Nu kraftsamlar regeringen med en rad reformer. Utgångspunkten är att varje barn ska ges bästa möjliga förutsättningar inför vuxenlivet. Skolan skall fokusera på barnens lärande och det ska vara ordning och reda i klassrummen.

De tre kraftfulla åtgärder som vidtas för att återta den demokratiska kontrollen över skolan är följande:

• Förbud mot nyetablering av religiösa fristående skolor.
• Nationellt skolval.
• Steg mot ett förbud mot vinstuttag i skolan.

Motivet till dessa åtgärder görs för att få bort vinsterna och oseriösa aktörer inom skolans värld.

Vad innebär reformerna och vad betyder de för lärare vid höstterminens start och på sikt eftersom det är val i höst?

Regeringen menar att likvärdigheten är i fara om inte vinstuttagen stoppas och tillsätter en särskild utredare, Johan Ernestam, som ska lämna förslag på en reglering som säkerställer att de skattemedel som avsätts för skolan används till det medlen är avsedda för – det vill säga möjligheten till vinstuttag stoppas.

För att elever inte ska drabbas ska utredaren föreslå lösningar som ger befintliga aktörer förutsättningar att ställa om och fortsätta sin verksamhet. Utredaren ska också säkerställa att förbudet inte kan kringgås.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024. Detta betyder då i stort sett inget alls för lärare vid höstterminens start. Vad det blir av utredningen beror också på valresultatet.

”Välkomna tillbaka till skolan hösten 2022!”

Regeringen presenterar ett förslag om förbud mot nya religiösa friskolor från och med 2024. Befintliga friskolor och fritidshem med konfessionell inriktning kommer kunna fortsätta sin verksamhet, men de kommer inte kunna utöka sin verksamhet. De konfessionella skolorna utgör endast cirka en procent av alla skolor.

Det här handlar om åtgärder på sikt och betyder inte heller någonting vid höstterminens start 2022. Hur reformen slutligen kommer att hanteras beror på valresultatet.

Regeringen går även fram med ett förslag om ett nationellt skolval. Skolverket får i uppdrag att lämna ett förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem kan organiseras och genomföras. Bakgrunden är att det idag helt saknas regler på nationell nivå avseende ansökan till förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Det innebär att varje huvudman kan skapa egna rutiner med olika datum för ansökan och beslut, vilket minskar likvärdigheten och försvårar för föräldrar och elever. Ett nationellt skolvalssystem bedöms leda till en ökad transparens och rättssäkerhet. Ett sådant system förväntas även leda till förenklade och effektiviserade skolplaceringsprocesser och därmed till en mer effektiv användning av skolans resurser.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 september 2023. Detta betyder inte heller något för lärare hösten 2022. Vad som händer med utredningen är inte heller klart på sikt eftersom vi har val och hur regeringen kommer att se ut efter valet vet ingen.

För lärare som kommer tillbaka efter sommaruppehållet betyder inte dessa tre reformförslag någonting alls i stort sett. Det är val i höst och vad som händer med dessa förslag beror på regeringens sammansättning. Det är inte konsensus när det gäller dessa reformer i politiken.

En klok idé är att ansluta sig till utbildningsdepartementets nyhetsbrev. Reformerna duggar tätt och det är viktigt för lärare att delta i debatten. Professionens delaktighet i reformarbetet är mycket viktig.

Välkomna tillbaka till skolan hösten 2022!

I januariöverenskommelsen togs det fram en nationell plan för trygghet och studiero. (Ds 2021:13 ”Nationell plan för trygghet och studiero”). Det är ett viktigt dokument som förespråkar en statlig detaljstyrning av skolväsendet.

Nu har det också kommit en lagändring som ger lärare lagstadagade möjligheter att vidta åtgärder, men de möjligheterna fanns även utan lagändring.

Det här är ytterligare ett uttryck för att staten tar av lärarkåren dess autonomi och uppdrag, enligt styrsystemet.

Styrsystemet fungerar så att politiker ger övergripande mål, anger ramar och riktlinjer och de professionella omsätter dessa självständigt i sin verksamhet. Staten går nu in och detaljstyr lärares professionella arbete på klassrumsgolvet. Staten tar därmed över de professionellas roll.

Det är verkligen negativt för lärares professionella status och hela yrkesgruppens autonomi.

Mobiltelefonerna är inte bara en mobiltelefon, utan ett bra och effektivt arbetsredskap. Det är viktigt att lära sig att använda dem som just detta i skolan. Mobiltelefonerna ska givetvis inte användas på ett störande och okontrollerat sätt. De professionella anger om och när de ska användas och även på vilket sätt. Det behövs absolut det ingen lagändring för att kunna göra det.

”Den professionella lärarkåren förlorar sin autonomi”

Såväl utredarna som utbildningsministern och skolministern och alla riksdagsledamöter använder mobiltelefoner som arbetsredskap. Hur kan det då komma sig att politiker går in och detaljstyr på den här nivån i skolan? Skolan är helt enkelt på väg att bli statligt detaljstyrd igen. Politiker tror att det blir bättre ordning och reda om de får centralisera och detaljstyra. Det ser man på alla åtgärder som kommer från regeringens sida. Staten tar undan för undan hårdare grepp om skolans styrning. Det ena betänkandet efter det andra är tydliga exempel på detta.

Vilket förtroende har lärare då för politiker? Många anser att politiker både på riksplan och lokalplan har dålig insyn i skolverksamheten och därmed bristande kunnande och vetande. Politiker förstår inte alls vad de beslutar om och varför och många lärare anser att besluten som fattas drabbar deras yrkesroll och professionalitet mycket negativt.

Staten tar nu sammanfattningsvis steg för steg mot en statligt detaljstyrd och en helt centralt styrd skola. Problemet är att den professionella lärarkåren förlorar sin autonomi. En statligt detaljstyrd skola ser många som lösningen på skolans problem. Yrken där det lätt uppstår oförutsägbara händelser, s.k. dilemma, är mycket svåra för att inte säga omöjliga att att detaljstyra.

Professionella lärare ska självständigt ansvara för undervisning och lärande.