Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Nästa tunga utredning landade idag på Anna Ekströms bord. Det var Lars Stjernqvists utredning om hur man ska kunna skapa kontroll över gymnasiemarknaden. Utredningen är en diger lunta på över tusen sidor och det kommer att ta tid för de flesta att läsa igenom den. Men det hindrade inte SKR från att redan innan den släpptes att kommentera och kritisera den.

Jag vet inte, men för mig är SKR så förutsägbara. Allt som på något sätt skulle reglera vad och när kommuner och regioner ska göra något, reagerar de intensivt emot. Men jag tror inte alltid de ens har sina medlemmar med sig. Jag tror att många kommuner verkligen vill ingå i ett väl fungerande system där stat och kommuner samverkar. Där staten både styr, tar ansvar och upprätthåller en dialog.

Likaså är Friskolornas riksförbunds reaktion på samma sätt så oerhört förutsägbar. Allt som på något sätt hindrar de stora koncernernas möjlighet att tanka ur det offentliga på pengar är för dem av ondo. Staten ska inte lägga sig i, bara öppna möjligheter för affärer. Det är märkligt hur lika SKR och de ofta resonerar.

Då är det så mycket mer uppfriskande att läsa Svenskt näringslivs mer rationella, försiktiga stöd till utredningen. De är också ödmjuka nog att peka på att de inte ännu läst allt: ”Han ser fram emot att närmare ta del av utredningens förslag men bedömer att den övergripande inriktningen är rätt”.

Men vad är det utredningen föreslår då?

Utredaren pekar på en tvåstegsraket där det första steget ska införas 2024 och innehåller bland annat att utbudet i gymnasieskolan då ska beslutas med hänsyn till elevernas efterfrågan – men efter behoven på arbetsmarknaden.

Kommuner ska samverka om planering och dimensionering på regional nivå och huvudmän i gymnasieskolan ska ingå i gemensamma antagningsorganisationer.

Regionala branschråd ska införas och när det gäller enskilda huvudmän ska Skolinspektionen vid prövning av ansökningar om nya godkännanden ta hänsyn till elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov.

Skolinspektionen ska även ta hänsyn till det resursutnyttjande som godkännandet kan ge upphov till. Basal budgetkontroll således.

I ett andra steg 2026 föreslår utredaren bland annat att statens inflytande över utbudet ska öka genom att Skolverket får i uppdrag att, efter dialog med huvudmännen, besluta om regionala ramar för utbudet.

Jag tycker utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag. Det är så många utredningar som slutar i tyckanden om vad som bör göras, eller i att frågan måste utredas mer. Här finns det en färdplan. Jag tycker att om man slår ihop de utredningar som nu börjar finnas tillgängliga ser man konturerna av ett skolsystem värd namnet, ett system där bitarna faktiskt hänger ihop, och där man likaledes faktiskt kanske kan styra mot det som är målen.

Det vi har levt i nu snart 30 år är ju ett avreglerat tillstånd, uppbyggt på floskler, på drömmar och utan möjligheter till styrning.

Marknadens osynliga hand är ju osynlig också när den ger oönskade effekter.

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Lärare – En handbok”, ”Omstart för skolans digitalisering” samt ”När skolan blev marknad. Trettio år med friskolor”.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm