Den här bloggen handlar om behovet av en läsa-skriva-räkna-garanti i den svenska skolan.

Med de mål och de skrivningar som redan finns i styrdokumenten kan man verkligen undra om en läsa-skriva-räkna-garanti verkligen är nödvändig? Den som regeringen utlovade redan 2014 innebär att skolorna nu ska vara skyldiga att kartlägga alla elevers kunskaper i svenska, svenska som andra språk och matematik redan från förskoleklass och dessutom sätta in åtgärder för de elever som riskerar att inte nå målen.

Om den nya läsa-skriva-räkna-garantin går igenom ska den träda i kraft till läsåret 2019, säger Gustav Fridolin. Det skulle bli ett år senare än planerat och bygger på att den regering som tillträder efter valet vill genomföra lagstiftningen. Gustav Fridolin tror att den här läsa-skriva-räkna-garantin kommer att bli verklighet, men regeringen drar ändå tillbaka sitt förslag om att införa den. Varken Sverigedemokrater eller Alliansen stöder.

Enligt min tolkning av skolans styrdokument finns den skyldigheten idag utan den så kallade garantin. I varje fall för de elever som har problem med att läsa, skriva och räkna. Frågan är om skolans lärare behöver ett beslut som handlar om att bli skyldiga att kartlägga alla elever oavsett om de har problem eller inte?

Klart att kritikerna anser att det handlar om ökad administration. Det Sveriges lärarkår för yngre elever minst av allt behöver just nu är mer administration och ökad skyldighet att testa. Professionella lärare för de yngre eleverna behöver inte ens instrument för kartläggning. En rutinerad lärare kan avgöra eventuella problem utan särskilda instrument. Erkännande av professionell kompetens behövs däremot.

Det är intressant med användningen av begreppet garanti. Vi har en vårdgaranti. Nu blir det plötsligt en skolgaranti.  

Bra för valutgången i höst säkerligen. Garantier mobiliserar väljare. Garanti är något som en ”säljare” (skolan) kan lämna utöver de rättigheter man som ”köpare” (elever) har, enligt lag (skollagen). Om säljaren (skolan) inte har lämnat någon garanti betyder det inte att man (eleven) går miste om sin lagstadgade reklamationsrätt, hur den nu ser ut i skolan.

”Det här är ingen som helst garanti för mer och bättre kunskap, utan det är en garanti för mer administration, mera tester och mera blanketter för lärarna för de yngre barnen”, säger Christer Nylander som är vice ordförande i utbildningsutskottet, Liberalernas skolpolitiske talesperson. Det är förstås också ett allvarligt underkännande av professionella lärares bedömningsförmåga, och en applåd för den så kallade mäthysterin.

”Det är dags att ge våra barn nyckeln till den framtid som vi vet att de är värda”, säger Gustav Fridolin. En läsa-skriva-räkna-garanti ska tas fram, så att insatser kan sättas in snabbt. När förslaget kom i höstas avstyrkte flera tunga remissinstanser, däribland Skolverket och såväl Sverigedemokraterna som allianspartierna motionerade också.

När riksdagen ska fatta sitt beslut om läsa-skriva-räknagarantin är ännu inte bestämt. Men att åtgärdsgarantin som är tänkt att garantera att en elev i behov av stöd ska kunna få sina behov kartlagda och tillgodosedda från förskoleklass, ska träda i kraft i höst som planerat, verkar allt mindre sannolikt.

Att nu gå in och detaljstyra på politikernivå är helt fel. Politiker ska sätta mål och ge resurser, inget annat. Det ska överlämnas med varm hand till de professionella lärarna hur man ska göra för att nå målen. Varje professionell grundskolelärare bedömer naturligtvis elevers behov av särskilt stöd. Däremot kanske det inte finns ekonomiska ramar för detta. Det är däremot en viktig politikerfråga.

Jag är helt övertygad om att professionella lärare dagligen arbetar med att förstärka elevernas möjligheter till att läsa, skriva och räkna.

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg
  • Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle.
  • Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid.
  • Hon är författare och har publicerat många verk.Hon arbetar internationellt som  i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och  i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm