Annons

”Pedagogassistenter” är föregångaren till lärarassistenter

Regeringen satsar stora pengar på lärarassistenter som ska lösa skolans problem. Lärarassistenter är absolut inte något nytt, men nu har regeringen bestämt att de ska lösa skolans problem. Det finns tidigare erfarenheter i Sverige av lärarassistenter och det finns också internationella erfarenheter av ”teacher’s assistents”.

I början på 2000-talet utbildade Lärarhögskolans regionala utvecklingscentrum i Stockholm s.k. pedagogassistenter. Posten hade dragit ner och friställt folk och undrade om Lärarhögskolan kunde göra något för de friställda. Då utvecklades en pedagogassistentutbildning i nära samarbete med lärare och skolledare. Pedagogassistentutbildningen bestod av  en utbildning: om skolan, i lärande och i undervisning och i datakunskap. Det senare var mycket attraktivt eftersom lärares kunnande och vetande i början av 2000-talet inte var så stor i att hantera datorer.

Det var bara friställd postpersonal som kom i fråga för utbildningen, men det fanns många andra intresserade av pedagogassistentutbildningen. Det fanns då en viss rädsla från lärarfackligt håll att kommunerna ska anställa pedagogassistenter i stället för lärare, eftersom de är billigare. Den rädslan var betydligt överdriven. Pedagogassistenterna var en begränsad satsning och när satsningen tagit vara på de friställda postanställda upphörde den.

Pedagogassistenter, så kallade teacher’s assistents, var då tämligen okänt i Sverige, men vanligt förekommande i Nederländerna och i Storbritannien. Pedagogassistenter kan ses och förstås som ett s.k. kittyrke. De ”täpper till” där det fattas arbetskraft i skolan. De stöder lärare brett i sitt arbete, som då får mera tid med eleverna, med undervisningen och med elevers lärande. 

Är det här en klok idé då? Ser man på de pedagogassistenter som Lärarhögskolan utbildade så fick de arbete inom skolan. En del fick arbete direkt som pedagogassistenter, men andra fick andra arbetsuppgifter i skolan och en del gick vidare till lärarutbildningen och skaffade sig en lärarexamen. De gjorde givetvis stor nytta i en skola som tömts på andra yrken som stöttade lärare, exempelvis tillsynslärare, vaktmästare, kanslister, skolsköterskor, skolkuratorer etc. De var helt enkelt oumbärliga, menade många lärare och skolledare.

Nu är det dags igen. Lärarassistenter heter yrket den här gången och det ska anställas lärarassistenter för hela 475 millioner kronor enligt regeringens vårbudget. Skolverket ska nu också ta fram riktlinjer för lärarassistenter, men det viktigaste är att varje skola själva kan planera och ta ansvar för för hur lärarassistenterna bäst ska kunna avlasta lärare. Det är ändå mycket klokt!

Lärarassistenter är alltså inga lärare, vilket är viktigt att betona. De ska genom sitt arbete frigöra resurser så att lärarna kan göra det de är utbildade för. Men det förutsätter att det är lärarbrist som nu. Skulle det bli överskott på lärare, vilket det naturligtvis blir så småningom, så blir det en annan fråga.

Det finns förstås utbildning till lärarassistent, bl. a inom yrkeshögskolan. Det är en ettårig utbildning oftast. I nuläget saknar yrket centralt fastställda formella kompetenskrav. Många lärare vill se en nationell utbildningsstandard som bygger på gymnasiets barn- och fritidsprogram eller studier på folkhögskola.

Det finns givetvis kritik mot att regeringen satsat på lärarassistenter. De som kritiserar förslaget menar att det kommer inte från lärarna själva. De har inte varit delaktiga. Det är ett politiskt beslut. Om det är ett klokt beslut återstår att se.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer