har snabbt blivit en inspirationskälla för många. Engagerande och motiverande lektioner skapar lugna och trygga klassrum är hennes språklärarmotto. Sara är författare till två böcker om språkundervisning och är även en uppskattad föreläsare. Sommaren 2021 var Sara sommarvärd i radions P1. I Skolvärlden skriver Sara främst debattartiklar, men ger även läsaren en inblick i en lärares vardag.