Annons

Distansutbildningens uppsving genom corona

Man skulle kunna tro att landets alla gymnasieskolor är väldigt väl förberedda nu att flytta undervisningen från lektionssalarna till internet. Men så är det inte. Coronapandemin utmanar hela den svenska skolvärlden till ett gigantiskt strukturellt utvecklingsarbete och uppmanar också till en ny skolreform för att flytta gymnasieskolan till nätet, trots att skolans reformer duggat tätt över tid.

Det har trots allt hunnit gå mer än 30 år sedan de första mejlen skickades. Digitala redskap har hunnit bli lika självklara för gymnasisterna som tv, radio och mobil som Facetime, Facebook, Instagram, Twitter och Google. Tyvärr har lärare och gymnasieskolans ledningar inte alls följt utvecklingen i samma takt.

Under 2000-talet har digitala klassrum etablerats vid alla gymnasieskolor. Användning har dock varit högst frivillig. Medan enskilda entreprenörer helt integrerat den digitala tekniken i sina undervisningsformer, visar Corona-krisen att förvånansvärt många stannat kvar vid färgpennor mot den vita tavlan. 1900-talets overheadbilder har möjligen bytts mot ett powerpointprogram.

När föreläsningar ska finnas tillgängliga på nätet och en del av kommunikationen med fördel kunnat ske digitalt, har det klassiska motståndet mot förändringar istället fått växa. Lärare är kanske rädda att ersättas av maskiner. Skolornas centrala ledning vänder bort blicken i stället för att betona forskning och utveckling.

Från en dag till en annan har gymnasieskolor och Komvux tvingats ställa om till digital distansundervisning.  Det enda som krävs för gymnasisterna egentligen är en dator med internetuppkoppling, viss studieteknik och lite självdisciplin.

 

Att utveckla distansutbildningsmodeller och distansmetodik finns det ingen tid för. Här handlar det nu om att försöka ”bygga båten under resans gång”.

 

Skolverkets nulägesanalys finns att läsa på Skolverkets hemsida (2020-04-17) och den är mycket intressant och stärker min kritiska uppfattning. På hemsidan konstateras att många skolor klarar omställningen till distansutbildning, baserat på en enkel enkätundersökning. ”Det är inte utan att man känner en stor beundran för lärarnas förmåga att på så kort tid ställa om undervisningen”, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Hm!

 

Skolverket har hämtat in information från ett hundratal skolchefer och rektorer med hjälp av en enkät. Från stora friskolekoncerner till olika huvudmän för gymnasier, i allt från små landsortskommuner till stora städer runt om i Sverige. Allt för att försöka skapa en bild av läget just nu. Nulägesbilden är inte alls heltäckande och svarar inte på hur det ser ut i alla landets skolor, men svaren ger en bild av läget. Skolverket tycker sig se i sin uppföljning att distansundervisningen på många håll fungerar mycket bra vilket vittnar om lärarnas kompetens och ansvarstagande, säger Peter Fredriksson.

De flesta skolor bedömer att verksamheten under omständigheterna trots allt håller en tämligen hög kvalitet och många skolchefer är väldigt nöjda med hur personalen har tagit sig an uppgiften. Engagemanget och samarbetsviljan för elevernas bästa är stort, menar man.

Det finns samtidigt en rad orosmoment ute i skolorna som visar på en rad bekymmer.

Trots att den digitala tekniken öppnat upp för större flexibilitet för utbildning i tid och rum, har istället det klassrumsbundna arbetet ökat. Flera som besvarat enkäten anser att kvaliteten kan bli lidande om verksamheten inte kan återgå till det vanliga inom ganska kort tid.

Det digitala behöver bytas ut mot traditionell klassrumsundervisning för att man ska kunna garantera att gymnasisterna lär sig. En annan oro rör nyanlända elever och vissa mer sårbara elevgrupper, och hur deras behov ska kunna tillgodoses i rådande situation med distansundervisning. Hur man ska kunna samla in ett tillräckligt underlag för att kunna sätta betyg på avgångseleverna är ytterligare ett stort bekymmer som delas av många skolchefer och rektorer.

Sammanfattningsvis: Coronapandemin utmanar nu hela den svenska skolvärlden till ett gigantiskt strukturellt utvecklingsarbete och uppmanar också till en ny skolreform för att flytta gymnasieskolan till nätet.

Reagera på inlägget:

"Lärares roll blir viktigare under coronapandemin"

Relaterat

Lärare gör skillnad och lärare betyder mycket för många. Lärare är vardagshjältar. Skolan och förskolan är viktiga institutioner i samhället när Corona-pandemin drabbat lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Det är en styrka att Sverige håller skolor och förskolor öppna för barnens och de ungas skull. Skolans lärare är nyckelpersoner när det gäller information till barn och unga och framför allt för hantering av deras rädsla och deras oro.  

Skolan och förskolan ska naturligtvis ge information till föräldrar och vårdnadshavare om hantering av sjuka elever. Lärare kan också ge förslag på åtgärder som skolan och förskolan kan vidta för att minska risken för smittspridning, allt enligt Folkhälsomyndighetens och Skolverkets råd och anvisningar. För att minska risken för smittspridning behöver lärare och förskollärare vara uppmärksamma på symtom (feber, hosta och svårigheter att andas). Barn och unga som har dessa symtom ska hållas hemma. Det gäller även vid lättare symtom som halsont, snuva, illamående, huvudvärk samt muskel- och ledvärk. Barn och unga ska stanna hemma så länge de känner sig sjuka och de ska vara helt symtomfria i två dagar innan de får gå tillbaka till skolan eller förskolan.

En av de viktigaste uppgifterna lärare i alla skolformer har är att trygga, lugna och stärka barns och ungas känsla av att ha kontroll. Lärare och förskollärare har alla adekvat pedagogisk utbildning för uppdraget. Lärare kan och lärare vet vad barn och unga behöver. Barn och ungaär medvetna om Coronapandemin och de påverkas av de frekventa, och många gånger skrämmande, nyhetssändningarna. Barn och unga kan också skrämmas av alla förändringar som sker i deras närhet och i deras vardag. De påverkas också självklart av vuxna oro och fokusering på Coronapandemin. Nyhetsrapporteringar med bilder på tomma hyllor i matbutiker, människor med ansiktsmasker samt statistik på antal sjuka och döda skrämmer. Förändringar i barnets och de ungas vardag som stängda arbetsplatser, inställda kalas och så vidare skrämmer också. Barn och unga förstår virus som något diffust och något som man som inte kan se och som ingen egentligen vet riktigt exakt hur det smittar.

Lärare vet att barns och ungas oro kan visas på olika sätt. En del berättar för sina lärare att de är rädda, men rädslan kan också märkas på andra sätt. De kan visa ängslighet eller rädsla kring sådant som inte annars brukar oroa dem. De kan börja undvika att göra vissa saker, de kan få ett stort behov av kontroll och exempelvis vilja veta var alla i familjen är. En del barn och unga får svårt att somna, har sömnstörningar och vill inte sova ensamma. En del hanterar sin oro genom att ställa en massa frågor, medan andra försöker undvika att lyssna på allt som har med Coronapandemin att göra. Lärares fingertoppskänsla behövs.

Lärare har utbildning och är professionella när det gäller att kunna samtala med barn och unga om svåra saker. För många barn och unga är läraren eller förskolläraren tryggheten och stabiliteten i livet som det ter sig nu under Coronapandemin. Lärare frågar barn eller unga om de märker att det är något de funderar på och något som stör dem. De kan lyssna på dem och ta deras oro på största allvar. Lärare förstår också att stötta och hjälpa barnen eller de unga att kunna orka med att vara oroliga och rädda. Lärare vet också att det inte är farligt att vara rädd och orolig ibland. Lärare kan och vet vad som är saklig information för barn och unga i olika åldrar. Professionella lärare tar också hjälp av exempelvis skolsköterska eller skolkurator.

Relaterat

Reagera på inlägget: