I dag finns en internationell trend som går ut på att öka graden av frihet för lärare. Den är mycket intressant och lovvärd. Det finns exempelvis konferenser som handlar om ”Freedom in education”. Trenden har inte kommit hit än.

Lärares frihet och självständighet har kraftigt beskurits, samtidigt som trenden inom andra kreativa akademikeryrken går åt rakt motsatt håll. Många arbeten kan i dag utföras var som helst och när som helst, bara det finns en laptop med internet.

I dag styrs lärare av en lång rad styrdokument: skollag, skolförordning, läroplan, kursplan, betygskriterier, kommunal skolplan och lokala arbetsplaner. Det finns till och med kommuner som föreskriver metoder, fastän detta ska överlämnas till de professionella.

Skolverket med skolinspektionen styr också. Dessutom har lärare många chefer och ledare som alla bestämmer vad lärare ska göra.

Pressmeddelanden från utbildningsdepartementet aviserar nya påhitt och påbud i stort sett dagligen som begränsar fri-rummet för lärare. Skolbyråkrater, politiker och andra som bestämmer åt lärare borde försöka att inse att den mest effektiva åtgärden är att släppa taget och verkligen lita på lärarna och låt dem göra sitt arbete, så att de också får en rimlig chans.  

Det finns en katastrofal inriktning på skolreformer i dag som innebär att friheten för lärare beskärs kraftigt. Friheten och fri-rummet blir allt mindre och mindre. Detta är förödande för skolan. Lärare behöver frihet att utöva sitt yrke.

Läraryrket har en gång uppfattats som mycket självständigt. Lärarna var tidigare privilegierade i och med att de själva kunde forma sina lektioner och avgöra hur och när själva kringarbetet skulle ske. På senare år har rapporter från skolan lett till allt högre krav på dokumentation, återkoppling och utvärderingar. Nu beskriver många lärare en tillvaro där helger och kvällar går åt till att försöka komma i kapp med allt administrativt.

Politiker har sent omsider fått upp ögonen för problemet, samtidigt som politiker hela tiden ger lärare nya uppdrag.  

Den bärande idén från dagens skolbyråkrater syns vara att ju fler politiker och tjänstemän som styr, ställer och kontrollerar lärare, dess bättre blir verksamheten.

Skolkommissionen föreslår exempelvis genomgripande politiska åtgärder för att få skolan så som politiker och skolbyråkrater vill. Politikerna och skolbyråkrater tror inte på att lämna lärarna i fred och lita på de professionella. Klåfingrigheten är frekvent förekommande och helt genomgående. Förslagen i skolkommissionen andas en återgång till ett tidigare skolsamhälle. Man föreslår exempelvis inrättande av ytterligare en ny myndighet.

Mats Ekholm, tidigare generaldirektör för Skolverket, föreslår i en artikel en radikal omläggning av hur staten förhåller sig till skolorna. Eftersom den utbyggda statliga kontrollapparaten inte har gett de förväntade positiva resultaten är det rimligen bättre att i stället försöka stödja kommuner och skolor i deras arbete med att förbättra skolan. Det innebär förslag på bland annat en nedläggning av Skolinspektionen och en överföring av resurser till Lärarkåren. Radikalt förslag i rätt riktning!

De politiska besluten är egentligen bara kosmetika, som klarar av att dölja grundproblemen i skolan. Svenska elever halkar efter i internationella kunskapsmätningar och lärarbristen är akut. Om tre år kommer det att saknas 60 000 lärare. 6 av 10 lärare överväger att lämna sitt yrke. Det är siffror som beskriver ett akut sjukdomstillstånd. Psykosociala problem är den vanligaste orsaken till att lärare sjukskriver sig, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Utvecklingen med beskuren rörelsefrihet för lärare har bidragit starkt till att sänka lärarnas status. Det är inte rätt att lärarkåren ska känna sig alltmer trängd av detaljstyrning och administrativa pålagor.

Ge de professionella lärarna mer frihet i sin yrkesutövning. Trevlig sommar!

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg
  • Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle.
  • Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid.
  • Hon är författare och har publicerat många verk.Hon arbetar internationellt som  i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och  i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm