En kortversion av forskning om effekter av skolval

Häromdagen gjorde jag en presentation på ett seminarium som var ett samarrangemang mellan Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) och Kungliga Vetenskapsakademin. Seminariet hade titeln ”Vad säger forskningen om betygen, lärarna och det fria skolvalet?”.

Docent Britt Lindahl, från Högskolan i Kristianstad, presenterade forskning kring lärare, professor Jan-Eric Gustafsson, från Göteborgs universitet, presenterade forskning om betyg och jag presenterade forskning om effekter av skolval. I ett tidigare blogginlägg presenterade jag en lista på sådan forskning. I det här inlägget gör jag en mer utvecklad kortversion av den presentation jag höll på seminariet.

För det första finns det två mycket tydliga slutsatser man kan dra utifrån den forskning som finns på effekter av skolval: Skolval ger inte högre kvalitet. Ökad segregation, särskilt etnisk sådan, är däremot en väl dokumenterad och mycket vanlig effekt.

Det innebär att man kan ha olika modeller för skolval, men man kan inte låtsas som att det inte skulle medföra problem. Nedan följer en rad citat från olika forskningsrapporter från hela världen som ger en snabb överblick över fältet. Vi börjar med den svenske forskarens Nihad Bunars (2010) kommentar:

”Thereby, the impact of a policy of school choice in itself for education at large – that is, irrespective of, for example, housing segregation and immigration – can be expected to increase in the same direction and with the same results as have already been experienced in the USA, UK, New Zealand and Australia.”

Vad är det då Nihad menar? Låt oss börja med Nya Zealand där Waslander & Thrupp redan 1995 skriver:

”Market reforms were thus found to have a differential impact on schools with some working‐class schools entering a spiral of decline while higher socioeconomic status schools were relatively unaffected. … The authors suggest that some state intervention is necessary to moderate the effects of the market.
”

John Hattie (2014) refererar till Fiske & Ladd och skriver:

”Nya Zeeland hade ett skolvalsystem i mer än ett decennium och olikheterna mellan de främsta och de sämsta skolorna ökade dramatiskt. Föräldrar flyttade sina barn från skolor i områden med lägre socioekonomisk status till områden med högre status. Den ”vita flykten” till områden med högre socioekonomisk status lämnade kvar allt större koncentrationer av etniska minoriteter i skolor med lägre socioekonomisk status. Skälen var … att de ”flydde” från skolor med höga proportioner av minoriteter” (Fiske & Ladd, 2000, s. 201).”

Från USA kommer en mängd forskning. Lankford & Wyckoff (2006) skriver:

”Our estimates suggest that the school choices afforded to parents through private school choice and residential location importantly affect the racial segregation of schools. Segregation can result indirectly from school choice decisions reflecting the education and incomes of students’ own parents as well as the non-race attributes of student peers.

Whites confronted with urban public schools with even moderate concentrations of African-Americans or Latinos are much more likely to opt for private schools or choose suburban public schools. When they do choose private schools they choose those with lower concentrations of nonwhites.”

Bifulco & Ladd (2007) konstaterar:

”We find that North Carolina’s system of charter schools has increased the racial isolation of both black and white students, and has widened the achievement gap. Moreover, the relatively large negative effects of charter schools on the achievement of black students is driven by students who transfer into charter schools that are more racially isolated than the schools they have left.”

Och Frankenberg m.fl. 2011:

”Our findings suggest that charters currently isolate students by race and class. This analysis of recent data finds that charter schools are more racially isolated than traditional public schools in virtually every state and large metropolitan area in the nation.”

I Chile, som är det enda land i världen som har ett lika extensivt skolvalssystem med elevpeng och vinstintressen tillåtna som Sverige, finns följande forskningsresultat från Thieme & Treviño (2013):

”One of the theories underlying this public policy was that the ability to choose the school would imply a higher level of efficiency in the system, given the greater pressure for quality that would result from this competitive quasimarket for attracting students. The 1980s reform, however, has not fulfilled its promises. Low quality and wide inequalities characterize the school system.
”

Också på närmare håll, i Nederländerna, finns samma erfarenheter som Karsten mfl. (2003) beskriver:

”Ethnic segregation in elementary schools has been a general phenomenon in the Netherlands for more than 15 years. It is caused mainly by a combination of residential segregation, and, as our study proves, of parental choice and the gate-keeping practices of school principals. The sensitivity of the subject, in which freedom of choice plays an essential role, was too great for this (Louis & Van Velzen, 1991; Vermeulen, 2001). In fact, one may speak of irreconcilable differences between civil liberties in making residential and educational choices and the desire to combat the erosion of the cohesion of Dutch society.
”

Det kommer allt mer signaler om detta från Sverige. Den svenske forskaren Jenny Kalstenius (2011) skriver i sin avhandling:

”Detta innebär sammanslaget att valfriheten kan antas resultera i en högre grad av integration för enskilda individer som använder sig av det fria skolvalet som en strategi för att ta sig runt de hinder som boendesegregationen innebär för dem i deras vardag, men att det fria skolvalet riskerar öka segregationen på skolnivå på så vis att resursstarka och studiemotiverade elever söker sig bort från skolor med låg status.”

Anders Trumberg (2011) har studerat skolvalets effekter i Örebro och kommer fram till:

”Studien visar vidare att det blir problem när en skolas upptagningsområde är delat, dvs. då eleverna i upptagningsområdet har olika etnisk och social sammansättning, och där skolan ligger i den resurssvaga delen av upptagningsområdet. Ett undvikande beteende kan ses hos familjer med resurser att välja andra skolor, där främst elever med svensk bakgrund väljer andra skolor. Det finns därför fog för att se det som händer i dessa områden som en »White flight«-problematik. Skolan som mötesplats mellan majoritets- och minoritetsbefolkning har på dessa platser slutat att fungera.”

Bo Malmberg och hans forskningsgrupp har också påvisat samma tydliga mönster som till exempel i Andersson m.fl. (2010):

”Building on Schelling’s model for residential segregation, we argue that establishment of a visible minority has triggered a process of school segregation that in some respects can be compared with the developments in the United States.”

Det är inte lätt att hitta artiklar som inte visar segregation som effekt av skolval. En av de få är den inte vetenskaplig publicerade artikeln av Gabriel Sahlgren som är verksam på en tankesmedja i London som verkat för vinster inom välfärdsområdet. Han skriver:

”Sammantaget står det alltså inte alls klart att skolval inom ramen för ett offentligt finansierat skolsystem har en nettoeffekt på segregationen efter att flyttningsmönster tas i beaktning.
”

Han är ganska ensam i denna analys och motsägs kraftfullt av till exempel OECDs analyser. Musset (2012) skriver till exempel för OECD:

”60 ….The conclusion is that there are no differences in overall performance in relation to the extent of private schooling within a country. 

89. Table 6 summarises studies from around the world that show that increased parental choice leads to more segregated schools than would otherwise be the case. … Therefore, the introduction of school choice mechanisms can lead to segregation across schools and to more disadvantages for those who are worse off.

118. School choice therefore requires some balance to ensure that all parents and families are able to exercise it and benefit from it, especially disadvantaged parents, who are the ones who exercise it the least. I… Also, parents do not necessarily base their decisions on academic aspects but primarily on other factors, such as proximity, peer socio-economic status, the school‟s facilities, etc. As a consequence, schools become more and more segregated, and experts put into evidence “native flight” and “white flight” from certain schools.”

Skolverket (2013) skriver också utifrån svenska data i sin lägesbedömning:

”Skolvalsreformen har med stor sannolikhet bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat. Skolverket ser det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma. De ökade skillnaderna i skolors resultat kräver kraftfulla åtgärder på nationell och kommunal nivå för att upprätthålla likvärdigheten i skolsystemet.”

Jag avslutade min presentation med följande punkter:

1. Segregation är en väl känd och väl dokumenterad effekt av skolval

2. Man kan ha skolval, men man kan inte låtsas som att det inte medför problem

3. Utan kompensation skapas segregation, inte minst på etnisk grund

4. Radikala reformer kan få helt oönskade effekter

5. Många effekter av det svenska systemet är inte undersökta

Per Thullberg (2014) skriver följande i den utredning han presenterade i våras:

”Sverige saknar vidare en tradition att utvärdera reformer på skolans område, på det sätt vi sett exempel på i vissa andra länder. Så långt bakåt i tiden vi har kunnat överblicka saknas i Sverige exempel på ordentliga reformutvärderingar på skolans område som genomförts på initiativ av regering eller riksdag. De exempel som finns gäller främst utvärderingar som genomförts på initiativ av oberoende forskare.”

Det är nu alldeles uppenbart att det svenska extrema skolsystemet med fritt skolval OCH skolpeng OCH nästan fri etableringsrätt OCH tillåtna vinster ger samma effekter som man har sett i andra länder med ofta mindre radikala skolvalsreformer. Detta måste vara en del av diskussionen kring skolan, och dessa effekter måste utvärderas och motverkas.

Om man på ett grafiskt sätt vill se hur den svenska skolan slits isär så ska man igen ta sig en titt på de bilder jag publicerade i ett tidigare inlägg och också visade på seminariet. Den första bilden visar den dramatiska ökningen av skolor där fler än 20 procent inte blir godkända. Den andra visar vilka socioekonomiska grupper som friskolorna attraherar och den tredje den effekt som detta har på skolornas resultat. När man ser de här bilderna ska man komma ihåg att den segregerande kraften inte bara sker till friskolor utan i lika hög grad är verksam mellan kommunala skolor. Så det vi ser i bilderna är troligen en underskattning av den verkliga segregationen.

Ökningen av skolor med fler än 20 procent obehöriga till gymnasiet från årskurs nio (källa: Skolverket (2012)):

Den andra visar hur friskolor attraherar mer socioekonomiskt starka föräldrars barn:

Den sista bilden visar hur det faktum att de bättre utbildades barn samlas i friskolorna påverkar deras resultat. Den här bilden visar alltså inte att friskolor är bättre utan bara att de samlar på sig barn med bättre utgångspunkt. De blå prickarna är kommunala skolor och de gröna fristående. Den vågräta skalan är meritpoäng och den vertikala ointressant för det syfte jag använder bilden (källa: Skolverket):

Referenser:

• Allodi, Mara (2013) Simple-minded Accountability measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a cas study of a Swedish junior high school. Policy futures in Education. Vol. 11 No. 4. 331-363
• Andersson et al. (2010) Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system: a regional perspective.Environment and Planning A 2010, volume 42, pages 2674-2686
• Bifulco & Ladd (2007) School choice, racial segregation, and test-score gaps: Evidence from North Carolina’s charter school program. Journal of Policy Analysis and Management. Vol. 26:1
• Frankenberg et al. (2011). Choice without equity: Charter school segregation. Education Policy Analysis Archives Vol 19 No1 2
• Hattie, J (2014) Synligt lärande – en syntes. Natur & Kultur
• Kallstenius, J. 2010. De mångkulturella innerstadsskolorna Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Acta Universitatis Stockholiensis. Stockholm Studies in Sociology New series 49
• Karsten, S mfl.  (2003) School Choice and Ethnic Segregation. Educational Policy 2003 17: 452
• Lundahl & Olson. 2013. Democracy lessons in market-oriented schools: The case of Swedish upper secondary education. Education, Citizenship and Social Justice. 8:201–213
• Lankford & Wyckoff (2006) The Effect of School Choice and Residential Location on the Racial Segregation of Students. Improving School Accountability. Vol.14, Advances in Applied Microeconomics pp.185–239
• Musset, P. (2012), School Choice and Equity: Current Policies in OECD Countries and a Literature Review, OECD Education Working Papers, No. 66, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5k9fq23507vc-en
• OECD (2013) PISA2012 Results in Focus: What 15-year-olds know and what they can do with what they know. OECD Publishing. Paris
• Skolverket (2012a) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374
• Skolverket (2012b) En bild av skolmarknaden Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt. Skolverkets aktuella analyser 2012
• Trumberg Anders (2011): Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet [Divided schools. Processes of segregation in the Swedish school system], Örebro studies in Human Geography 6, 325pp
• Vlachos, Jonas (2014). Var finns friskolorna? Bloggen: Ekonomistas, nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen. http://ekonomistas.se/2014/03/14/var-finns-friskolorna/ 140322
• Waslander & Thrupp (1995). Choice, competition and segregation: an empirical analysis of a New Zealand secondary school market, 1990‐93. Journal of Education Policy. Vol. 10, Iss. 1
• Östh et al. (2012) School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach. Urban Stud 2013 50: 407