Annons

Det räcker inte för att stoppa hoten mot lärare, Anna Ekström

Relaterat

På senare tid har hot och våld mot lärare väckt mycket debatt. Nu menar utbildningsministern Anna Ekström att det måste bli slut på hoten mot lärare.

Inte en dag för tidigt. Vi har stora avhopp på lärarsidan, troligen delvis orsakat av skolans arbetsmiljöproblem. Lärare vågar inte ingripa mot allehanda fridstörare, inte ens om situationen kräver det. Hur kunde det bli så här? Vad har hänt? Vad kan vi göra åt det?

Nya texter i läroplanen är utbildningsministerns recept som ska tydliggöra elevernas plikt att visa respekt för sin lärare och sina klasskamrater. Det är viktigt att från samhällets sida tydligt beskriva skyldigheter för skolans elever. Utbildningsministern betonar också vikten av att lärare inte ska vara rädda för att ingripa mot elever när situationen kräver det. Hon talar också om att en nationell handlingsplan för trygghet och studiero i skolan ska tas fram av regeringen som ytterligare stöd.

Men hur ska lärare egentligen göra? Många lärare säger sig inte veta vad som är tillåtet/lämpligt/effektivt. Ordningsregler på skolor är också olika.

Plikten att visa respekt för lärare och för elever handlar inte om några märkvärdigheter, utom om ”ordning och reda” och ”ett gott uppförande”. När barnen kom till skolan förr hade de med sig detta hemifrån, åtminstone grunderna, som skolan sedan skulle vidareutveckla.

Skolans uppdrag att disciplinera har funnits med sedan starten på folkskolan i 1800-talets mitt, och det finns självklart med ett disciplineringsuppdrag för skolan idag, men möjligen inte tydligt nog? Sedan 1800-talets mitt fanns kyrkan också, men kyrkans roll har tonats ned och nästan försvunnit. Kyrkans förlängda arm, skolan, står i praktiken ensam.

Idag ska skolan ta ansvar för att ge eleverna det man inte får med sig hemifrån. Finns det verkligen förutsättningar för skolan att klara detta? Jag tror dessvärre inte det, men jag kan ha fel. Det handlar absolut inte bara om nya läroplanstexter för skolan. Det handlar om dagens samhälle och om dagens samhällsmedborgare. Det handlar om normer och värderingar, etik och moral. Det är inte enbart en fråga för skolan. Det är en stor och viktig samhällsfråga som skolan absolut inte kan lösa ensam.

Hot mot lärare är ett problem som också är större i Sverige än i andra länder i Europa. Cirka 4000 lärare lämnar sina arbeten per år. Det har Sverige inte råd med. Varför stör svenska barn och ungdomar mera än andra nationaliteters barn-och ungdomar? Varför har lärare så problematisk arbetsmiljö i de svenska skolorna?  Svenska föräldrar är också kritiska mot skolan och stöder inte lärare och samarbetar inte med skolan.

Även föräldrar kan faktiskt orsaka arbetsmiljöproblem för svenska lärare men vi ser på vad föräldrabalken säger: 

”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”. (Föräldrabalken 6:1)

Människan lever omgiven av andra människor. Vi måste ta hänsyn till varandra i ett socialt samspel för att undvika att komma på kollisionskurs. Vår bild av oss själva byggs upp kring andras reaktioner på oss. Då är det av vikt att vi kan ”spelreglerna” i vår kultur. Beter man sig ouppfostrat och fel så tittar andra människor snett på oss och kanske förskjuter de oss, för att vi inte kan leva efter reglerna.

Det är därför angeläget att föräldrar är raka och ärliga i budskapen mot sina barn kring vad som går an i skolan, i vårt samhälle och i vår tid.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Studera och arbeta samtidigt – ett bra initiativ

Det råder alltjämt stor lärarbrist, framför allt i grundskolan (Skolverkets statistik 2016/17). Dalaregionen satsade stort för en tid sedan på att få flera behöriga lärare och erbjöd studier i kombination med avlönat arbete som lärare. Det satte igång flera lärosäten och flera huvudmän och nu sprider sig modellerna över landet.

Det blir möjligt för flera kategorier lärarstudenter att finansiera sina studier genom lönearbete och Dalarnas modell får glädjande nog efterföljare. Flera lärosäten går ut med liknande erbjudanden men med olika modeller, deltidsstudier i kombination med lärararbete. Allt fler lärosäten erbjuder lärarutbildning där studier och arbete varvas, så att studenterna inte behöver ta studielån. Det är naturligtvis attraktivt.

Detta är ett mycket bra sätt att på sikt minska lärarbristen. Huvudmännen i Dalarna väntade inte på några statliga initiativ, utan tog eget ansvar för den lokala kompetensförsörjningen. De menar också helt frankt att det är ett bra sätt att höja kvaliteten på utbildningen, vilket jag till fullo instämmer i. Det är på tok för lite praktik i lärarutbildningen och praktiken är dessutom både alltför tillrättalagd och även alltför övervakad av s.k. ”curling-handledare”, så att kvaliteten blir lidande. Studenterna riskerar en större praktikchock när de börjar sin lärartjänstgöring efter avlagd examen.

Hur fungerar då modellerna för studerande? Även de mest engagerade och motiverade studenterna kan givetvis få problem av att plötsligt studera och arbeta samtidigt. Med rätt inställning, bra och effektiv tidsplanering samt bra utbildningsstöd är det möjligt att utveckla sina färdigheter, utan att sätta resten av livet på sparlåga.

Hur fungerar det då att studera och arbeta samtidigt? Vi ser på ett par lärosätens modeller. I Malmö kommer exempelvis lärarutbildningen att inledas med ett års teoretiska studier till grundskolelärare. Sedan följer hela fyra år med utbildning på sena eftermiddagar och kvällstid, som varvas med halvtidsanställning som lärare. Villkoren blir desamma som gäller för andra obehöriga lärare. Ansvariga för utbildningen i Malmö anser att upplägget ger fördelar för både studenterna och för de kommuner som anställer dem. Huvudmännen hävdar också att deras studenter på utbildning är de mest lämpade att vara obehöriga lärare. För kommunerna är det också ett utmärkt sätt att försöka att lösa sin framtida rekrytering. I Malmö menar ansvariga att det är ett sätt att spetsa utbildningen ytterligare genom att organisera utbildningen på ett nytt sätt, och till och med dra nytta av tjänstgöring som en slags fördjupad praktik. Detta är glädjande. Lokala utvecklingsarbeten har inte varit frekventa.

Kristianstad kommun erbjuder också platser i en arbetsintegrerad lärarutbildning, där man arbetar i en klass i årskurs 4–6 i någon av kommunens grundskolor. Modellen kallas kombimodellen och fungerar på ett litet annorlunda sätt än i Malmö. Man kombinerar studier med arbete som lärare i Kristianstads kommun. Man får lön under hela studietiden. Anställningen består av 50 procent undervisning fördelat på tre bestämda veckodagar. Under två veckodagar studerar man på högskolan tillsammans med dina studiekamrater. Under studietiden är man knuten till Kristianstads kommun. Anställningsavtal skrivs varje år, under förutsättning att man klarar studierna vid högskolan Kristianstad. Lönen kommer att ligga kring 18 000 kronor per månad före skatt och man kan även ansöka om studiestöd från CSN. Kristianstads kommun ger också stöd i form av mentorskap av legitimerad lärare, handledning av lektor samt coacher från utvecklings- och HR-avdelning.

Det här systemet med lönearbete och studier är ett bra sätt att komma till rätta med lärarbristen. Det har funnits och finns alltjämt andra akademiska yrkesutbildningar som utvecklas och stöds på liknande sätt, exempelvis har sjuksköterskor en liknande möjlighet. Det finns dessutom också många studenter som arbetar vid sidan av studierna, utan att det är satt i något system och att det har gjorts ”rumsrent”. Sådana kombinationer har alltid funnits i det tysta. Attityden till arbete under studierna har inte alltid varit positiv från högskolelärare, men detta är på väg att ändras.

I dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad är det fler och fler som både arbetar och studerar samtidigt för att utveckla sina kompetenser parat som med praktisk erfarenhet i sitt blivande yrke. Vill man utbilda sig men samtidigt fortsätta att arbeta så är man verkligen inte ensam. Fler blivande studenter efterfrågar utbildningar med undervisning på tider som gör att man kan arbeta. Trycket från studenter lockar flera lärosäten att erbjuda arbetsintegrerade studier.

Reagera på inlägget:

Studera och arbeta samtidigt – ett bra initiativ

Det råder alltjämt stor lärarbrist, framför allt i grundskolan (Skolverkets statistik 2016/17). Dalaregionen satsade stort för en tid sedan på att få flera behöriga lärare och erbjöd studier i kombination med avlönat arbete som lärare. Det satte igång flera lärosäten och flera huvudmän och nu sprider sig modellerna över landet.

Det blir möjligt för flera kategorier lärarstudenter att finansiera sina studier genom lönearbete och Dalarnas modell får glädjande nog efterföljare. Flera lärosäten går ut med liknande erbjudanden men med olika modeller, deltidsstudier i kombination med lärararbete. Allt fler lärosäten erbjuder lärarutbildning där studier och arbete varvas, så att studenterna inte behöver ta studielån. Det är naturligtvis attraktivt.

Detta är ett mycket bra sätt att på sikt minska lärarbristen. Huvudmännen i Dalarna väntade inte på några statliga initiativ, utan tog eget ansvar för den lokala kompetensförsörjningen. De menar också helt frankt att det är ett bra sätt att höja kvaliteten på utbildningen, vilket jag till fullo instämmer i. Det är på tok för lite praktik i lärarutbildningen och praktiken är dessutom både alltför tillrättalagd och även alltför övervakad av s.k. ”curling-handledare”, så att kvaliteten blir lidande. Studenterna riskerar en större praktikchock när de börjar sin lärartjänstgöring efter avlagd examen.

Hur fungerar då modellerna för studerande? Även de mest engagerade och motiverade studenterna kan givetvis få problem av att plötsligt studera och arbeta samtidigt. Med rätt inställning, bra och effektiv tidsplanering samt bra utbildningsstöd är det möjligt att utveckla sina färdigheter, utan att sätta resten av livet på sparlåga.

Hur fungerar det då att studera och arbeta samtidigt? Vi ser på ett par lärosätens modeller. I Malmö kommer exempelvis lärarutbildningen att inledas med ett års teoretiska studier till grundskolelärare. Sedan följer hela fyra år med utbildning på sena eftermiddagar och kvällstid, som varvas med halvtidsanställning som lärare. Villkoren blir desamma som gäller för andra obehöriga lärare. Ansvariga för utbildningen i Malmö anser att upplägget ger fördelar för både studenterna och för de kommuner som anställer dem. Huvudmännen hävdar också att deras studenter på utbildning är de mest lämpade att vara obehöriga lärare. För kommunerna är det också ett utmärkt sätt att försöka att lösa sin framtida rekrytering. I Malmö menar ansvariga att det är ett sätt att spetsa utbildningen ytterligare genom att organisera utbildningen på ett nytt sätt, och till och med dra nytta av tjänstgöring som en slags fördjupad praktik. Detta är glädjande. Lokala utvecklingsarbeten har inte varit frekventa.

Kristianstad kommun erbjuder också platser i en arbetsintegrerad lärarutbildning, där man arbetar i en klass i årskurs 4–6 i någon av kommunens grundskolor. Modellen kallas kombimodellen och fungerar på ett litet annorlunda sätt än i Malmö. Man kombinerar studier med arbete som lärare i Kristianstads kommun. Man får lön under hela studietiden. Anställningen består av 50 procent undervisning fördelat på tre bestämda veckodagar. Under två veckodagar studerar man på högskolan tillsammans med dina studiekamrater. Under studietiden är man knuten till Kristianstads kommun. Anställningsavtal skrivs varje år, under förutsättning att man klarar studierna vid högskolan Kristianstad. Lönen kommer att ligga kring 18 000 kronor per månad före skatt och man kan även ansöka om studiestöd från CSN. Kristianstads kommun ger också stöd i form av mentorskap av legitimerad lärare, handledning av lektor samt coacher från utvecklings- och HR-avdelning.

Det här systemet med lönearbete och studier är ett bra sätt att komma till rätta med lärarbristen. Det har funnits och finns alltjämt andra akademiska yrkesutbildningar som utvecklas och stöds på liknande sätt, exempelvis har sjuksköterskor en liknande möjlighet. Det finns dessutom också många studenter som arbetar vid sidan av studierna, utan att det är satt i något system och att det har gjorts ”rumsrent”. Sådana kombinationer har alltid funnits i det tysta. Attityden till arbete under studierna har inte alltid varit positiv från högskolelärare, men detta är på väg att ändras.

I dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad är det fler och fler som både arbetar och studerar samtidigt för att utveckla sina kompetenser parat som med praktisk erfarenhet i sitt blivande yrke. Vill man utbilda sig men samtidigt fortsätta att arbeta så är man verkligen inte ensam. Fler blivande studenter efterfrågar utbildningar med undervisning på tider som gör att man kan arbeta. Trycket från studenter lockar flera lärosäten att erbjuda arbetsintegrerade studier.

Reagera på inlägget: