Annons

Ja – stanna kvar inom skolan!

Varannan lärare funderar på att byta yrke. Så är det du eller kollegan bredvid som gör sin sista termin? Orsaker som ofta nämns är brister i arbetsmiljön, stress och att man inte ges förutsättningar att räcka till för sina elever. Tror du att siffran har påverkats av coronakrisen?

Jag slutar nu, nio år efter att jag höll min första lektion. När jag själv gick i lågstadiet ville jag bli brevbärare, som pappa. I mellanstadiet skulle jag bli fotbollsproffs i Italien (som pappa velat bli) och i högstadiet ville jag bli lärare. Sedan dess har det alltid känts som att många, inte minst lärare själva, avrått mig från det. Men jag är glad att jag inte lyssnade på dem.

Samtidigt har läraryrket inte varit helt som jag tänkte mig. Visst har det inte varit det för dig heller? Särskilt de senaste månaderna förstås.

Jag trodde att lärarjobbet bara skulle bestå av att lära ut, men det handlade visst väldigt mycket om att själv lära sig nytt, både genom kollegor och elever. Och dessa elever ja, man måste nog ha varit lärare för att förstå hur kontakten och lärandet tillsammans med dem berikar, även om det förstås inte alltid är friktionsfritt.

Eleverna är anledningen till att jag trots nytt jobb, kommer att ha kvällsundervisning en gång i veckan.

En del saker har varit mer krävande. Trots att jag varit ganska förskonad från betygshets, är det en ansträngande bedömningsprocess för att vid kursslut kunna sätta rätt bokstav på varje elev. Bedömning av uppsatser inom språkämnena som jag undervisat i, är inte heller en exakt vetenskap, vilket ställer höga krav på bedömningsarbetet. 

Jag trodde inte att jag skulle bli en av de lärarna som bedömde hemma om kvällar och helger, men det har hänt mer än en gång om man säger så. 

Men det är framför allt en sak som inte ens fanns i min föreställningsvärld innan jag blev lärare, och som är anledningen till att jag nu lämnar yrket: Det är alla olika arbetsmöjligheter som jag sett och tagit inom skola. Jag har med kollegor drivit ett FoU-projekt, varit samordnare för ett av min skolas studieprogram, förstelärare och nu slutar jag alltså som lärare för att istället helt jobba med skolutveckling riktat mot komvux i Stockholms stad. Så jag blir kvar inom skola.

Slutligen vill jag rikta mig till dig, eller om det var din kollega, som funderar på att byta jobb. Vad bottnar funderingarna i och kan du göra något åt din situation? Kan du påverka arbetsförhållandena på din skola, eller behöver du byta arbetsplats? 

Det är förstås inte alltid lätt att jobba inom skola och det finns mycket som kan bli bättre. Själva och tillsammans med arbetsgivare och facken kan vi arbeta för en skola som fler vill stanna kvar inom, och fler söka sig till. Men jag tycker att vi åtminstone är på rätt väg.

Så gör jag rätt som säger “ja” när någon frågar? Ja, stanna kvar inom skola. Ja, läs till lärare. 

Reagera på inlägget:

Lärandet fungerar när det är lustfyllt och meningsfullt

Relaterat

Många sitter just nu hemma och studerar på distans, efter regeringens beslut om att gymnasier, komvux och folkhögskolor med flera ska övergå till distansutbildning. Många undrar hur det ska gå egentligen? Sitta hemma och studera?

Studerande kan lära sig i stort sett vad som helst, när som helst och hur som helst, det vill säga om de studerande ser behovet av att lära sig detta, förstås. Ser de inte behovet av det som ska läras in, har vi ett stort problem. Tyvärr är mycket av skolans innehåll av sådan karaktär, som de studerande ungdomarna inte ser behov av.

Barn och unga lär sig annars lättare och enklare än äldre. Det har med barnens kopplingar mellan hjärnceller att göra.  Barn och unga vet inte riktigt vad de kommer att behöva kunna i livet. De är därför mera öppna för ett innehåll. Vuxna kan och vet vad de behöver kunna i livet och de är därför mera sparsmakade. 

Vad studerande ska lära sig är bestämt i läroplaner med kursplaner och även om studerande inte ser behovet av innehållet, så kan de ändå bestämma sig för att lära sig detta. Det finns ju prov som styr, både nationella och andra prov. Hur ska det då fungera nu när de ska sitta hemma och studera utan omedelbart lärarstöd? Hur ska studerande lägga upp sina studier? Hur länge ska de studera? När ska de ha raster och hur länge ska de arbeta? Ska de arbeta i 40-minuters-moduler?

Vem har hittat på att man lär sig bäst i 40-minuters-moduler?

Så är det nog inte. Skolans struktur är inte planerad utifrån lärande-forskning. Man kan se på riktigt små barn som vill lära sig något viktigt. De kan hålla på hur länge som helst! De tar oftast inga raster heller. Nu är det fritt fram att studera hur man vill.

Om lärandet är lustfyllt och meningsfullt så fungerar det förstås. Det ska vara roligt att lära sig nya saker, nytt innehåll och nya färdigheter. De studerande behöver få inspiration att göra studierna roliga.

Man kan exempelvis sitta vad man vill. Man behöver absolut inte sitta vid ett skrivbord, man kan sitta var som helst. Lärandet kan ske på andra platser. Jag sitter exempelvis aldrig själv vid skrivbord. Jag sitter i vardagsrummets soffa, ute på altanen, på ett café eller ute i naturen.

Studerande vet säkert också att man lär bäst tillsammans med andra i sociala och meningsfulla sammanhang. De kan i alla fall bilda virtuella studiegrupper. De fysiska studiegrupperna är olämpliga på grund av smittorisken. De studiekamrater som kan och vet förklarar för och hjälper dem som inte vet och kan. De lär av varandra.

Studietekniken som man lärt sig ska man tillämpa. Skriva för att lära är viktigt att tänka på. Att läsa noga och aktivt är viktigt. Man kan till och med behöva läsa högt. Utveckla egna tekniker för att memorera.

Studerande som nu sitter hemma och studerar på distans ska se det här läget som en viktig möjlighet att ta ett eget ansvar för sina studier.  Ha roligt när ni studerar och belöna er själva med att göra roliga saker. Våra studerande växer så det knakar när coronaviruset hindrar fysisk närvaro i skolan.

Ha roligt när ni pluggar. Belöna er själva med roliga saker. Självständigt ansvar är utvecklande. Visa nu att ni kan själva! 

Jag har flera trådar också men du har väl inte så mycket tid!

Relaterat

Reagera på inlägget:

Corona stänger klassrummen – men stoppar inte vår undervisning

Från och med idag rekommenderas vuxenutbildningen att bedrivas helt på distans. Folkhälsomyndigheten bedömer att hotet från covid-19 ökar. Virusets spridning har fått konsekvenser som åtminstone jag inte kunde föreställa mig. Men som det ofta är förstår man inte vidden av något förrän man själv påverkas, som nu när vi sitter hemma, när skolorna stänger. 

Men undervisningen, den fortgår. Hur tar vi oss an det när tiden är så knapp?

Först ska det sägas att vuxenutbildningen har väldigt olika elevgrupper. Jag har själv undervisat elever på sfi som inte haft ett enda skolår i bagaget, såväl som elever med ett helt liv inom skola och universitetet. Alla studerar de från och med idag på distans.

Vissa skolor kanske är förberedda med en väl använd (och väl fungerande) lärplattform där elever och lärare är ständigt aktiva. Andra skolor har nyligen bytt lärplattform, är kanske själva i uppstarten att lära sig den och undervisar elever utan större vana av vare sig självstudier eller det digitala. Jag har upplevt båda världar. Var befinner du dig?

Var du än är, är det viktigt att vi håller ihop nu. Och jag märker hur vi inom skolan svetsas samman.

Igår kväll träffade jag tiotalet kvällslärarkollegor online via en plattform för distansundervisning, som varken de eller jag använt förut. På torsdag kväll håller jag min första distanslektion med det. 

Och jag skriver verkligen inte det för att klaga, utan för att det kändes bra. Det kändes bra att vi snabbt gjorde det bästa av en svår situation, fick stöttning och nu kan fortsätta utöva yrket. Vi fortsätter att undervisa även när ett virus tagit sig in och håller klassrummen stängda. 

Jag ser också hur skolpersonal från hela landet hjälper varandra i sociala medier. Trådar om material, arbetssätt och uppmuntrande ord flödar. Idag är ingen lätt skoldag, men att vi visar oss som ett stort kollegium är stärkande.

Så, jobbar du också hemifrån idag? Har du distansundervisning? Du ska veta att inget av det är samma sak som ensamarbete. Om du inte har hört något från dina kollegor än idag, hör av dig till dem. Vet att dina kollegor, din skola, skolor i hela kommunen och landet står inför samma sorts svårighet. Och vi möts i allehanda forum för att snabbt lista ut hur vi ska fortsätta undervisa våra elever så bra vi bara kan.   

Det som verkar ha börjat på en skaldjursmarknad i Kina har nått hit. Covid-19 skickade idag hem hela vuxenutbildningen. Men vi stänger inte för det. När situationen kräver det, behöver vi inte ringa in till lektion för att bedriva undervisning. 

Reagera på inlägget:

Bristande kunskaper om vuxnas lärande

Relaterat

Komvux är räddningen för många. Om gymnasiet inte resulterat i önskat betyg så är kompletteringar på komvux enda möjligheten. Högskoleprovet finns förstås, men alla vill inte ta den vägen. Det är många som behöver en andra chans i livet. De som faktiskt inte lyckades ta sig genom gymnasiet, de som valt helt fel studieväg och vill omskola sig, de arbetslösa som behöver vidareutbildning för att få arbete och sist men inte minst alla nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden och i det svenska samhället.

För att arbetsmarknaden ska fungera i framtiden behövs ett livslångt lärande. Alla behöver lära, lära om och lära nytt hela livet. Kompetensen behöver vidareutvecklas eller rentav bytas ut mot en annan kompetens. Därför är det viktigt, både ur individens och ur samhällets perspektiv, att ingen hamnar i återvändsgränder i utbildningssystemet. Komvux spelar redan nu och kommer i framtiden att spela en ännu viktigare roll för detta.

Ur ett internationellt perspektiv har Sverige ett förhållandevis väl utbyggt system för vuxnas lärande och Sverige når också ganska goda resultat i komparativa studier. Internationella undersökningar kring vuxnas lärande visar på relativt goda resultat för Sverige. Två av dessa är Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) och Adult Education Survey (AES). Problemet är nu att lärarna på komvux sägs sakna nödvändiga kunskaper i vuxnas lärande.  Det är allvarlig kritik. Hur vet vi då att lärarna på komvux saknar nödvändiga kunskaper i vuxnas lärande?

I somras presenterade Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, Linköpings Universitet, en rapport som har titeln ”Redo för komvux”. Han har studerat kurserna för lärarutbildningen på tolv universitet och fann att bara två av dessa hade läroplanen för vuxenutbildningen på litteraturlistorna. Det har han tolkat som att de blivande lärarna får en alltför bristfällig utbildning för vuxnas lärande. Hur den övriga litteraturen såg ut eller hur undervisningen bedrevs vet man inte så mycket om.

Andreas Fejes menar att det är olyckligt att lärare inte får utbildning för den speciella utmaningen som ligger i att undervisa vuxna. Läroplanen för vuxenutbildningen är naturligtvis central och innehåller riktlinjer för uppdraget som komvux-lärare och borde naturligtvis finnas med på litteraturlistorna.  

Det är en speciell utmaning att undervisa vuxna. Komvux har cirka 400 000 elever varje år, vilket är mer än gymnasieskolan. Läsåret 2018/19 finns det totalt 350 600 elever i gymnasieskolan enligt Skolverkets statistik.  Hur undervisar man till exempel en femtioårig man från Afghanistan som inte kan läsa eller skriva? Det kräver helt andra insatser av lärarna, än att undervisa ungdomar på gymnasieskolan. Komvux-läraren träffar sina elever ett fåtal timmar per vecka, under en begränsad tidsperiod och samtidigt ska de sträva efter hög genomströmning och största och bästa möjliga utveckling hos varje elev.

Lärosätena bryter mot högskoleförordningen genom att inte studera de styrdokument som finns, skriver Andreas Fejes.  Det är allvarligt menar han, men styrdokumenten svarar inte ensamma för lärarens kunskaper om lärande, enligt min mening.  Det finns andra praktiska, pedagogiska och didaktiska problem på Kom Vux som försvårar för komvux-lärare.

Vuxna elever har ett försörjningsansvar för sig själva och sin familj. Detta påverkar undervisningen på ett sätt som lärarna måste vara medvetna om och dessutom kunna hantera. En del elever kan också ha negativa erfarenheter från tidigare skolgång, medan andra kommer från länder med ett helt annat skolsystem. Det blir ett komplicerade kulturmöten. Detta måste lärarna också ta hänsyn till.

Det handlar alltså om att klara en långtgående individualisering, som måste vändas till det möjligas konst. Komvux har dessutom kontinuerlig antagning, inte bara två gånger om året. Det gör att undervisningsgrupperna förändras kontinuerligt och kan se väldigt olika ut över tid.

Det ställer speciella krav på komvux-lärare, och det är det Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska titta särskilt på, enligt regeringsuppdraget. UKÄ ska skaffa sig en nationell bild av hur vuxenutbildningen ser ut och hur den fungerar. Det betyder djupare studier, vilket är nödvändigt.

Framför allt ska UKÄ ge förslag på hur lärarutbildningen ska kunna bli bättre, genom att man stödjer lärosätenas egen utveckling, så att de stärker kvaliteten på ämnes-och yrkeslärarutbildningen. Ett nytt uppdrag kommer att ges till lärosäten med ämnes- och yrkeslärarutbildning.

Hur detta uppdrag ska docka i den aviserade reformeringen av lärarutbildningen i enlighet med januariöverenskommelsen sägs det ingenting om. Det blir alltså en översyn av lärarutbildningen samtidigt som en reformerad lärarutbildning aviseras.

Relaterat

Reagera på inlägget:

5 anledningar att undervisa på komvux

Relaterat

Går lärararbetet i stå? Tillhör du de 40% av lärare som vill byta jobb? Om du gör det, och idag undervisar barn eller ungdomar, ska du här få fem anledningar att börja jobba på komvux istället. Men jag ska också vara öppen med ett par anledningar som kanske får dig att hålla dig borta.

  • 1. Erfarenheterna i ditt klassrum. I mina klassrum möter jag elever med mycket livserfarenhet från stora delar av världen. Hos oss på SIFA studerar bara utländska akademiker, så det är en lite speciell del av komvux. Deras erfarenheter, kunnande, tankar om livet och lärandet i Sverige bidrar till väldigt stimulerande lektioner. 
  • 2. Det är du och eleverna. Kommunikationen med vuxna elever är direkt. Är det något elevärende behöver inte andra familjemedlemmar kopplas in, vilket kan kännas skönt för en del lärare. Givetvis ska man vid behov ta in olika tredje parter, men mig personligen har det inte hänt under mina åtta år inom vuxenutbildning. 
  • 3. Ingen betygshets. Självklart vill alla att eleverna ska nå så höga kunskaper som möjligt. Däremot har jag aldrig känt igen mig i den betygshets man ibland kan läsa om för gymnasieskolan. Särskilt på min nuvarande skola där eleverna redan har en akademisk examen, behöver inte betygen hos oss inte nödvändigtvis bli lika avgörande för deras framtid. 
  • 4. Studiero. Som det varit sedan urminnes tider kommer förstås även vuxna elever ibland sent eller vill småprata med grannen på lektionen. Kanske känner du igen dig själv från något möte eller någon fortbildningsdag? Däremot kan jag inte säga att jag personligen upplevt ordningsproblem i mina klassrum. Jag har till exempel ännu inte behövt testa lågaffektivt bemötande, på jobbet.
  • 5. Ett växande samhällsbehov av vuxenutbildning. Med över 400 000 studerande årligen är vuxenutbildningen idag större än gymnasieskolan. I takt med att fler arbetsuppgifter och hela yrkesgrupper automatiseras bort till robotar och AI kommer behovet av att vidareutbilda sig eller karriärväxla bara att bli större. För att lyckas med det måste det finnas många skickliga lärare för vuxna.

Sedan var det alltså ett par anledningar till att kanske inte undervisa på komvux. Hur tungt väger de här för dig?

  • 1. Svårare att göra karriär. Det finns färre karriärtjänster, mindre än hälften så många som inom grund- och gymnasieskolan. Även om det inte finns någon helt samlad bild av lönestatistiken för lärare inom komvux, ser det ut som att vi tjänar ett par tusen mindre i månaden i snitt. Eftersom vi inte ingick lärarlönelyftet är det inte konstigt om vi halkat efter. 
  • 2. Komvuxlärare – inte heller helt nöjda. Även inom komvux finns det skolor där till exempel arbetsbelastningen kan kännas hög eller där man tycker att det inte finns en politisk vilja till komvux. Som för alla skolformer gäller det att vi som lärare hittar en skola som ger oss förutsättningar att verkligen göra vårt jobb.

Det var alltså anledningarna för och emot att du ska testa något nytt genom att flytta över till komvux. Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd? Jag tycker förstås att du ska vara fortsatt intresserad. Samtidigt ska jag säga att jag själv har undervisat på gymnasiet och trivts väldigt bra med det. 

Om du vill prata med någon mer neutral om dina framtidstankar inom läraryrket kan du till exempel göra det genom Lärarnas Riksförbund. Som medlem har du ett gratis samtal per år med en karriärrådgivare. Utnyttja den möjligheten, och se vart din lärarbana leder. 

* * *

Tjuvlyssnat vid ett komvux, som delar byggnad med en grundskola. Dotter i tolvårsåldern, pappa och mamma går förbi komvuxskylten:

Dottern: ”Där ligger komvux.”

Pappan: ”Där får vi hoppas att du inte behöver gå.”

Tystnad

Mamman: ”Det är i alla fall bra att det finns.”

Relaterat

Reagera på inlägget:

Sidor