Sedan en tid tillbaka har det varit möjligt för lärare att gå forskarutbildning, antingen i forskarskolor eller i den reguljära forskarutbildningen. Villkoren har varit väldigt olika för dem som valt att gå forskarutbildning. Det finns  1339 lärare som har genomgått forskarutbildning och antingen har licentiatexamen eller doktorsexamen. Det är alltså inte många lärare med forskarutbildning.

De senaste uppgifterna SCB har avser oktober 2020 som jag fått av SCB:s skolstatistik. I Skolväsendet (skolformerna Förskoleklass till Kommunal vuxenutbildning) rapporterades totalt 173 855 lärare in. Av dessa hade 1339 en utbildning på forskarnivå enligt utbildningsregistret*.

Uppdelat per Skolform ser det ut så här oktober 2020: (Samma lärare kan arbeta i flera olika skolformer, så summorna blir högre än 173 855 och 1339).

*I registret kategoriseras en persons högsta utbildning efter SUN med nivå och inriktning. (se mer på: www.scb.se/sun).

Jag räknade med de lärare som hade följande SUN-nivå på sin högsta utbildning:

640  Doktorsutbildning, 620  Licentiatutbildning, 600  Övrig/ospec forskarutbildning

Det finns flera lärare som forskarutbildad sig, men de har inte stannat i skolväsendet, utan de har gått vidare till högre utbildning och finns i statistiken som rör högre utbildning. Anledningen till detta byte av verksamhetsform har varit att karriärmöjligheterna varit bättre i högre utbildning än i skolväsendet. Möjligheterna att få bedriva forskning i Sverige har tidigare varit små. Internationellt finns annars möjligheter att få bedriva forskning som forskarutbildad lärare. Villkoren är dock olika i olika länder.

Nu satsar regeringen på att främja praktiknära forskning i skolväsendet. Regeringen har beslutat om ett statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med examen på forskarnivå att ägna sig åt forskning på betald arbetstid i skolväsendet. Syftet är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet. Det handlar om att stärka den vetenskapliga grunden, för att utveckla undervisningen och förbättra svensk skola.

Det har inrättats ett statsbidrag för detta ändamål och 2021 avsätts 12,5 miljoner kronor och 2022 avsätts 25 miljoner kronor. Statsbidraget motsvarar högst 15 % av lärarens eller förskollärarens lön, under förutsättning att han/hon ägnar minst 30 % av sin arbetstid åt praktiknära forskning och utveckling. Om läraren arbetar 30 % med forskning motsvarar det cirka en och en halv dag i veckan. Huvudmannen måste dock svara för ytterligare 15 % av finansieringen.

Det här blir intressant att följa upp. Kommer antalet forskarutbildade att öka i skolväsendet i Sverige? Hur tillskapas en forskningsvänlig miljö i skolväsendet? Hur förbättras undervisningen med forskarutbildade lärare?

 

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg

Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle. Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid. Hon arbetar internationellt som ”vice president” i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och som styrelseledamot i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.