Annons

Sätt stopp för ”tidsmissbruket” i skolan

När sommarledigheten hade börjat efter ett långt skolår och barnen gladdes åt den långa ledigheten, så sa folkskollärare Malmgren som undervisade för länge sedan i Sandviken till skolbarnen: Snart rodnar vinbären. Det var hans sätt att säga att det roliga tar snart slut.

Skolans uppgift var också att disciplinera som vi alla vet. På den tiden kan man faktiskt säga att lärare också hade sommarlov. Han undervisade bara, i stort sett.

Sveriges lärare, de allra flesta, har nu tagit sommarledigt. En hel del av lärarna arbetar med sommarskolor, dit de svaga elever som inte nått målen förvisas. Det är inte riktigt lika många lärare som arbetar i år, och riktigt varför det är så vet man inte riktigt säkert. Medlen för sommarskolor utnyttjas inte till fullo.

Många yrkeskategorier tittar snett och avundsjukt på lärares så kallade sommarlov, men faktum är att lärare arbetar hela 40 timmar i veckan, utslaget på hela året som de flesta andra arbetstagare. Under terminstid arbetar lärare istället hela 45 timmar. Det finns således inte längre någon anledning att vara avundsjuk på ett långt sommarlov. 

När eleverna inte är i skolan får lärare då ta ut så kallad kompensationsledighet för den tid lärare redan har ”arbetat in” under två terminer. Lärares arbetstid kan givetvis disponeras om, om verksamheten så kräver. Lärare kan då vara med och utforma arbetstidens förläggning på annat sätt och då ska den också kompenseras lönemässigt. Det kan kanske bli en vanlig semestertjänst, eller en helt annan variant som passar skolverksamheten bättre.

Många lärare skulle påstå att verkligheten som beskrivits inte ser ut så. Lärare säger sig arbeta många fler timmar, och det verkar som om antalet arbetstimmar ökat. Det är exempelvis största flertalet gymnasielärarna som med bestämdhet anser att arbetsbelastningen ökat under framför allt de senaste åren. Lärarna toppar ofta stressundersökningar. Hur kan man då förstå och förklara detta?

Lärare ska förarbeta och efterarbeta sin undervisning. De ska svara för uppföljning och utvärderingar. De ska ha kontakter med föräldrar och vårdnadshavare. De ska rätta nationella prov. Det har tillkommit många olika administrativa arbetsuppgifter, som går ut över tiden för samvaron med eleverna. 

Det är då lärare blir stressade. Glädjen över samvaron med eleverna riskerar då att ersättas av alla andra uppdrag som tillkommit genom åren. Det kanske är då som många lärare bestämmer sig för att avsluta sin karriär som lärare. Det är kanske därför som blivande studenter inte väljer läraryrket? Cirka 4000 lärare avslutar sin lärarbana per år.  Anledningarna till avslut kan säkert vara flera. Det är faktiskt självklart att Sverige har en gigantisk lärarbrist.

Vilka ska då ändra på detta? Det är lärarna själva. Vi har haft ett uppfriskande läraruppror i år. Det är huvudmän, politiker, skolförvaltningar och skolledare som måste sätta stopp för ”tidsmissbruket” i skolan. Lärares allra viktigaste uppgift är att undervisa eleverna och till detta måste det finnas tid.

Bodil Jönssons böcker om tid kan vara sommarläsning för stressade lärare. Hon undrar följande: Upplever vi att vi har mer tid om vi tänker att vi får tid, istället för att stressas av känslan av att den ständigt går förlorad? Bodil Jönsson vill få oss att fundera över det. Hon kortar sin ställtid genom att skapa längre sjok av ostörd, oavbruten, tid.

Något för stressade lärare?

Reagera på inlägget: