Annons

Kampen fortsätter – så tar vi oss an 2021

Året 2020 var tufft, när hela världen utsattes för prövningar vi nog aldrig kunnat föreställa oss. Inte minst i skolan. Utbildning är grunden för det öppna demokratiska samhälle vi lever i och en förutsättning för individer att själva kunna forma sin framtid. Därför är era insatser i skolan så oerhört betydelsefulla. Kampen ni för varje dag för att kunskapstappet ska bli så litet som möjligt spelar roll för Sverige och för alla de elever ni möter varje dag. Detta måste mötas med respekt från samhällets sida och med en beredskap för vad som krävs för skolans del när vi väl kommit ut ur pandemin.

Corona är dock fortfarande ett högst påtagligt faktum när vårterminen nu inleds. Oron för vad som komma skall kommer att följa oss en bra bit in på den nya terminen. Och det är först med rimligare förutsättningar som lärare på allvar kan se ljusare på sin situation. 

Lärarnas arbetsbelastning, som var oroväckande hög redan före pandemin, har i virusets spår nått helt nya nivåer. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivare att se till att situationen i skolan blir mer hållbar, både vad gäller lärarnas arbetsbelastning och den fysiska arbetsmiljön. Våra medlemmar ska inte utsättas för risker, och därför ställer Lärarnas Riksförbund ett antal krav som måste uppfyllas för att skolorna ska kunna hållas öppna. Riskbedömningar måste göras på varje skola för att ta reda på vilka åtgärder som måste sättas in, munskydd ska erbjudas, personer i riskgrupp måste få arbeta hemifrån och regeringens rekommendation mot allmänna sammankomster med fler än åtta vuxna måste för skolans del innebära att alla möten sker digitalt.

Oavsett pandemi eller normalläge är den tunga arbetsbelastningen en helt avgörande fråga att komma till rätta med. Och för det kämpar vi bland annat i avtalsförhandlingarna. Först ut i år är det kommunala avtalet HÖK21. Efter en analys av hur det förra avtalet har fungerat är det helt uppenbart att kommunerna inte levt upp till avtalets intentioner. Löften om minskad arbetsbelastning samt en lönestruktur som premierar erfarenhet och kontinuitet har inte infriats. 

Tillsammans med Lärarförbundet har vi därför vässat våra krav och lämnat skarpa yrkanden på en fastställd undervisningstid och ny lönestruktur. Det vi yrkar på är att lärares undervisningstid ska fastställas vid läsårets början och att det till varje undervisningstimme kopplas tid till för- och efterarbete. Ett nytt avtal måste också innebära ett första steg mot ett helt nytt lönesystem, där alla arbetsgivare säkerställer arbetstagare en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. Äldre och mer erfarna lärare ska få en lön i överrensstämmelse med den ökade kompetens de uppnått. 

Att hitta en gemensam väg i dessa frågor med vår motpart kommer att bli en oerhört tuff kamp, även om det i tider av allvarlig lärarbrist borde ligga i arbetsgivarnas intresse att skapa attraktivare villkor. Den bittra erfarenheten är också att när vi tecknar ett avtal med Sveriges Kommuner och Regioner finns det inga garantier för att det vi tecknar ner faktiskt sedan också genomförs i alla kommuner. För Lärarnas Riksförbund illustrerar detta än en gång varför staten behöver ta över huvudmannaskapet för skolan.

En ljusglimt under 2020 var att utredningen om att förstatliga skolan tillsattes av regeringen före jul. En utredning som knappast hade blivit av utan Lärarnas Riksförbunds mångåriga och envetna kamp.

Nu tar vi oss an de utmaningar och möjligheter som 2021 kommer att bära med sig. Än finns det många kamper att vinna.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #1 2021
Reagera på inlägget:

Ge dig själv lite power!

Jag läste nyligen en artikel om coronamodet som tydligen skyndat på comforttrenden i modevärlden. Så kallat ”leisurewear” har fått designers att ta fram sportiga och mjuka plagg som får oss att känna oss bekväma i vårt hemmasittande.

Många har som bekant arbetat hemifrån senaste året och även om vi i skolans värld i hög grad är på plats så kan vi fundera lite på vad myskläder har för påverkan för både vår egen men också våra elevers del. När vi har lektioner för våra gymnasieelever som numera återigen har fjärrundervisning så blir det tydligt vilka som har rutiner och vilka som inte har det. Vissa elever har precis vaknat och ligger kvar i sängen med laptopen på bröstkorgen och andra har varit uppe, klätt på sig ”vanliga” kläder, ätit frukost och kanske till och med tränat innan de sätter sig framför datorn. Vilka tror du presterar bäst?

För egen del känner jag igen mig i att det ganska snabbt går utför. Om jag såsar omkring i pyjamasen en hel dag så kommer jag aldrig riktigt igång. Återigen är det ansträngning som gör skillnaden. Det är ju lite jobbigt att byta om och göra sig i ordning men just därför är det ju så viktigt att göra det. Väl ombytt och klar så känner jag mig direkt mer sugen på att träffa andra eller göra något aktivt. Att vara i ordning betyder ju just att vara redo.

I artikeln som jag nämnde ovan beskriver de mode som självvård, att ta hand om sitt yttre, och att det piggar upp särskilt i dystra tider. En nära vän till mig beskrev det ännu bättre. Hon sa att det handlade om ”power”, att de yttre attributen får oss att sträcka på oss och bli lite rakare i ryggen. Att kliva ur pyjamasen och klä upp oss lite gör oss piggare, stoltare och mer alerta. Självvård är mer än att vi bryr oss om hur vi ser ut eller hur andra ser på oss. Det handlar om den emotionella och psykologiska effekten av att helt enkelt ta hand om oss själva.

Amy Cuddy är en forskare som delar med sig av hur kroppsspråket formar den du är. Hon pratar en del om hur viktigt det är att ställa sig i en ”power pose” inför viktiga och avgörande möten. Rent praktiskt innebär det att du intar en ställning som får dig att känna dig stark. Kanske bredbent och med armarna i sidorna. Lite ”bring it on”-känsla. Cuddy pratar också om att vi ska ”fake it till we make it”. Om vi inte känner oss så tuffa och starka som vi vill så kan vi genom vårt kroppsspråk lura oss själva så pass att vi faktiskt blir starkare. Ett annat exempel är att le stort och brett fastän vi inte känner oss så glada. Det får faktiskt hjärnan att tro att den är glad eftersom en massa små muskler sänder signaler till hjärnan om att vi ler och när vi ler känner vi ju oss glada så då betyder väl det här att vi är glada. Och då blir vi glada.

Testa redan idag. Och är du en av oss som varje dag går till jobbet rent fysiskt så testa att klä upp dig lite till. Ansträng dig lite mer. Inför ”fancy Friday” bland dina kollegor och elever. Inspirera andra till att anstränga sig lite mer. Tänk att ha en fjärrlektion där alla elever är uppklädda lite extra och beröm dem för deras ansträngning. Jag lovar att alla kommer att se fram emot din lektion lite extra. För om ingen bryr sig varför ska vi då själva bry oss? Höj förväntningarna på dig själv och de omkring dig och sprid lite ”power” i världen.

Reagera på inlägget:

Kan jag bara få pausa tanken en stund – det är så häftigt!

Kan jag bara få pausa tanken en stund. Distansundervisning, undervisning på plats, coronapandemi, arbetsmiljö, utvecklingssamtal och diffusa beslut.

Allt snurrar i en väldig fart och vi anpassar oss faktiskt steget före besluten i en ännu snabbare takt. Men nu tänker jag pausa tanken helt enkelt. För mitt i allt det här är det ju något som är SÅ häftigt och faktiskt verkligen funkar.

Jag brukar inte vara den främste it-ivraren i ett sällskap och inte heller här i bloggen. Det är inte till mig någon vänder sig för att få den senaste appen eller online-tipset. Visst använder jag digitala verktyg och lär mig allteftersom mer och mer – varken bäst eller sämst i ämnet. Däremot måste jag i skrivandets stund säga att när tekniken fungerar och allt bara faller på plats exakt så som jag tänkt;

Det här är så häftigt!!!

Vi började lektionen 08.00 och alla jobbade intensivt med sina arbeten. Redan vid uppstarten visste de att 08.40 kommer veckans kunskapskoll på det här arbetsområdet.

Varje vecka fylls kunskapsbanken på med nya infallsvinklar att lära och utforska. Eleverna har visat att de verkligen gillar att vi med ganska korta intervaller stämmer av kunskapernas kvalitet genom olika typer av förhör eller temperaturmätningar. I början när jag lär känna en grupp så tycker många att dessa förhör stressar upp och känns som prov. Men med tiden så blir de som alltid en uppskattad möjlighet för eleverna att se om deras nyinlärda kunskap landat eller om det är något som behövs tränas vidare på. Själv får jag alltid en bra blick om det är något som är otydligt för många eller ordet är någon genomgång som saknats.

Tidigare gjorde jag alltid dessa temperaturmätningar med penna och papper. Numera, med alla möjligheter till variation via våra digitala hjälpmedel, så är veckoavstämningarna just digitala.

08.30 börjar ett mummel gå genom gruppen.

Vad har hänt med tystnaden?

– Vi är så pirriga inför förhöret 08.40! får jag snabbt konstaterat av flera i gruppen.

– 08.38 dags att uppdatera era sidor så de är i fas med tiden, hälsar jag gruppen.

I vårt gemensamma flöde kommer 08.40 ett meddelande dyka upp.

Alla ska därefter trycka på meddelandet och därefter starta sin övning. 

Perfekt i tider när vi faktiskt inte vet om vi kan, får eller bör vara i skolan. 

Alla med tillgång till dator kan delta.

08.40. Nu är det dags att gå in på uppgifter, där ligger veckans avstämning. Ett sus av mummel går igenom gruppen innan alla hittat in.

– Åh, jag svettas i mina handflator, säger en elev på ett skämtsamt och förväntansfullt sätt.

Därefter kommer tystnaden och ett ivrigt knappande. För fem år sedan hade det varit pennor som rispat på papper. Idag är det tangenter som snabbt trycks ner till förståeliga meningar. Inom en minut sitter alla där febrilt skrivande på sina förhör.

Jag kan inte låt bli att högt säga;

– Det här är så häftigt!!!

Jag sitter där och myser i min roll som nu bara blir att se att allt rullar på som det ska och vänta på att resultaten ska komma in. Prydligt uppspaltat på min skärm redo att bedömas av mig.

Eleverna uttrycker och visar att det här är både kul och spännande. En liten övning för att stämma av så de är i fas med veckan. Tekniken hjälper till. Ett spänningsmoment med tidsinställningen. Vips, en bra avslutning på veckans arbete.

  • Nöjda elever.
  • Nöjd lärare.
  • Tekniken funkar.
  • Tekniken använd.

En välförtjänt tankepaus och världen där utanför får snurra i all den ovisshet som tiden bjuder.

Reagera på inlägget:

Stäng skolorna – bara stäng

Relaterat

Det har varit ett tufft år för många. För egen del har det närmast inneburit radiotystnad. Mitt arbete har till stor del inneburit isolering och avsaknad från sociala kontakter. Inte heller här har jag skrivit. Jag har helt enkelt inte orkat.

Precis som många andra har jag mått dåligt av månaderna i pandemins skugga. Men jag har i alla fall inte riskerat att bli sjuk.

Samtidigt som jag arbetat hemifrån har jag sett vänner och familj som jobbar i skolan kämpa med närmast omöjliga uppmaningar, positiva budskap, förhållningsregler. Ibland har jag ärligt talat undrat om de som fattat besluten varit i en skola?

Låt gå för att gymnasieskolorna stängdes, men allvarligt. Titta in på en grundskola!

Jag minns tillbaka när svininfluensan härjade. Vi ställde upp eleverna på led innan de fick lämna lektionen för att få spritade händer. Håll avstånd förmanade vi. Absolut, lovade eleverna. för att 5 minuter senare hänga på varandra som druvor i klasar. Får man tro högstadielärares vittnesmål ser det likadant ut idag.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att så många som möjligt arbetar hemifrån”. Kommunpolitikerna uppmanar så många lärare som möjligt att inte göra det.

På många sätt har pandemin satt fingret på de kommunala beslutsfattarnas oduglighet att bedriva verksamheten, och hur skolorna under lång tid blivit nedskurna och eftersatta. klasserna är stora, klassrum och arbetsrum små och trånga och även om de gärna sagt åt lärare att de ska göra si eller så har det sällan rimmat med verkligheten. “ Det är som vanligt ” uttryckte en gammal kollega det strax innan jul när jag frågade hur det såg ut hos dem.

Den konservative filosofen Edmund Burke lär ha sagt att utbildning är ett lands bästa försvar. Möjligen hade han rätt. Men han förutsåg knappast pandemin. Istället riskerar skolorna att bli en fiende i försvaret mot covid-19.

Jag förstår naturligtvis att det är svårt att stänga grundskolorna. Det kommer få stora konsekvenser och långt ifrån alla kan arbeta hemma. Vi som kan är privilegierade. Absolut. Men senhöstens rapporter om att det var grundskolan där de flesta utbrott skedde talar inte direkt till de som vill öppna skolornas fördel.

Jag kommer väl ut som rättshaverist nu, men öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning. Tvinga inte in lärarna i trånga arbetsrum. Ge skolan avlastning. Ge hela samhället ytterligare avlastning. Det behövs inte fler sjuka, oavsett om de är barn eller vuxna. Jag förstår att det kommer påverka barnens kunskaper.

Kanske blir huvudmännen tvingade att hantera det till våren, kanske struntar de i det. Det är ett pris jag tycker är rimligt att betala för att rädda liv.

Lärarkåren har precis som många andra grupper fått ta ett väldigt stort ansvar, jobba hårdare och anpassa sig mycket mer än vad man kan förvänta sig. Att de dessutom ska riskera att bli sjuka på jobbet är inte värdigt.

Så stäng skolorna. Bara stäng skiten. Nu.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Relaterat

Folkhälsomyndighetens behandling av fakta och förhållande till lärarkåren blir allt besynnerligare. Det mantra som upprepats gång på gång om att barn inte blir sjuka och inte smittar och att skolor inte är platser där smitta sprids ifrågasätts allt högljuddare. Jag har redan skrivit om Folkhälsomyndighetens tveksamma för att inte säga vilseledande behandling av data kring lärares utsatthet för smitta i såväl grundskola som gymnasium.

30 medlemmar i Kungl. Vetenskapsakademins expertgrupp skriver om Covid-19 i en debattartikel i Dagens Nyheter. I den finns en faktauppgift som fick mig att studsa, artikelförfattarna skriver så här:  

”Mellan vecka 47 och vecka 50 var grundskolan den ojämförligt viktigaste miljön för coronautbrott i miljöer för allmänheten (och där ingår till exempel arbetsplatser och sällskap som träffas i hemmet). Vecka 50 stod grundskolan för hela 45 procent av alla sådana covid-19-utbrott i landet!”.

När jag går in och tittar i tabellen från Folkhälsomyndigheten man refererar till ser jag följande:

Det är ingen tvekan om att grundskolor är den vanligaste platsen för coronautbrott. Övriga arbetsplatser kommer tvåa och gymnasieskolor trea. Men det sker mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige! Lägger man ihop förskola, skola och gymnasium sker 71 procent av coronautbrotten i allmänna miljöer i slutet av året dessa!

Om man sedan relaterar detta till att det finns stark evidens för att skolstängningar har en avgörande betydelse för att bryta smittkedjor måste man ta detta på allvar. Annars fortsätter smittspridningen till helt samhällsfarliga nivåer. Förutom att den svenska lärarbristen kommer att accelerera. För det här är en dödlig sjukdom där också barn smittas och blir sjuka.

Om det dessutom är så, vilket det finns indikationer på, att vi nu har en ny virusstam som sprids i landet som verkar smitta effektivare bland unga än tidigare stammar finns det bara en slutsats att dra: Samma som andra länder = nedstängning av de verksamheter där smitta sprids. Vilket i Sverige idag är framförallt grundskolan.

De 30 forskarna skriver att med tanke på den okontrollerade smittspridningen i Sverige just nu så måste ytterligare åtgärder prompt införas. Man beskriver att enligt amerikanska CDC:s kriterier befinner sig Sverige, utifrån nivån på vår samhällsspridning, i den högsta riskkategorin för smittspridning i skolor. Och man menar att det vore förenat med mycket stora risker att åter öppna skolorna för fysisk undervisning vid terminsstarten. De föreslår:

”Att man under ytterligare två till fyra veckor håller samtliga skolor stängda för fysisk undervisning (med speciella arrangemang för barn till föräldrar i samhällsnödvändigt arbete), för att sedan utvärdera läget. Samtidigt bör skolledningarna åläggas att implementera hållbara smittspridningsstrategier. Om sådana skolstängningar med hjälp av den nya pandemilagen kan förenas med andra insatser som begränsar rörligheten i samhället, och dessutom med en stark generell munskyddsrekommendation, finns det hopp om att även Sverige, liksom andra länder som nått smittspridningstoppar under hösten, kan vända kurvan nedåt”.

Förutom detta menar jag att Folkhälsomyndigheten faktiskt måste ställas till svars för denna behandling av Sverige och de svenska lärarna. Har regeringen känt till detta?

Folkhälsomyndighetens beräkningar, prognoser och rekommendationer behöver uppenbarligen omprövas hela tiden. Det vore kanske bättre att ersätta myndigheten, eller i alla fall inom regeringskansliet skaffa sig kompetens för att överpröva vad de säger och uttrycker?

(Det är för övrigt dags för svenska höga tjänstemän att sluta lansera böcker och åka till mallis under den här pandemin).

Relaterat

Reagera på inlägget:

Sidor