Köstoppet är en av de mest glädjande nyheter jag sett

Regeringens lagrådsremiss om friskolors kösystem var nog en av de mest glädjande nyheter jag sett sedan jag blev engagerad i skoldebatten 2012. Det segregerande och orättvisa kösystemet kan komma att avskaffas. Det bör glädja nästan alla. Alla föräldrar som nu får en jämlik chans att välja skola och alla de som vill se en mindre segregerad skola.

Kösystemet avskaffas och istället ska följande gälla för privata skolor (om riksdagen efter propositionen är lagd skulle gå med på det):

Om det inte finns plats för alla som har uttryckt önskemål om placering vid en viss skolenhet med grundskola ska ett urval göras.

Följande urvalsgrunder får användas för placering av elever:

• Förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskon- förtur),
• Förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),
• Förtur till en viss skolenhet med högre årskurser för elever som går vid en viss skolenhet med lägre årskurser (skolspår),
• Förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl,
• Slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter),
• Urval enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje stycket (tester och prov), och
• Urval som följer av ett beslut som har fattats med stöd av 9 a § (färdig- hetsprov i musik).
• Om skolspår tillämpas på en skolenhet med högre årskurser som tar emot elever från en viss skolenhet, ska eleverna vid den skolenheten ingå i urvalet till skolenheten med högre årskurser även om elevernas vårdnadshavare inte har uttryckt önskemål om placering vid den skolenheten.
• Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

”Ren och skär lögn, Kristina Axén Olin”

Det här innebär alltså att skolvalet inte på något sätt minskas, utan de här mycket rimliga reglerna gäller om skolan har fler sökande än vad som får plats.

Då gäller först syskonförtur, sedan geografisk förtur, och så vidare och lottning om det fortfarande är oklart. Det här är ett helt rimligt och rättvist system för elever, föräldrar och samhället. Jag håller dock med Johan Enfeldt med flera om att vi bör ha ett centralt administrerat skolval.

Men var så säker på att de vinstdrivande lobbyisterna kommer att skrika högt och troligen fara med osanning. Att till exempel säga som Moderaternas tidigare skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin i Dagens Nyheter, att förslaget om att ta bort kötid som urvalskriterium ”är döden för valfriheten i den svenska skolan” är helt enkelt en ren och skär lögn och det behöver sägas.

Bara som en jämförelse av hur man tänker i andra länder kan vi titta över Kölen och läsa om hur Byrådet i Oslo nu har tagit fram modeller för hur man ska kunna blanda gymnasieelever i Oslo så att inte alla elever med höga betyg samlas på samma skolor. Det vill säga man vill ha intagningsmodeller till gymnasieskolan som är mer ickesegregerande än vad man har idag. Bakgrunden är ”et ønske fra byrådet om å motvirke segregering og få flere elever til å fullføre videregående opplæring.”

”Det är en märklig situation”

En annan viktig nyhet i lagrådsremissen var att man vill ge kommuner ökat inflytande och ökade skyldigheter när friskolor etableras. Skolinspektionen ska ta större hänsyn till likvärdighetsaspekter och konsekvenser för alla elever i kommunen innan tillstånd ges och kommunerna blir skyldiga att göra en analys av vilka konsekvenser en friskoleetablering kan få för den kommunala skolan.

Det här är som Johan Enfeldt också skriver ”ett mycket välkommet förslag som öppnar en ny och viktig debatt på skolområdet. Ytterst är frågan om det obligatoriska skolväsendet ska betraktas som samhällelig infrastruktur eller som vilka företagsetableringar som helst”. Vilket de ju naturligtvis inte ska.

Det är en mycket märklig situation vi har idag, där rätten för en internationell koncern att etablera en skola, trumfar det kommunala självbestämmandet och den lokala demokratin.

* * *

Apropå kommunerna och frågan om förstatligande verkar Lärarförbundets rapport om Coronapandemin göra en sak mer än tydlig. Lärare och elever har betalat ett högt pris i pandemin.

Många kommuner har samtidigt på grund av frikostighet från staten gått med stora överskott. De pengarna borde använts till att avlasta skolorna. Vi hade beslut om att försöka hålla skolor öppna – beslut som staten tog. Men det verkar inte som om kommunerna hade någon som helst känsla för hur det drabbade deras elever eller personal.

Och de privata skolorna har gjort extra stora vinster eftersom lärare varit sjukskrivna men skolpengen har tickat in…

Det hela ger en fadd smak i munnen. Jag hoppas innerligen att både riksrevisionens kommande granskning av skolpengssystemet och den så kallade. förstatligandeutredningen vågar vända och vrida på de här stenarna. För vi kan faktiskt inte ha det så här.